Interferenser i klinisk kemi uppstår när en substans stör mätningen av olika komponenter i urin, cerebrospinalvätska och blod, vilket påverkar mätresultatet. Exempel på interferenser inkluderar hemolys, lipemi och ikterus. Hemolys kan orsakas både in vivo och in vitro, men in vitro är betydligt vanligare. Faktorer som påverkar in vitro hemolys inkluderar rörpost, provtagningsteknik och olika sjukdomar. Rörposttransport används för att transportera olika material, inklusive prov, till olika avdelningar på sjukhuset. Hemolys kan påverka analysen av vissa analyter som normalt förekommer i hög koncentration intracellulärt, exempelvis aspartataminotransferas (ASAT), laktatdehydrogena (LD) och kalium.   Syftet med denna studie var att undersöka om rörtransportsystemet på Universitetssjukhuset Örebro (USÖ) påverkar analysresultatet av kaliumprover och om förekomsten av hemolys ökade i kaliumprover som transporterades med rörpost. Studien utfördes med hjälp av direkt och indirekt potentiometrisk jonselektiv elektrodmetod (ISE) för att analysera nivåerna av kalium i plasma, samt spektrofotometri för att kvantifiera graden av hemolys i 129 prover som insamlades på akutmottagningen vid Universitetssjukhuset Örebro (USÖ). Ingen kliniskt relevant skillnad i hemolys eller kaliumkoncentration kunde påvisas i prover som transporterats med rörpost i jämförelse med manuell transport till laboratoriet. Rörposttransport är en kostnadseffektiv och snabb transportmetod och för de skillnader som observerades mellan transportmetoderna i denna studie bör andra faktorer som högre gravitationskraft och olika sjukdomstillstånd också beaktas. / Interference in clinical chemistry refers to a substance that disrupts the measurement of various components in urine, cerebrospinal fluid, and blood, affecting the obtained results. Hemolysis, lipemia, and icterus are examples of interferences. Hemolysis is caused by both in vivo and in vitro factors, but in vitro hemolysis is more common. Hemolysis affects analytes such as potassium, aspartaminotransferas (ASAT) and lactate dehydrogenase (LD). This study aimed to investigate whether the tube transport system at USÖ affects the analysis results of potassium.   129 samples were collected and each sample was divided into two portions a and b, sample a was then transported by tube and b manually. Samples were analyzed for hemolysis, potassium, and sodium using ion-selective electrode (ISE) methods. No clinically relevant difference in hemolysis or potassium concentration could be demonstrated in samples transported by pneumatic tube compared to manual transport to the laboratory. The use of tube transport is cost-effective and rapid despite the small difference observed, it should still be used.   In conclusion, while hemolysis can affect analytes, the observed difference between tube and manual transport in this study had no clinical significance. Other factors such as different G- forces and disease states may have played a role in explaining divergent results.