Datum:                                           2011-06-09 Nivå:                                               Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Författare:                                    Therese Ekehov, Oscar Fager, Linda Svensson Handledare:                                Kent Trosander Titel:                                               K2 – En studie om redovisningsförenklingar i mindre aktiebolag Nyckelord:                                    K2, K-projekt, Bokföringsnämnden, redovisningsförenklingar Problemformulering:              I hur stor utsträckning har företag börjat tillämpa K2? Har K2 underlättat det dagliga arbetet för redovisningskunniga? Har företagens administrativa kostnader minskat till följd av de förenklingar som skett? Syfte:                                              Huvudsyftet är att undersöka hur K2 har implementerats i företagen. Vidare är syftet även att se vilka förenklingar K2 har lett till för företagen och om K2 bidragit till minskade administrativa kostnader för de mindre företagen. Metod:                                           För att besvara studiens frågeställningar och uppnå studiens syfte valdes en kvalitativ metod. Vi valde att intervjua revisorer för att få en inblick kring hur K2 används i de mindre aktiebolagen. För att få fram den teoretiska bilden använde vi oss av litteratur angående K2 och fick kontakt med författaren till den övervägande delen av litteraturen. De svar vi erhöll av respondenterna har analyserats och jämförts med den teoretiska bilden samt diskuterats utifrån intressent- och agentteorin. Det som framgick av analysen knöts samman i resultat och slutsatser som besvarar studiens problemfrågeställningar. Resultat:                                        K2 har bidragit till att underlätta det dagliga arbetet för redovisningskunniga genom de förenklingar som K2 medför. Dock har endast cirka 10 % av de intervjuade företagens klientel som kan använda sig av K2 implementerat regelverket i sin redovisning. Främst upplever företagen i och med K2 en lättnad i kraven på tilläggsupplysningar i årsredovisningen. Företagens administrativa kostnader har minskat, dock inte i den takt som hittills krävts för att uppnå EU:s mål. Den minskning som skett kan till viss del tillskrivas K2, men även förenklingsutredningens genomröstade resultat har bidragit till minskade administrativa kostnader.

No description available.

The implementation of a new framework can have a large impact on the companies due to the effects on the financial ratios. This despite the fact that the change in the accounting framework doesn't always result in any significant changes in the company's financial position. Since financial ratios are one of the primary ways to evaluate a company this becomes slightly problematic. Since 2014-01-01 the regulatory framework "K3" has been mandatory for larger companies in Sweden. The implementation of K3 has resulted in some essential differences in the depreciation of fixed assets, which could affect real estate companies extensively. The purpose of this study is to find out how the implementation of K3 has affected the result and the financial position in real estate companies. Some of the conclusions this study was able to draw is that K3 has had both positive, zero and negative effect on the real estate companies included in the selection. Many of the effects are directly related to the different way of dealing with the depreciation of fixed assets.

Inledning: Redovisning handlar i grunden om att bolagen förser sina intressenter med den information dessa behöver för sitt beslutsfattande. För att redovisningen skulle vara anpassad efter bolagets storlek började BFN utvecklingen av K-projektet 2004. Detta har resulterat i fyra kategorier med samlade regelverk, K1-K4. Vilket av dessa regelverk bolaget ska respektive får tillämpa beror på dess storlek. Från och med 1 januari 2014 ska de större bolagen börja tillämpa K3-regelverket medan de mindre bolagen har möjlighet att välja att antingen tillämpa K2-regelverket eller K3-regelverket. Majoriteten av de svenska bolagen klassificeras idag som mindre bolag och av dessa bolag är det främst de bolag som formellt definieras som mindre bolag, men i själva verket är på gränsen till att vara ett större bolag som ställs inför ett avgörande val. Detta ledde oss fram till vår problemformulering: Hur kommer bolagets val av regelverk påverka dess resultaträkning och balansräkning? Syftet med studien var att undersöka hur de mindre bolagens redovisning skulle påverkas av att välja det principbaserade K3-regelverket istället för det regelbaserade K2- regelverket. Detta ville vi uppnå genom att göra en omräkning av två bolags resultat- och balansräkningar från 2012 enligt K2 och K3-regelverken samt genom en intervju med de berörda bolagen. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen inleds med en beskrivning av redovisningens syfte och funktion. För att skapa en grund för empirin följs detta upp av en ingående beskrivning av K-projektet samt skillnaderna mellan K2 och K3-regelverken. Avslutningsvis redogör vi för tidigare studier som har varit av intresse för att kunna skapa en förståelse för vad de nya regelverken kommer innebära för interna och externa intressenter. Tillvägagångssätt: För att studien skulle vara möjlig kontaktade vi två bolag som är verksamma inom handel med personbilar och lätta motorfordon. Första kontakten tog vi via telefon för att informera om vilka vi var samt syftet med vår studie. Vi skickade senare ut ett mail med vidare information och bokade in tid för en intervju. För att få en bild av bolagens kunskap om och tankar kring de nya regelverken utförde vi först intervjun med respektive bolag för att sedan kunna genomföra omräkningen av räkenskaperna. Intervjun gav oss svar på frågor som var till hjälp vid omräkningen. Empiri/analys/slutsats: Omräkningen av bolagens räkenskaper gav en liten skillnad mellan de olika regelverken. Vi kan konstatera att hur bolagets val av regelverk påverkar dess resultaträkning och balansräkning beror på hur de redovisat tidigare samt vilka val de gör inom regelverken. Trots att vi använde oss av två bolag som är verksamma inom samma bransch blev resultaten väldigt olika vilket är ett tecken på att alla bolag kommer att påverkas olika. Det blir således viktigt att noga tänka igenom valet och vilka konsekvenser det kommer ge både för bolaget självt samt för dess intressenter.