Användandet av produktplacering som marknadsföringsmetod har ökat med åren, inte minst då konsumenter allt mer aktivt undviker traditionell marknadsföring. Genom att utnyttja produktplacering kan man väva in reklambudskap i handlingen på ett sätt som gör den oundviklig. Majoriteten av den forskning som finns om produktplacering pekar dock på att en för uppenbar varumärkesexponering bör undvikas då det ger upphov till negativa effekter bland konsumenter.Vår studie bygger vidare på Gillespie, Muehling och Kareklas (2018) studie som motbevisar att tydlig produktplacering enbart har negativa effekter med hjälp av författarnas Product Placement Fit Model. I modellen beskriver de hur uppenbar produktplacering kan kopplas till en novells eller films handling och känslomässiga tema för att på bästa sätt ge positiva varumärkesresponser bland konsumenter. Dessa två dimensioner benämner författarna som kognitiv- respektive affektiv överensstämmelse. Vår studie ämnar att (till följd av Gillespies, Muehlings och Kareklas rekomendation) ta reda på om detta även går att tillämpa för musikvideor genom att studera ungdomar och unga vuxnas förändringar i varumärkesinställning efter att de sett på musikvideor innehållandes produktplacering. 246 respondenter deltog i studiens undersökning och resultatet visade på att en uppenbar produktplacering med hög överensstämmelse både affektiv och kognitiv ger bäst effekt. Vidare kan en produktplacering med partiell överensstämmelse (det vill säga av antingen hög kognitiv- eller hög affektiv överensstämmelse) kan ge en positiv effekt på konsumentens varumärkesinställning men inte i samma utsträckning. Därmed är slutsatsen att Gillespie, Muehling och Kareklas modell och teorier går att applicera även för musikvideor bland ungdomar samt unga vuxna. / The use of product placement as a marketing strategy has increased in recent years, not least as a result of consumers avoiding traditional marketing. By utilizing product placement, a marketer enables the possibility to embed advertising in e.g. the storyline of a film in a way that makes it inevitable. Majority of existing research within the field suggests that a blatant product placement should be avoided at all costs since it can cause negative effects among consumers brand perceptions. Our study aim to follow up Gillespie, Muehling and Kareklas’ (2018) study which disproves that blatant placement exclusively has negative impact on consumers. The authors uses their model Product Placement Fit Model to describe the benefits with a blatant placement - given that the placement corresponds with a movie’s or a novel’s storyline and emotional theme. The authors describes that the placement needs affective and/or cognitive fit. Furthermore our study aim to examine if it is possible to apply this theories on music videos by studying youths and young adults brand attitudes. 246 respondents partook in the study and the result indicated that a blatant product placement with both affective and cognitive fit gives the best effect. Furthermore, a product placement with partial fit (i.e. affective or cognitive fit) can give a positive outcome, although not to the same extent as a placement that corresponds on both dimensions. Thereby, the conclusion is that Gillespie’s, Muehling’s and Kareklas’ model and theories are applicable to music videos while studying youths and young adults