<p>Den svarta marknaden kostar staten ca 70 miljarder kr eller ca 4% av bruttonationalprodukten. Ekonomisk brottslighet i sin helhet är ett omfattande och aktuellt problem. Kontantbranschen är den bransch som främst berörs av detta. Restaurangbranschen är en av de omtalade branscherna där manipulation av kassaregister pågår. Detta brott sker på många olika sätt, vilket dels kan bero på att det idag inte existerar någon regel som innebär att samtliga ska ha ett kassaregister.</p><p>Syftet med denna uppsats har varit att ur empiriskt underlag öka kunskapen om del mängden av manipulation av kassaregister. Vi ville skapa en uppfattning om vad fenomenet innebär och hur man försöker åtgärda denna typ av brott.</p><p>Vi har valt att utgå ifrån en kvalitativ undersökning genom öppna och personliga intervjuer med representanter från de olika myndigheterna: Skatteverket, Länsstyrelsen och Ekobrottsmyndigheten. Vi har utgått ifrån ett deduktivt tillvägagångssätt. Vårt teoretiska perspektiv utgår från Baumol William J teori; Entrepreneurship; Productive, Unproductive, and destructive och Becker Gary teori; Crime and Punishment: An Economic Approach. Vårt empiriska underlag är en sammanställning av de tre intervjuerna med de nämnda myndigheterna.</p><p>Slutsatsen från vår undersökning är att denna typ av brott har varken ökat eller minskat fast med hjälp av den ökade kunskapen har man påbörjat en intensivare motarbetning. En del i bekämpandet mot detta är de vidtagna åtgärderna Skatteverkets insatser och ”Operation Krogsanering” (som består av en samverkan mellan myndigheterna) samt den planerade framtida åtgärden förslaget ”Krav på kassaregister”. Förslaget ska medföra bl.a. hårdare kontroll och har som avsikt att underlätta upptäckt av manipulering genom införande av certifierade kassaregister samt ge Skatteverket ökad kontroll befogenhet.</p>

Den svarta marknaden kostar staten ca 70 miljarder kr eller ca 4% av bruttonationalprodukten. Ekonomisk brottslighet i sin helhet är ett omfattande och aktuellt problem. Kontantbranschen är den bransch som främst berörs av detta. Restaurangbranschen är en av de omtalade branscherna där manipulation av kassaregister pågår. Detta brott sker på många olika sätt, vilket dels kan bero på att det idag inte existerar någon regel som innebär att samtliga ska ha ett kassaregister. Syftet med denna uppsats har varit att ur empiriskt underlag öka kunskapen om del mängden av manipulation av kassaregister. Vi ville skapa en uppfattning om vad fenomenet innebär och hur man försöker åtgärda denna typ av brott. Vi har valt att utgå ifrån en kvalitativ undersökning genom öppna och personliga intervjuer med representanter från de olika myndigheterna: Skatteverket, Länsstyrelsen och Ekobrottsmyndigheten. Vi har utgått ifrån ett deduktivt tillvägagångssätt. Vårt teoretiska perspektiv utgår från Baumol William J teori; Entrepreneurship; Productive, Unproductive, and destructive och Becker Gary teori; Crime and Punishment: An Economic Approach. Vårt empiriska underlag är en sammanställning av de tre intervjuerna med de nämnda myndigheterna. Slutsatsen från vår undersökning är att denna typ av brott har varken ökat eller minskat fast med hjälp av den ökade kunskapen har man påbörjat en intensivare motarbetning. En del i bekämpandet mot detta är de vidtagna åtgärderna Skatteverkets insatser och ”Operation Krogsanering” (som består av en samverkan mellan myndigheterna) samt den planerade framtida åtgärden förslaget ”Krav på kassaregister”. Förslaget ska medföra bl.a. hårdare kontroll och har som avsikt att underlätta upptäckt av manipulering genom införande av certifierade kassaregister samt ge Skatteverket ökad kontroll befogenhet.