<p>Syftet med denna uppsats är att genom födelseböcker samt folklivsuppteckningar undersöka hur både gifta och ogifta kvinnors liv tedde sig efter förlossningar, i stad och på landsbygd under 1800-talet.</p><p>        Det som undersöks är hur många utomäktenskapliga barn som föddes i Örkelljunga och Vittsjö under perioderna 1855-1860 och 1865-1870 samt om antalet utomäktenskapliga barn ökade efter lagändringen 1864, då det inte längre var straffbart att föda barn utom äktenskapet. Dessutom undersöks hur allmänheten uppfattade kyrkotagningen för både ogifta och gifta mödrar i Örkelljunga, Vittsjö, Helsingborg samt Malmö. Jag har valt att arbeta utifrån hypotesen att kyrkotagningen var mindre viktig eller utdöd i städerna men mer levande på landsbygden.</p><p>        Källmaterialet har bestått av material från Lunds universitets kyrkohistoriska arkiv (LUKA), samt födelseböcker. Metoden jag har använt mig av har först och främst gått ut på att räkna igenom födelseböckerna för att få reda på den totala summan födda barn samt hur många av dessa som klassificerades som oäkta. Denna undersökning visade bland annat att kyrkan noggrant bokfört vilka som fötts oäkta. Vidare har jag analyserat sagesmännens utsagor angående kyrkotagningssedens innebörd i LUKA-arkivet. Resultatet av undersökningen bekräftade bland annat min hypotes rörande kyrkotagningen.</p>

Syftet med denna uppsats är att genom födelseböcker samt folklivsuppteckningar undersöka hur både gifta och ogifta kvinnors liv tedde sig efter förlossningar, i stad och på landsbygd under 1800-talet.         Det som undersöks är hur många utomäktenskapliga barn som föddes i Örkelljunga och Vittsjö under perioderna 1855-1860 och 1865-1870 samt om antalet utomäktenskapliga barn ökade efter lagändringen 1864, då det inte längre var straffbart att föda barn utom äktenskapet. Dessutom undersöks hur allmänheten uppfattade kyrkotagningen för både ogifta och gifta mödrar i Örkelljunga, Vittsjö, Helsingborg samt Malmö. Jag har valt att arbeta utifrån hypotesen att kyrkotagningen var mindre viktig eller utdöd i städerna men mer levande på landsbygden.         Källmaterialet har bestått av material från Lunds universitets kyrkohistoriska arkiv (LUKA), samt födelseböcker. Metoden jag har använt mig av har först och främst gått ut på att räkna igenom födelseböckerna för att få reda på den totala summan födda barn samt hur många av dessa som klassificerades som oäkta. Denna undersökning visade bland annat att kyrkan noggrant bokfört vilka som fötts oäkta. Vidare har jag analyserat sagesmännens utsagor angående kyrkotagningssedens innebörd i LUKA-arkivet. Resultatet av undersökningen bekräftade bland annat min hypotes rörande kyrkotagningen.