Barn som blir utsatta för våld i hemmet är en utbredd problematik i Sverige. Trots stärktjuridisk position till följd av implementeringen av Barnkonventionen i svensk lagstiftning2020 är det ett stort antal barn som utsätts för våld i hemmet. I denna studie har fokus riktatsmot insatsen Kognitiv Integrerad Behandling Vid Barnmisshandel (KIBB) som används ifamiljebehandling där föräldrar brukar våld mot sina barn. Syftet med studien är att viaintervjuer med sju familjebehandlare få deras upplevelser av insatsen KIBB. Studien utförsmed en hermeneutisk ansats. Respondenternas utsagor analyseras tematiskt utifrån deteoretiska begreppen handlingsutrymme, motivation, normer samt risk- och skyddsfaktorer.Studiens resultat visar en positiv uppfattning om insatsen och i arbetet med familjer därföräldrar brukar våld mot sina barn.

Tanken bakom denna studie har varit att undersöka hur behandlare upplever sitt arbete med familjer där det förekommer våld. Studien syftar till de behandlare som arbetar med metoden KIBB som är en behandlingsmodell framtagen av Melissa Runyon och Esther Deblinger. Syftet med KIBB är att hjälpa föräldrar att sluta använda våld mot sina barn genom att ha förälderns våldsutövande i fokus, belysa konsekvenser och lära föräldrar positiva föräldrastrategier. Som behandlare ger man stöd till barn som upplevt våld genom att bearbeta upplevelserna, hantera känslor och skuldavlasta. Datan till studien samlades in genom sex semistrukturerade intervjuer med KIBB behandlare. Vidare har kognitiv beteendeterapi, systemteori och inlärningsteori använts som teoretiska utgångspunkter. Datan har sedan analyserats utifrån de valda teorierna samt tidigare forskning. En av utgångspunkterna var att ta reda på vad behandlare ser för fördelar och utmaningar med KIBB. Intervjupersonerna redogjorde för många fördelar och många svar liknande varandra. De verkar också vara överens om att det är ett roligt arbete och att en stor fördel är att få göra skillnad för familjer. Under utmaningar i arbetet rådde det mer delade meningar. Intervjupersonerna resonerade kring de olika utmaningar man som behandlare ställs inför i arbetet och svaren var väldigt individuella. En annan aspekt som intervjupersonerna skildrade var vikten av motivationsarbete och relationsarbete med familjen samt samarbetet med den andra behandlaren. / This paper examines how professional therapists experience their work with families where violence occurs. The study aims to examine therapists' experience in working with CPC-CBT, which is a treatment model developed by Melissa Runyon and Esther Deblinger. The main  purpose of the treatment model is to help parents stop using violence against their children by focusing on the parent's use of violence, as well as highlighting consequences and teaching parents positive parenting strategies. Therapists using the CPC-CBT method provide support to children who have experienced violence by processing their experiences, managing emotions and relieving guilt. The data were collected through six semi-structured interviews with CPC-CBT therapists. Furthermore, cognitive behavioral therapy, systems theory and learning theory have been used as theoretical starting points. Later on, the data was analyzed based on the selected theories and previous research. One of the purposes was to clarify therapists' view on benefits and challenges in their work with CPC-CBT. The interviewees described several benefits and many answers were similar to each other, they also seem to agree that it is a fun job and that a big advantage is to be able to make a difference for families. During the challenges of the work, there were more divided opinions. The interviewees reasoned about the different challenges therapists face in their work and the results occurred very individual. Another aspect the interviewees described was the importance of motivational work and relationship work with families and collaboration with other therapists.