I detta arbete används en fenomenografisk metod för att undersöka hur gymnasielärare beskriver och förklarar tre olika evolutionsbiologiska begrepp. Begreppen är naturligt urval (selektion), anpassning (adaptation) och evolutionsteorins förklaringskraft. Efter att lärarnas svar har undersökts och kategoriserats i förhållande till varandra jämförs de också med förklaringar av begreppen som förekommer i läroböcker avsedda för kurser i evolutionsbiologi på universitetet. Det som framkommer är att lärarna beskriver kvalitativt skilda beskrivningar av alla tre begreppen. I fallet med det naturliga urvalet och evolutionsteorins förklaringskraft framgår att lärarna uttrycker så kallande vardagsföreställningar eller alternativa idéer om begreppen. När det gäller begreppet anpassning uppvisar alla lärare en god begreppsförståelse och att de dessutom är medvetna om vilka vardagsföreställningar eleverna ofta bär på. Slutligen diskuteras vilka möjliga åtgärder som kan vidtagas för att förbättra evolutionsundervisningen på både gymnasiet och lärarutbildningarna.