I detta examensarbete redogörs för en fallstudie som undersökt NO-lärares språkdidaktiska strategier i ett flerspråkigt klassrum samt lärarens reflektioner kring dessa. Sex lektionsobservationer och sex kvalitativa intervjuer har utförts. Både lektionerna och intervjuerna har ljudinspelats. Tekniken Stimulated Recall har använts för att kunna ta del av lärarens reflektioner kring de språkdidaktiska strategier som observerats under lektionerna. Artefakter från lektionerna som observerats har även samlats in. Den teoretiska utgångspunkten för studien är det språkdidaktiska teoriperspektivet och analysverktygen stöttning, auktoritativ-dialogisk lärarröst och vetenskapligt-vardagligt språk har använts för att synliggöra de språkdidaktiska strategierna i undervisningen. Studien visar att läraren använder flera språkdidaktiska strategier i ämnesundervisningen. Lärarens arbetssätt är stöttande, olika sätt att jobba med språket integreras och eleverna får flera möjligheter till interaktion. Intressant är även att läraren rör sig mellan vardagligt och vetenskapligt språk och sätter avancerat ämnesinnehåll i en vardagskontext och konkretiserar genom vardagsnära exempel och artefakter.

No description available.

Detta arbete handlar om fem lärares bedömning av andraspråktexter och lärarnasuppfattningar om språkbehärskning, nivå och betyg. Syftet är att undersöka lärarnas uppfattningar om hur man definierar och mäter språkbehärskning hos andraspråkselever. Teoribakgrunden består av hypotesen om en kritisk period och varianter av den, bedömningsteorier, teorier om språkbehärskning och Skolverkets kursplaner för svenska som andraspråk på grundläggande nivå, gymnasiet och SFI samt publikationer om bedömningproducerade av Skolverket . Undersökningen består av en enkät där lärarna bedömer och anger nivå, Informanterna har sedan intervjuats om vad de bedömer, vilka verktyg de använder och vilken typ av bedömning de anser att de använder. Resultatet visar att informanterna bedömer och definierar språkbehärskning på olika sätt samt att de uttrycker sig om bedömning och nivåmed bedömningsspråk som inte är lika. Uppfattningarna skiljer sig både för betyg och nivå och är beroende av på vilken nivå informanterna undervisar på.