Licentiatavhandling Linköping : Linköpings universitet, 2007.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2007.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2006.

Licentiatavhandling (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2008. / Härtill 6 uppsatser.

<p>Könsskillnader i kognitiva förmågor antas vanligtvis bero på en kombination av evolutionära, sociala och biologiska orsaker. En kompletterande förklaring presenteras i denna undersökning, nämligen betydelsen av ohälsa. Syftet med studien var att undersöka hälsans betydelse för könsskillnader i prestation på test av verbalt flöde och visuospatial förmåga, två kognitiva funktioner där forskningen har dokumenterat könsskillnader. 32 kvinnliga och 21 manliga psykologistudenter som i genomsnitt var 29 år deltog. De kontaktades genom ett anslag vid Psykologiska institutionen i Stockholm. Undersökningsdeltagarna skattade sin subjektiva, funktionella och medicinska hälsa. Därefter fick de göra test av perceptuell snabbhet, verbalt flöde och visuospatial förmåga. Männen presterade bättre i verbalt flöde och visuospatial förmåga. Efter kontroll för ohälsa minskade männens övertag i verbalt flöde, dock växte deras fördelar i visouspatial förmåga. Resultatet skiljer sig från tidigare forskning eftersom kvinnor vanligtvis presterar bättre på test av verbalt flöde och hälsan typiskt förklarar samtliga av männens kognitiva fördelar.</p>

Via semantisk analys har förekomst och variation av KRAFTmetaforer i två olika typer av texter jämförts. Hypotesen är att kognitiva neurala nätverk som ansvarar för den abstrakta tanken är tätt sammanbundna med kognitiva neurala nätverk som representerar känsloerfarenhet baserat på sensoriska upplevelser. Analysen utfördes på två olika typer av texter. Resultatet visar på signifikant skillnad i förekomsten av antalet metaforer i de olika texterna. Ett antagande för undersökningen var att självbiografiska texter är mer förankrade i känsloerfarenhet baserat på sensoriska upplevelser än vad argumenterande texter är. Resultatet visar dock att de argumenterande texterna innehåller ett större antal metaforer än de självbiografiska texterna, vilket står i strid med hypotesen. Två tolkningar av resultatet är därför möjliga. 1) Sensoriska upplevelser har inget med förekomst av KRAFTmetaforer att göra. 2) Argumenterande texter visar mer eller kan visa mer känsloerfarenhet baserat på sensoriska upplevelser än självbiografiska texter. I resultaten finns belägg som stödjer den teoretiska referensramen för hur abstrakt tänkande uppstår samt hur abstrakt betydelse uppstår dvs som ett resultat av sensoriska erfarenheter baserat på kroppsliga upplevelser som kan spåras i språket genom metaforiska processer. De slutsatser man kan dra utifrån resultaten i denna undersökning stödjer hypotesen att det neurala nätverk som ansvarar för den abstrakta tanken är tätt sammanbundet med det neurala nätverk som representerar sensorisk erfarenhet baserat på kroppsliga upplevelser

Det finns idag många verksamheter där människor tillsammans med befintlig teknik bildar komplexa system som ska samverka på ett effektivt men ändå säkert sätt. Trots verksamhetens höga säkerhetskrav kan en olycka eller incident ändå ske, och denna kan då bli föremål för en utredning för att hitta de bakomliggande orsakerna till händelsen. En olycksutredning ska resultera i åtgärdsförslag som bidrar till att liknande händelser inte sker igen och att säkerheten i systemet och verksamheten i stort förbättras. Det finns många olika teorier och metoder kring hur en utredning bör gå tillväga vad gäller händelseanalys och identifiering av brister i systemet, men processen att skapa och implementera åtgärdsförslagen är mindre utforskat. Denna studie är utförd på Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) som ansvarar för att ta hand om och lagra det använda kärnbränslet från Sveriges kärnkraftverk. Syftet med studien var att undersöka hur SKB arbetar vid olycksutredningar för att skapa åtgärdsförslag och implementera dessa, samt att belysa de svårigheter som kan upplevas med detta arbete. Den metod som använts bestod av en inledande litteraturstudie av tidigare forskning följt av sju semistrukturerade intervjuer som transkriberats och analyserats. Resultatet visade att skapande och implementering av åtgärdsförslag är en komplex process som innebär många svåra beslut där utredaren måste kompromissa på olika sätt för att kunna skapa effektiva åtgärdsförslag. Det visade sig bland annat vara svårt att avgränsa åtgärdsförslagen och bestämma vilken nivå de ska ligga på samt att bedöma hur många åtgärdsförslag som bör skapas. Implementeringen av åtgärdsförslagen innehåller även den mycket beslutsfattande som kräver bra kommunikation och samarbete mellan alla inblandade parter. Svårigheter med implementeringen är att åtgärdsförslagen ibland tenderar att hamna mellan stolarna och att implementerade åtgärdsförslag kan generera nya risker i systemet.

In experiential learning, one important source of information is the feedback that people receive on the outcomes of their decisions. Typically, however, feedback is systematically absent for many decisions and the actual experience of people may therefore be highly selective. It is thus surprising that research on the cognitive processes involved in human judgement and categorisation has not addressed the effects of learning with selective feedback. In this thesis, three studies are presented in which the effects of learning with systematically selective feedback were investigated. The hypothesis of constructivist coding was introduced in Study I, suggesting a cognitive mechanism for the processing of selective information. In the absence of external feedback people infer the most likely outcome, and then code this inference into memory as “internal feedback”. This internally generated feedback is stored and processed in the same manner as externally presented feedback and is used as a basis for beliefs about the characteristics of the environment. Results from Studies I, II, and III demonstrated support for constructivist coding under varied learning conditions. Study III investigated the effects on the beliefs of participants when they learn from feedback received only for positive decisions. Results indicated that the participants’ beliefs well reflected their actual, however selective, experience. When participants aimed to achieve good immediate outcomes, their experience became restrictive and biased, resulting in biased beliefs. In contrast, when the focus of participants was on long-term learning, their decisions produced a more representative experience and their beliefs came to reflect the actual structure of the environment. Biased beliefs were thus demonstrated to result from a sensitivity of participants to selectively available information. The present findings offer an understanding of the cognitive processes involved in learning from selectively absent feedback. The conclusions propose a sensitivity of participants to objectively experienced information in the forming of knowledge and beliefs. Further, when external information is absent, participants appear to rely on their knowledge and expectations to infer and code the most likely outcome, and use these stored inferences to form a coherent representation of the environment.

No description available.

En stor del av den svenska befolkningen har svårigheter att läsa en hel del texter på svenska, t ex myndighetstexter, nyheter men även skönlitteratur. Detta innebär att många inte har samma tillgång till information via det skrivna mediet som övrig allmänhet erbjuds. Komplicerade texter har visat sig besitta en avancerad syntax som försämrar läsbarheten. Manuell bearbetning av texter vid syntaxförenkling är en tidskrävande process och ett automatiserat tillvägagångssätt är önskvärt. I syfte att undersöka huruvida ett verktyg som automatiserar förenklingsprocessen är möjlig med dagens teknik togs verktyget CogFLUX fram. CogFLUX kan ses som en verktygslåda för vidare utveckling, som i dagsläget framförallt analyserar texter syntaktiskt och applicerar syntaktiska omskrivningsregler på frasnivå. Omskrivningsreglerna är sedan tidigare framtagna av Anna Decker vid Stockholms universitet. Utvärderingstexternas läsbarhet utvärderades med tre olika mått på läsbarhet; LIX, Nominalkvot och Lexikal variation, före och efter den syntaktiska förenklingen. Resultaten jämfördes sedan med manuellt förenklade texter inom samma genre. Resultaten av utvärderingen visar att vissa värden hos texterna kan förknippas med bättre läsbarhet efter CogFLUX:s bearbetning. Huruvida resultaten av förenklingen och utvärderingsmåtten visar på att texten blir mer lättläst diskuteras, då dessa ytliga mått har sina begränsningar och texterna ofta visade sig bli fragmentariska. Det kan konstateras att det med dagens resurser är möjligt att automatiskt applicera syntaktiska textomskrivningsregler på frasnivå. Tillsammans med ytterligare metoder för bearbetning av en texts syntax och dess semantik ses möjligheter för ett framtida robust verktyg som automatiskt gör texter lättlästa.