<p>Syftet med denna uppsats har varit att tydliggöra hur de svenska läroböckerna som behandlade ämnesområdena historia och religionskunskap för högstadieskolan har förändrat sitt sätt analysera samt framföra sitt budskap till eleverna. En granskande kvalitativt, kritisk och komparativ metod har används för att uppnå detta mål. De forskningsfrågor som har legat till grunden för detta arbete har försökt ta vid där professor Härenstams arbeten slutade, för att på så sätt slutföra det arbete som han påbörjade för längesedan. Arbetet har slutligen försökt visa att objektivismen hos läroboksförfattarna att skildra ämnesområdet islam inte fick sin egentliga start först efter den 11:e september 2001. Slutligen måste det nämnas att detta arbete även lägger grunden för vidare undersökning av kommande läroböcker som behandlar ämnesområdet islam för högstadiet.</p>

Syftet med denna uppsats har varit att tydliggöra hur de svenska läroböckerna som behandlade ämnesområdena historia och religionskunskap för högstadieskolan har förändrat sitt sätt analysera samt framföra sitt budskap till eleverna. En granskande kvalitativt, kritisk och komparativ metod har används för att uppnå detta mål. De forskningsfrågor som har legat till grunden för detta arbete har försökt ta vid där professor Härenstams arbeten slutade, för att på så sätt slutföra det arbete som han påbörjade för längesedan. Arbetet har slutligen försökt visa att objektivismen hos läroboksförfattarna att skildra ämnesområdet islam inte fick sin egentliga start först efter den 11:e september 2001. Slutligen måste det nämnas att detta arbete även lägger grunden för vidare undersökning av kommande läroböcker som behandlar ämnesområdet islam för högstadiet.

Denna undersökning är en kritisk textanalys av fem nyhetsartiklar skrivna av Nathan Shachar, Dagens Nyheters utrikeskorrespondent i Mellanöstern. Analysen är en undersökning av hur ansvar, här undersökt i termer av ergativitet, fördelas mellan parterna Hamas och Israel. Syftet med analysen är att ta reda på om en part tillskrivs mer ansvar än den andra för den pågående konflikten i området. Resultatet visar att Hamas i texterna är en drivande och påverkande deltagare, dubbelt så ofta som Israel. Hamas är också utsatt för påverkan dubbelt så många gånger som Israel. En annan framträdande deltagare i artiklarna är befolkningen i Gaza som beskrivs som mer påverkad än Hamas och Israel tillsammans. Undersökningen visar även att Gazaborna påverkas mer av Hamas agerande än av Israels. Satser där verbet står i passivum och saknar agent kan kopplas till ansvar; dessa uttryck analyseras för att ta reda på deras omfattning och eventuella påverkan på läsupplevelsen. Resultatet visar att passiver utan agent är relativt vanliga i artiklarna, vilket ger bilden av att ingen part kan stå till svars för dessa handlingar, trots att någon av dem faktiskt är ansvarig.