SAMMANFATTNING Bakgrund: I lagstiftningen betonas att hälso- och sjukvårdspersonal är skyldig att informera och göra patienten delaktig. För att förbättra patientdelaktighet inom kirurgisk vård är det värdefullt med fördjupad kunskap om vad patienter anser vara betydelsefullt. Syfte: Att beskriva vad patienter anser vara betydelsefullt avseende delaktighet under vårdtiden och inför utskrivning på kirurgisk vårdavdelning. Metod: Studien har en deskriptiv kvalitativ design. Patienterna erbjöds att dagligen under sjukhusvistelsen skriva vad som var betydelsefullt för dem under vårdtiden och inför utskrivning på ett patientkort. Det som patienterna skrivit på patientkorten analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet omfattar fyra olika huvudkategorier: att få kunskap och vara delaktig i samtal,att känna sig väl omhändertagen, att känna sig betydelsefull samt att känna trygghet inför hemgång. Slutsats: Studien visar att patienter som vårdas på kirurgiska vårdavdelningar anser att kunskap och fortlöpande information om sjukdom, behandling och planering är betydelsefullt för patientdelaktighet, vilket stöds av resultat från tidigare studier. För att uppnå att patienten blir delaktig i sin vård är det av stor vikt att patientens behov efterfrågas dagligen, vilket enkelt kan uppnås genom användandet av patientkortet som använts i denna studie. Nyckelord: Patientdelaktighet, patientinformation, kommunikation, kirurgisk omvårdnad, kvalitativ innehållsanalys.

Bakgrund: Akut förvirringstillstånd innebär försämrad kognitiv förmåga och varierande grad av förvirring. Detta orsakar lidande för patienterna och bör därför förebyggas med professionell omvårdnad. God vårdkvalitet upprätthålls genom förbättringsarbeten grundade på aktuell evidensbaserad kunskap. Specialistsjuksköterskan inom kirurgisk vård har genom sin kompetens samt bästa tillgängliga kunskap potential att leda detta arbete. Denna litteraturgenomgång ger därför en sammanställning av evidensbaserad kunskap som möjliggör förbättringsarbeten samt ett professionellt omhändertagande av akut förvirrade patienter. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans bedömning och åtgärder hos patienter med akut förvirringstillstånd. Metod: Narrativ litteraturgenomgång med systematisk teknik. Litteratursökningar genomfördes i en databas samt med manuella sökningar. Bedömning av studierna utfördes och genom denna process valdes 22 kvantitativa interventionsstudier ut som därefter granskades i en resultatanalys. Resultat: Resultatet visade att teoretisk kunskap om akut förvirringstillstånd behövdes för ett professionellt patientomhändertagande. Kunskapen tillsammans med användning av effektiva bedömningsmetoder medförde att akut förvirrade patienter kunde identifieras. Därigenom kunde omvårdnadsåtgärder samt medicinsk behandling initieras tidigare. Planering av och kunskap om medicinska åtgärder var betydelsefullt eftersom åtgärderna både kunde medföra fördelaktiga och negativa effekter för patienternas mående och återhämtning. Slutsats: Enkla bedömningsmetoder och omvårdnadsåtgärder samt god medicinsk vård förebygger obehag för de akut förvirrade patienterna. I den patientnära vården har sjuksköterskan därför ansvar för att inneha kunskap om dessa metoder och åtgärder. Specialistsjuksköterskan inom kirurgisk vård kan leda processen med att utbilda sjuksköterskorna samt initiera tillämpning av dessa metoder i det praktiska vårdarbetet. Detta möjliggör förbättrad vårdkvalitet och minskat lidande för patienterna.