Studiens syfte är att undersöka hur konstruktionen av ekologisk identitet sker på nätet. Frågeställningarna som besvaras är hur den ekologiska identiteten konstrueras hos medlemmarna i onlinegruppen som undersöks, hur informanterna förstår sin ekologiska konsumtion, samt hur informanterna upplever andra människors uppfattning av informanternas identitet. Studiens undersökningsområde är en grupp på sociala media som har skapats för att diskutera ekologisk konsumtion och livsstil. Tidigare forskning inom hållbar konsumtion har inte i hög grad diskuterat hur denna konsumtion förmedlas och konstrueras på nätet. Uppsatsen utgår från teorier om konsumtion och identitet. Undersökningen har en kvalitativ ansats där tre intervjuer och texter från onlinegruppens konversationer analyserats.   Resultatet påvisar att det finns en rädsla för vad konsekvenserna av konventionella livsmedel kan ha för våra kroppar. Det framkommer även att deltagarna beskriver vägen från att konsumera konventionella livsmedel till ekologiska livsmedel som en tävlingsinriktad process. Två olika ekologiska identiteter som i delar kontrasterar mot varandra, lyfts fram ur materialet.   Resultaten diskuteras i relation till tidigare forskning och teori. En av slutsatserna är att ekologisk identitet konstrueras tillsammans med andra människor. En närmare undersökning av kapitalismen som förutsättning för sådan identitetskonstruktion föreslås som föremål för framtida forskning. / The purpose of this study is to understand how identity based on organic consumption is constructed online. The questions asked in the study are how organic identity is constructed in the online group that is being studied, how the informants’ understand theirs organic consumption and how the informants experience other people’s perceptions of the informants’ identity. The studied online group was created to discuss organic consumption and lifestyle. Former research on sustainable consumption is presented and theories about consumption and identity are described. The study has a qualitative approach and encompasses three interviews as well as texts from the online group’s forum.    The results show a fear for risks involved in eating conventional food. The members of the online group describe going from consuming conventional food to consuming organic food as a process. There are also two different sorts of organic identities described in the results. At the end of the essay I discuss the results in relation to previous research and theory. I conclude that an organic identity is being constructed in the online group. I also suggest that future research might look into the relation between capitalism and construction of organic identities.

Introduktion: En av de största farhågorna i förhållande till konventionella livsmedel är användningen av bekämpningsmedel. Forskning visar att höga doser av bekämpningsmedel har ett samband med förekomst av hälsoeffekter som fosterskador, allergier, infektioner, havandeskapsförgiftning, metabola syndrom, högt BMI med mera. Ekologiska livsmedel har visat sig ha lägre halter av bekämpningsmedel. Vidare belyser forskarna betydelsen av bekämpningsmedel i det tidiga livet. Foster, barn- och unga är mer mottagliga för toxiner då det saknas enzymer för att avaktivera bekämpningsmedel i kroppen, vilket vidare kan bidra till sjukdomar som barncancer. Syfte: Att undersöka potentiella hälsoeffekter från ekologiskt och konventionellt odlade livsmedel bland foster, barn- och unga (0–18 år). Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys som ansats. Litteraturstudien grundar sig på 20 vetenskapliga originalartiklar. Resultat: Analysen utmynnade i fyra huvudkategorier; Förändring av urinbiomarkörer, Exponering för bekämpningsmedel genom livsmedel, Negativa hälsoeffekter av bekämpningsmedel och Förekomst av bekämpningsmedel i bröstmjölk och risker för spädbarn. I studiens artiklarframkom bekämpningsmedelsrester främst i livsmedel, i bröstmjölk eller i urinen. Några studier associerar skadliga effekter på hälsan med kronisk exponering för bekämpningsmedel för att vidare relatera deras toxikologiska egenskaper till fall av exempelvis autism och gastrointestinala sjukdomar medan andra studier påvisar att förekomster av bekämpningsmedelsrester utgör de tillåtna nivåer av befolkningens exponering via livsmedel och därmed inga negativa hälsoeffekter. Slutsats: Denna litteraturstudie visar att det saknas forskning på konkreta kopplingar till specifika sjukdomar utifrån bekämpningsmedelsexponering hos foster, barn- och unga. Sammantaget är denna studie inte tillräcklig för att säkerställa ämnesområdets resultat som helhet. / Introduction: One of the biggest concerns in relation to conventional foods is the use of pesticides. Research shows that high doses of pesticides are associated with the occurrence of health effects such as birth defects, allergies, infections, preeclampsia, metabolic syndrome, high BMI and more. Organic foods have been shown to have lower levels of pesticides. Furthermore, the researchers highlight the importance of pesticides in early life. Fetal, children and young people are more susceptible to toxins as there is a lack of enzymes to deactivate pesticides in the body, which can further contribute to diseases such as childhood cancer. Aim: To investigate the potential health effects of organically and conventionally grown foods among fetal, children and young people (0–18 years). Methods:A systematic literature study with qualitative content analysis as an approach. The literature study is based on 20 original scientific articles. Results: The analysis resulted in 4 main categories; Change in urinary biomarkers, Exposure to pesticides through food, Adverse health effects of pesticides and Presence of pesticides in breast milk and risks to infants. In the study's articles, pesticide residues appeared mostly in food, in breast milk or in the urine. Some studies associate harmful effects on health with chronic exposure to pesticides in order to further relate their toxicological properties to cases of, for example, autism and gastrointestinal diseases, while other studies demonstrate that occurrences of pesticide residues constitute the permitted levels of the population's exposure via food and thus no negative health effects. Conclusion: This literature study shows that there is a lack of research on concrete connections to specific diseases based on pesticide exposure in fetal,children and young people. Overall, this study is not sufficient to ensure the results of the subject area as a whole.