Bakgrunden till denna kunskapsöversikt utgår från att historieämnet som diskuteras i dennauppsatsen kan uppfattas som ganska enkönad med ett påtagligt fokus på mannen icentrum, samtidigt som kvinnan ofta hamnar i ämnets periferi. Samtidigt uppmuntrasframtida lärarstudenter att ta sig an detta fenomen, utan konkreta lösningar på hur. Dethuvudsakliga syftet med vår uppsats är att redogöra för det nuvarande forskningsläget kringhur och varför lärare kan arbeta med att föra in mer kvinnliga aktörer i sin undervisning,för att skapa ett mer jämställt ämne. I vår litteratursökning har vi främst utgått fråndatabaserna ERIC, ERC, DiVA och Libsearch för att få fram resultat. Dessa i sin tur harmestadels cirkulerat kring vetenskapliga artiklar från tidskrifter. Tendensen somframkommer via resultaten visar på en ganska samstämmig röst kring varför det kan varaviktigt att föra in mer kvinnliga aktörer och problematisera deras roll i historien. RuthTudors forskning som presenteras längre fram, diskuterar exempelvis att ett sådantförhållningssätt exempelvis skapar större delaktighet från fler elever i undervisningen.Dessutom ger ett antal forskare olika undervisningsförslag på hur detta arbete kan utföras iklassrummet. Allt ifrån att använda “teoretiska verktygslådan” till att arbeta medprimärmaterial såsom självbiografier och historiska filmer analyserade utifrån AlisonBechdel-testet. Vidare försöker uppsatsen påvisa att det framöver kan behövas merforskning i Sverige kring ämnet, då det inte finns mycket material att tillgå från den svenskaskolverksamheten.