<p>I den allmänna debatten om revisorer diskuteras bl.a. revisorns oberoende och hur det kan påverkas av revisorns roller som rådgivare till och granskare av ett företag. Vi ville undersöka inom vilka områden revisorn bidrar med rådgivning och få en uppfattning om hur detta eventuellt kunde påverka oberoendet mellan revisorn och ett nystartat företag. Vi valde att undersöka nystartade företag då vi inte funnit några tidigare studier på just den här kombinationen, revisor/nystartat företag.</p><p>I vårt syfte att undersöka revisorns roll i nystartade företag har vi tagit reda på de vanligaste problemområdena, som nystartade företag upplever, och i vilken mån revisorerna hjälpt till som rådgivare. Undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer där respondenterna bestod av tre revisorer och ägarna till tre nystartade företag. Vi använde ett kvalitativt tillvägagångssätt för att finna svaren. Detta ledde till att vi hittade och har redogjort för ett antal tongivande drag, som utmärker revisorns roll i nystartade företag.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att det finns ett förväntningsgap mellan revisorerna och de nystartade företagen. Revisorernas lösning på problemet var att ständigt informera de nystartade företagen om deras roller i företaget. Undersökningen påvisade även att revisorns arvode och revisorns oberoendekrav var två faktorer som påverkade de nystartade företagens efterfrågan på rådgivning. Vi anser att dessa hinder kan lösas och ger därför förslag i uppsatsen hur man kan lösa dessa problem. </p><p>_________________________</p><p>In the public debate, the auditor independence is often discussed and how that might be affected by his role as a counsellor to and auditor of a company. We wanted to examine in what areas the auditor contributes with guidance and get an idea of how this might affect the auditor’s independence in relation to a newly formed company. We chose to examine newly formed companies since we haven’t found any previous studies of this combination, auditor/newly started business.</p><p>The purpose with our essay has been to examine role of an auditor in newly started companies. We have found the most common problem areas that the companies experience and also in which areas the auditor contributes with guidance. We used qualitative interviews of three auditors and the owners of three companies to investigate the relation between the auditors and the companies. We found and describe a number of aspects that distinguish the auditor’s role in the companies.</p><p>The result of the investigation shows that there is a gap in expectations between the auditors and the companies. The auditors solution on this problem is to constant inform the company managers about the auditor’s role. The investigation also showed that the fee charged by the auditor and the independence requirement were two factors that affect the company’s demands for guidance. We believe that these obstacles can be solved in the essay we make some suggestions on how these problems may be solved.</p><p>The dissertation is written in Swedish.</p>

<p>Syftet med den här uppsatsen var att undersöka vad som påverkar revisorns val att arbeta eller inte arbeta internationellt och i vilken mån detta påverkar honom.</p><p>Eftersom vi inte fann någon passande teori beslöt vi oss för att skapa vår egen. Denna teori utgår från egna antaganden och andras teorier och har byggts upp med hjälp av fem hypoteser, vilka vi rangordnat efter hur mycket vi antar att de påverkar revisorns val. De fem hypoteserna är: legala, stabilitet, sociala, kulturella och ekonomiska. </p><p>Då vi ville gör arbetet mer intressant valde vi att undersöka tre länder: Sverige, Storbritannien och Kroatien, detta medförde att vi kunde göra jämförelser mellan revisorer från dessa länder.</p><p>För att det skulle vara möjligt för oss att uppfylla syftet och för att kunna testa om vår teori var korrekt samlade vi in primärdata och sekundärdata. Primärdatan består av svaren vi fick på våra e-postenkäter medan sekundärdatan innehåller information om revisorsutbildningarna samt information om Sverige, Storbritannien och Kroatien.</p><p>Utifrån analyser på dessa data drog vi slutsatsen att vår teori inte var korrekt fullt ut då hypoteserna legala och stabilitet ej påverkade revisorns val att arbeta eller inte arbeta internationellt i den utsträckning som vi antog. Detta leder till att vår teori bör justeras då det gäller hypotesernas rangordning. Vi kom även fram till att de som har arbetat internationellt och de som inte har arbetat internationellt bör undersökas var för sig då faktorernas påverkan skiljer sig väsentligt åt mellan dessa två grupper </p><p>_________________________</p><p>The aim with this dissertation was to examine what affects the accountant’s choice to work or not to work abroad and in what degree it affects him.</p><p>Due to the fact that we did not find an appropriate theory we decided to create our own. This theory starts out from our own assumptions in conjunction with other theories and has been built up with the help of five hypothesises, which we have categorised after how much we assume that they affect the accountants choice. The five hypotheses are: legal, stability, social, cultural and economical. </p><p>Because we wanted to make it a broad examination we chose to examine three countries: Sweden, UK, and Croatia. This allowed us to compare accountants from these countries. </p><p>To make the aim possible and to be able to test if our theory was correct, we collected primary and secondary data. The primary data contains the answers we received from our email inquiries while the secondary data contains information about the accountants’ educational background and useful information about Sweden, UK and Croatia.</p><p>From our analysis we draw the conclusion that our theory was not fully correct. The legal and stability hypothesis did not affect the accountant’s choice to work or not work abroad in the same degree as we assumed. This means that out theory needs to be adjusted when it comes to the hypothesis categorisation. We also came to the conclusion that the accountants that worked abroad and the ones that did not should be examined separately because the factors separate greatly between the two groups.</p><p>The dissertation is written in Swedish.</p>

<p>Den samhällsrelaterade redovisningen har utvecklats under de senaste åren och fått en allt större betydelse för företagen och dess intressenter. Att utvecklingen går mot mer kunskapsintensiva verksamheter borde öka betydelsen av personalredovisning, vilken är en del av den samhällsrelaterade redovisningen. Det bör ligga i företagens intresse att redovisa sin personalrelaterade information med tanke på att det är en allt viktigare tillgång. Med anledning av att det endast finns ett fåtal regler för hur personalen skall redovisas, väljer företagen det sätt som passar repektive företag bäst. Syftet med undersökningen är att klargöra för i vilken omfattning svenska börsnoterade företag redovisar sin personalrelaterade information, om det skiljer sig mellan företagen beroende av branschtillhörighet, storlek eller någon annan faktor. För att undersöka och besvara syftet genomfördes en dokumentstudie gällande företagen på Stockholms fondbörs A- och O-listas årsredovisningar. Dokumentstudien grundade sig på en checklista sammanställd för att på bästa sätt besvara om skuldsättningsgrad, personaluppdelning, börsintroduktion, ägarstruktur, multinationellt eller inte, storlek, kunskapsföretag eller icke-kunskapsföretag och lönsamhet går att relatera till omfattningen av den personalrelaterade redovisningen. Undersökningen resulterade i att skuldsättningsgrad, personaluppdelning, börsintroduktion och ägarstruktur inte gick att relatera till personalredovisningens omfattning. Vi fann fyra faktorer som är direkt relaterade till omfattningen av ett företags personalredovisning. Multinationella företag har en mer omfattande personalredovisning än nationella, större företag har en mer omfattande personalredovisning än mindre, icke-kunskapsföretag har en mer omfattande personalredovisning än kunskapsföretag och lönsamma företag har en mer omfattande personalredovisning än olönsamma. Vi kan även konstatera att vissa branscher väljer att redovisa specifika variabler mer än andra.</p><p>____________________________</p><p>During the last decade socially related accounts have increased and are of great importance to companies and their stakeholders. Because of the development towards more know-how companies the importance of human resource accounting has increaed. But there are few rules of how human resource accounting should be done and human resource accounting therefore varies a lot from one branch to another. The purpose of our survey is to find factors that we can relate to the extent of human resource accounting in the annual reports of companies at the stockexchange, Stockholms fondbörs. The result of our document study indicates that the degree of debts, personnel dividing, date of stockmarket introduction and owners’structure can’t be related to the extent of human resource accounting. We found four factors with a significant relation to the extent of human resource accounting. Multinational companies have a larger extent of human resource accounting than national companies. Major companies have a larger extent of human resource accounting than small companies. Non-know-how companies have a larger extent of human resource accounting than know-how companies. Profitable companies have a larger extent of human resource accounting than non-prifitable companies. We can also establish that some branches choose to disclose specific variables before others.</p><p>The dissertation is written in Swedish.</p>

<p>Redovisning av leasing – efter form eller substans? RR 6:99 innehåller kriterier som ger ut-rymme för tolkning. Vid redovisning av finansiell leasing ska leasingobjektet tas upp i balansräkningen och operationella leasingavtal ska redovisas i sin helhet i resultaträkningen. </p><p>Syftet har varit att förklara varför en del företag redovisar finansiell leasing off-balance. Vår studie har angripits genom en enkätundersökning riktad till 67 börsnoterade industriföretag, svarsfrekvensen var 54%. Slutsatsen är att vi av vår studie inte kan utläsa samband mellan val av redovisningsprincip och bonusavtal, kapitalmarknaden och företagsstorlek. Undersökningen visar, vad gäller företagen i vår studie dock en antydan till att företag som mer än andra företag behöver kapitalmarknaden för sin finansiering, tenderar att klassificera vårt leasingavtal som finansiellt. Vi kan inte påvisa att val av redovisningsprincip styrs av om företaget har tillverkning eller ej, tillverkande företag redovisar finansiell leasing off-balance i lika hög grad som ej tillverkande företag. Däremot finns det indikationer på att företagens redovisning av finansiell leasing styrs av revisionsbyråns påverkan, då tolkning av RR 6:99:s kriterium ”i det närmaste lika stort” skiljer sig åt mellan företagen beroende på vilken byrå de anlitar. Vi kan av vår studie utläsa att diffus ägarstruktur medför benägenhet att klassificera leasing som operationell, till skillnad från koncentrerad ägarstruktur. I vår studie saknas samband mellan hög andel utländskt ägande och aktivering av finansiell leasing men trenden synes ändå vara att en större andel företag med utländskt ägande, än företag med inhemskt ägande, aktiverar finansiell leasing i balansräkningen.</p><p>__________________________</p><p>Accounting of leasing - after form or substance? The accounting recommendation 6:99 of the Swedish Financial Accounting Standards Council contains criteria that allow space for differences of interpretation. The purpose of this study has been to explain why some companies account financial leasing off-balance-sheet. This study was based on a questionnaire survey and an experiment in the form of a simplified fictive leasing contract. The theories that our study was based on were the institutional theory, positive accounting theory and corporate governance. There were indications that the companies´ choice of accounting firm affects whether the company chooses to account financial leasing off-balance-sheet or not. We could also from our study, gather that companies with diffuse ownership structure tend to classify their leasing as operational, in contrast to companies with concentrated ownership structure. There seemed to be a tendency that a higher share of companies with foreign ownership, than companies with solely domestic ownership, activates financial leasing in their balance sheet. </p><p>The dissertation is written in Swedish.</p>

<p>Today sellers do not want to make only pure transactions. Instead they prefer to establish long-term and secure relationships to the benefit of both partners. Our intention with this dissertation was to identify key factors leading to long-term relationships between wine suppliers and restaurants. From these key factors we developed a model and applied it to relationships between above mentioned parties in Malmö, Eslöv, Höör, Ängelholm and Laholm. According to our model commitment leads to long-term relationships between wine suppliers and restaurants. We also claimed that commitment is indirectly achieved by communication, knowledge, and shared values and directly achieved by trust. To collect empirical material we performed a case study and a telephone survey. The investigation showed that there is a positive connection between the key factors presented in our model, and long-term relationships.</p>

<p>Syftet med vår uppsats var att utreda om intressenterna anser att den orena revisionsberättelsen utgör en negativ signal och vilka åtgärder de därmed eventuellt vidtar då företag uppvisar oren revisionsberättelse. Vidare skulle vi undersöka om företag med orena revisionsberättelser i större grad går i konkurs eller likvidation än företag med rena revisionsberättelser. </p><p>Med utgångspunkt från agentteorin och signalteorin skapade vi vår egen modell. Modellen beskriver händelseförloppet efter att revisorn utfärdat en oren revisionsberättelse, då intressenterna vidtar åtgärder mot företaget vilket som i slutändan påverkar företagets fortsatta existens. </p><p>För att kunna realisera vårt syfte genomförde vi en explorativ intervju för att få en djupare förståelse i ämnet, vilket sedan låg till grund för datainsamlingen. Informationen samlade vi in genom en dokumentstudie samt en enkätstudie.</p><p>I analysen av dokumentstudien kunde vi konstatera att företag med orena revisionsberättelser i större grad tenderar att gå i konkurs eller likvidation än företag med rena. Tidigare undersökningar har visat att andelen orena revisionsberättelser inte påverkas av konjunkturförhållandet. Dock motsade vår undersökning detta. Samtidigt konstaterade vi att större företag med orena revisionsberättelser har en större möjlighet att överleva än mindre företag med orena revisionsberättelser. Vi kunde även se att den orena revisionsberättelsens allvarlighetsgrad kan påverka företagens existensmöjligheter. Enkätundersökningen visade att intressenterna anser att orena revisionsberättelser utgör en viktig signal på att ett företag har brister som kan leda till en kris. Vidare hade även den största andelen av intressenterna vidtagit åtgärder mot orena revisionsberättelser. Utifrån detta anser vi att vår modell kan ha ett visst förklarande värde. </p>

<p>Problemformulering</p><p>Varför och vad gör revisionsbyråerna för att behålla personalen och hur upplevs detta av revisorerna?</p><p>Syfte</p><p>Uppsatsens syfte är att undersöka varför och vad revisionsbyråerna gör för att behålla personalen och hur detta upplevs av revisorerna.</p><p>Metod </p><p>Uppsatsens metod är en förklarande undersökning som grundas på den positivistiska ansatsen och där vi utgår från den deduktiva metoden. Med tidigare forskning som grund har vi utvecklat en bild över vår teori. Teorin omfattar 24 underhypoteser som tillsammans ska svara på huvudhypotesen. Den empiriska metoden består av ett icke sannolikhetsurval och en enkätundersökning omfattande 12 kontorschefer och 169 övriga revisorer (varav 9 resp. 84 svararade).</p><p> </p><p>Slutsatser</p><p>Vår huvudhypotes, att ILM är en reaktion på responsmekanismerna och inlåsningsverktygen är effektiva metoder för att säkerställa arbetskraftsförsörjningen på en revisionsbyrå med undantag för kontrakt och senioritet, kan vi inte förkasta enligt vårt resultat. Detta innebär att revisionsbyråer använder sig av en företagsintern arbetsmarknad som är en respons på arbetskraftsbrist och behovet av att behålla klienter. Inlåsningsverktyg som frånvaron av senioritetsprincipen, frihet och flexibilitet, nuvarande partnerskap, byråns status, byråns goda utbildning, befordringsmöjligheter och rörlig lön har visats användas på ett effektivt sätt och vissa inlåsningsverktygs effekt kan variera beroende på revisorns ålder, kön och nivå. Revisorerna är en viktig tillgång för en revisionsbyrå, vilket gör att det borde ligga i revisionsbyråernas intresse att veta vad det är som gör att revisorerna stannar på byrån för att bl a minska risken att förlora klienter. Då antalet undersökta revisionsbyråer är få begränsas möjligheterna till att generalisera resultatet. </p><p>____________________</p><p>The purpose of this paper has been to examine the question which strategies auditing firms use to enclose the staff in the firm and how effective this strategies are. The theory used in this paper can be derived from prior studies and the authors own theory and an interview. To conduct the purpose of this paper we have used a deductive method. Our findings from this study show that we cannot exclude the possibility that there are strategies used that are effective to enclose the staff. The answering frequency was 25 % for the head of the offices and 50 % for the auditors in our survey. The result may be of use for the auditing firm because the result shows among other things what make them stay and which strategies that is effective. </p><p>The dissertation is written in Swedish.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att utreda om förvaltningsrevision tillför något värde eller om det bara är en historisk kvarleva som innebär en extra kostnad för företagen.</p><p>För att uppfylla uppsatsens syfte skapade vi en egen teori om förvaltningsrevisionens värde. Denna teori kretsar kring relationerna VD – Styrelse, VD/Styrelse – Ägare, VD/Styrelse – Bank och VD/Styrelse – Staten. För att undersöka riktigheten i vår teori gjordes dels en intervjuundersökning och dels en enkätundersökning på Internet.</p><p>Vår undersökning visar på att förvaltningsrevisionen främst riktas till externa aktieägare. Även leverantörer, banker och staten framhålls som intressenter till förvaltningsrevisionen. Efterlevnad av lagar, vilket är en del av förvaltningsrevisionen, upplevs som viktigt för att bedöma om ett företag är seriöst. Vad gäller reducering av osäkerhet om företagets fortlevnad så var respondenterna inte överens. Revisor Y anser att denna punkt snarare hamnar inom räkenskapsrevisionen.</p><p>Uppsatsens slutsats är att förvaltningsrevisionen har ett värde eftersom den upplevs som viktig av samtliga respondenter.The purpose of this thesis is to investigate if management audit provides value or if it is just a historical remnant that means an extra cost for the companies.</p><p>___________________________</p><p>In order to fulfil our purpose, we developed a theory about the value of management audit. This theory revolve around the relations CEO – Board of directors, CEO/Board of directors – Owners, CEO/Board of directors – The Bank and CEO/Board of directors – The Government. In order to investigate whether our theory was correct we conducted an interviewsurvey and a self-administrating questionnaire on the Internet. </p><p>Our investigation shows that the management audit is mainly directed to external shareholders. Suppliers, banks and the government are also pointed out as stakeholders to the management audit. Observance of the law, which is an important part of the management audit, are thought of as important to assess whether a company is serious or not.</p><p>The conclusion of the thesis is that the management audit does have a value since it is considered important by all respondents. </p><p>The dissertation is written in Swedish.</p>

<p>Denna uppsats behandlar tillämpningen av lagen (1989:479) om ersättning för</p><p>kostnader i ärenden och mål om skatt, mm. Uppsatsens syfte är mot bakgrund av</p><p>regelverket i ersättningslagen, förarbetsuttalandena samt tillämpningen analysera</p><p>vilka kostnader som ersatts i ärenden och mål om skatt. Vi har huvudsakligen</p><p>koncentrerat oss på frågeställningen: Vilka kostnader ersätts i ärenden och mål om</p><p>skatt? Av ålder gäller regeln i svensk rätt att en enskild själv svarar för sina kostnader</p><p>i förvaltningsärenden. Denna regel gäller alltjämt i ordinära skattetvister inför</p><p>domstol. Den enskilde förutsätts medverka i förfarandet på egen bekostnad som</p><p>medborgerlig skyldighet. Det kommer därför inte i fråga att det allmänna skulle ge</p><p>ersättning för kostnader i samband med det vanliga deklarationsbestyret och vad som</p><p>direkt sammanhänger därmed. Regler om ersättning till den enskilde har utformats</p><p>som undantagsbestämmelser. De tar sikte på fall där någon åsamkats kostnader utöver</p><p>vad som skäligen kan begäras av honom. Den enskilde som haft kostnader för ombud,</p><p>biträde, utredning eller annat i ett ärende eller mål om skatt, vilka skäligen behövts för</p><p>att ta till vara hans rätt skall efter framställning, beviljas ersättning för kostnaderna.</p><p>De alternativa förutsättningarna som berättigar till ersättning är om den skattskyldige</p><p>helt eller delvis vinner bifall till sina yrkanden, ärendet eller målet avser fråga som är</p><p>av betydelse för rättstillämpningen eller om det i övrigt finns synnerliga skäl.</p><p>Vi har använt oss av den rättsdogmatiska metoden, vilket innebär att man gör en</p><p>systematisk kartläggning av gällande regler. I uppsatsen försöker vi även urskilja de</p><p>områden där det finns eventuella brister i ersättningslagens tillämpning och bedöma</p><p>om inte rättssäkerheten blir lidande till följd därav. Vi ser på lagens tillämpning ur ett</p><p>rättssäkerhetsperspektiv och jämför hur rättspraxis på ersättningslagens område är</p><p>förenlig med de principer som gäller i en demokratisk rättsstat. Slutligen analyserar vi</p><p>om det finns avvikelser från fundamentala principer och ger några förslag på hur</p><p>dessa kan förbättras. Våra förslag är att både domstolar och Skatteverket bör ha en</p><p>mer aktiv roll och att avgörandena skall vara väl motiverade.</p>

<p>Syfte: </p><p>Denna uppsats kommer att behandla det ständigt växande problemet med företag som sysslar med bluffaktureringar. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att förklara vad fakturaskojeri är, hur man kommer åt dessa verksamheter med hjälp av de lagar som finns, vilka rättsfall man kan stödja sig på samt om det kan behövas en lagändring.</p><p>Metod: </p><p>Vi kommer utifrån rättsfall på det aktuella ämnet besvara vår frågeställning. Genom att studera rättsfallen och se på de domslut som framkommit, vill vi utvärdera om lagen är tillräcklig. I övrigt använder vi oss av artiklar från näringslivet, rapporter från myndigheter, telefonintervjuer, lagtexter, lagutskottets betänkande samt doktrin.</p><p>Slutsats: </p><p>I takt med antalet ökande anmälningar mot företag som bedriver annons- och fakturaskojeri har problemet uppmärksammats allt mer. Bluffakturabolag är ett bolag som ställer ut fakturor som inte är beställda. I denna uppsats ligger fokus dels på de bolag som sänder ut orderbekräftelser för att vilseleda. Dels på bolag som sänder ut fakturor som är snarlika seriösa företag i både namn och layout. Det som gör detta område något komplext är bristen på rådande svensk rättspraxis</p><p>Sammanfattningsvis anser vi att ett väl fungerande ekonomisystem bör sätta stopp för företagens problem med fakturabedrägeri. Vad gäller annonsbedrägeri bör man veta vilka ens annonsörer är, och på detta sätt undvika komplicerade påföljder. En handlingsinriktad ekobrottskommission bör upprättas för att underlätta samarbetet mellan landets myndigheter. Vi anser vidare att befintlig lagstiftning räcker till, men att det finns en svaghet då bristen på vägledande rättspraxis är alltför påtaglig.</p>