Idag finns det flera olika topologier inom området AC-DC-omvandlare. Framför allt har flyback-omvandlaren blivit en populär topologi inom lågeffektapplikationer p.g.a. dess få komponenter och relativt enkla styrning som gör den kostnadseffektiv.I detta arbete har det undersökts vilka fördelar och nackdelar som finns med flybackomvandlaren för laddning av en kondensatorbank. Detta har utförts genom att bygga en prototyp som baseras på flyback-topologin och sedan jämföra prototypen med ett befintligt system som är baserad på en annan topologi. Jämförelsen tyngdpunkt låg på storlek,prestanda och kostnad.Laddningsförloppet simulerades i MatLab genom att omsätta ekvationer från en grundlig teoristudie till kod. Valet av varvtalskonfiguration baserades på de komponenter som fanns tillgängligt inom projektets ramar. Rapporten behandlar bara driftlägena BCM (Boundaryconducting mode) och DCM (Discontinuous conducting mode) då transformatorstorleken i detta projekt var begränsad. Styrkretsen anpassades utifrån dessa driftlägen och blev ytterligare förenklad genom att anta en konstant switchtid för PFC-kontroll. Två olika transformatorer byggdes med två olika lindningskonfigurationer, en ”stackad” och en”interleave”. Utvärderingen gjordes på ”stack”-transformatorn i prototypen. Parasiteffekterna var påtagliga vid transistorns avslag vilket visar att transformatorns läckinduktans är viktig att hålla låg. Det visade sig också att ingen snubber-krets behövdes då den valda transistorn och dioderna klarade av spänningsfallen över dem. Verkningsgraden uppgick till 89-91% för både 120- och 230 V nät, uppmätt med DC-matning.Flyback-omvandlaren har potential att ersätta den jämförda omvandlaren då kostnaden bedöms kunna bli lägre och med en högre verkningsgrad. Men det krävs en grundligare utredning då ingångsfiltret troligtvis måste dimensioneras om och en noggrannare mätning av laddningstiden måste utföras.

In a power system it is important to keep voltages at specific levels at network buses. Deviations from that can lead to reduced efficiency of transferred power or, in more severe cases, widespread power outages affecting large parts of society. There exists a variety of power system devices that have the ability to regulate the voltage levels. These devices have maximum and minimum control capacities and may have additional operational constraints. It is desired to keep the control capacity of these actuators close to neutral operation so that they have the ability to respond to future disturbances. Due to the nature of such a control problem, a suitable tool is Model Predictive Control. In this thesis, a centralised model predictive control is designed for long-term voltage stability control of a power system. The system model employed is a two-area power system model, where each area includes a network of generators and loads. The model predictive control regulates the tap position of a tap-changing transformer and the reactive power compensation provided by two capacitor banks. In this thesis, it is shown that a centralised model predictive controller successfully maintains voltages within the desired range for a 3.5 % longer duration compared to a decentralised control approach when facing a voltage collapse scenario. Additionally, thanks to its predictive capabilities, it efficiently dampened oscillations in the post-transient steadystate scenario, leading to a 6.6 % shorter settling time than that observed with the decentralised control approach. / I ett kraftsystem är det viktigt att hålla spänningen på specifika nivåer vid nätverksbussarna. Avvikelser från detta kan leda till nedsatt effektöverföringseffektivitet eller, i allvarligare fall, omfattande strömavbrott som påverkar stora delar av samhället. Det finns en mängd olika kraftsystemsenheter som har förmågan att reglera spänningsnivåerna. Dessa enheter har maximala och minimala kontrollkapaciteter och kan ha ytterligare driftbegränsningar. Det är önskvärt att hålla kontrollkapaciteten hos dessa enheter nära neutral drift så att de har förmågan att svara på framtida störningar. På grund av arten av ett sådant kontrollproblem är ett lämpligt verktyg Model Predictive Control. I den här avhandlingen är en centraliserad modellprediktiv reglering utformad för långsiktig spänningsstabilitetskontroll av ett kraftsystem. Systemmodellen som används är en två-area kraftsystemmodell, där varje område inkluderar ett nätverk av generatorer och belastningar. Kontrollen reglerar varvtalet hos en lindningskopplare och den reaktiva effektkompensationen som tillhandahålls av två kondensatorbanker. I denna avhandling visas det att en centraliserad modell-prediktiv reglering framgångsrikt kan upprätthålla spänningar inom det önskade intervallet under en 3.5 % längre varaktighet jämfört med en decentraliserad styrmetod under ett spänningskollapsscenario. Dessutom, tack vare dess prediktiva kapacitet, dämpade den effektivt svängningar i det post-transienta steady-state-scenariot, vilket ledde till en 6.6 % kortare insvängningstid än den som observerades med den decentraliserade styrmetoden.