• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1337
  • 350
  • 11
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 1721
  • 1721
  • 1676
  • 1676
  • 61
  • 53
  • 43
  • 34
  • 33
  • 32
  • 32
  • 28
  • 27
  • 25
  • 24
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
241

Syntetiska optioner - en skatterättslig studie

Eriksson, Margareta, Persson, Kristina January 2006 (has links)
<p>Bland de olika typerna av optionsprogram till anställda finns en som avviker från de övriga – syntetiska optioner. Syntetiska optioner skiljer sig från de övriga optioner genom att de inte ger innehavaren någon rätt att förvärva aktier utan endast ger en rätt till en kontant slutreglering vid en bestämd framtida tidpunkt. </p><p>Skatteregler som gäller för syntetiska optioner upplevs ofta som komplexa av både anställda och arbetsgivare. Syftet med denna uppsats är därför att utreda beskattningskonsekvenserna för såväl företaget som den anställde. </p><p>Om en syntetisk option utgör ett värdepapper beskattas den anställde för eventuell uppkommen förmån vid förvärvstidpunkten. Värdestegringar som uppkommer därefter beskattas som kapitalinkomst vid nyttjandetidpunkten. Ifall en syntetisk option inte kan anses utgöra ett värdepapper sker beskattning av förmånen den första dagen optionen kan utnyttjas dvs. vid den s.k. kan-dagen. Värdeökningar efter kan-dagen kan bli beskattade i kapital eller tjänst beroende på om optionen då kan betraktas som ett värdepapper eller ej. </p><p>För arbetsgivaren styrs beskattningstidpunkten av optionens löptid. Ifall optionens löptid överstiger ett år sker kapitalbeskattning för mottagen premie då optionen ställs ut. I annat fall sker beskattning då utfallet blir känt.</p><p>Vad gäller företagets avdragsmöjligheter för kostnader som uppstår i samband med fullgörande av förpliktelser är rättsläget osäkert på grund av att det tillkommit ny lagstiftning som ännu inte har prövats. För syntetiska optioner där den underliggande tillgången utgörs av en näringsbetingad andel torde dock ingen avdragsrätt för kapitalförluster föreligga. Om den underliggande tillgången inte utgörs av en näringsbetingad andel bör en kapitalförlust få kvittas mot kapitalvinst på liknande tillgångar. </p>
242

Vilken betydelse har Mark & Spencer-domen för svensk rätt?

Bertilsson, Fredrik, Åkesson, Per January 2006 (has links)
<p>Bakgrund: EG-domstolens förhandsavgörande i Marks & Spencer målet har väntats utgöra ett efterlängtat besked kring problemen med gränsöverskridande resultatutjämning. Genom en prejudicerande verkan är domen betydelsefull för samtliga länder som tillämpar liknande koncernbidragsregler som Storbritannien och påverkar härmed även svenskt rättssystem.</p><p>Marks & Spencer fallet: I Storbritannien finns regler som möjliggör koncernbolag att utjämna vinster och förluster inom koncernen med villkoret att förlusten inte gäller ett utländskt dotterbolag. Marks & Spencer begärde att få göra just ett sådant koncernavdrag och menade att reglerna strider mot EG-fördragets fria etableringsrätt.</p><p>Syfte: Uppsatsens syfte är att klarlägga vilken betydelse EG-domstolens utslag i Marks & Spencer domen har för svensk rätt.</p><p>Metod: Uppsatsen tillämpar den traditionella rättsdogmatiska metoden, varmed avsikten är att beskriva, förklara och analysera gällande rätt.</p><p>Analys och slutsats: EG-domstolen konstaterar att den brittiska lagstiftningen strider mot etableringsfriheten, men att denna inskränkning är berättigad då syftet är legitimt och motiverat av tvingande hänsyn till allmänintresset. I det aktuella fallet strider det dock mot proportionalitetsprincipen att inte medge avdrag då det utländska dotterbolaget uttömt möjligheterna att i hemviststaten utnyttja förlusten i dåtid, nutid och framtid.</p><p>Domen efterlämnar ett tvetydigt budskap där den Europeiska Unionens önskvärda utveckling påvisas samtidigt som en mycket långtdragen rättfärdigandebedömning stärker medlemsstaternas suveräna skattesystem gentemot den inre marknadens fria rörlighet.</p><p>Någon omfattande revidering av svensk lagstiftning är inte aktuell utöver vad som gäller de mycket begränsade situationer som EG-domstolen anger. Påstötningen att den nationella lagstiftningen, under vissa kriterier, även skall omfatta koncernbolag med hemvist i andra medlemsstater visar dock vägen för en önskvärd utveckling som medlemsstaterna nu själva ansvarar för.</p>
243

Förmögenhetsbeskattning av onoterade aktier - är den ändamålsenligt utformad för den skatteskyldige?

Andersson, Jonas, Nilsson, Björn, Pettersson, Karl January 2006 (has links)
<p>Benämningen Lex Uggla uppkom när artisten Magnus Ugglas bolag Uggly Music AB granskades under 2005 då Skatteverket genomförde en riktad granskning mot företag med särskilt hög likviditet. I ett onoterat bolag är tillgångarna i bolaget skattepliktiga hos ägaren så länge det inte rör sig om rörelsetillgångar. Lagens huvudsyfte är att privatpersoner inte ska kunna inneha skattepliktig förmögenhet i ett bolag för att på så sätt komma undan förmögenhetsskatt. Hur mycket som anses kunna räknas till arbetande kapital och förbli skattefritt kapital har enligt rättsfall visat att det beror på följande; verksamhetens art och omfattning, framtida investeringsbehov och investeringsplaner under en viss tid framåt.</p><p>I flertalet av rättsfallen som blivit presenterade har det framkommit att domstolarna har gått på Skatteverkets linje, vilket föranlett att merparten av de skatteskyldiga blivit påförda förmögenhetsbeskattning. I de fall som domstolen dömt till den skatteskyldiges fördel har denne kunnat argumentera och påvisa historiska och troliga framtida investeringsplaner för företaget. Trovärdigheten bygger på att den skattskyldige har kunnat styrka tidigare års affärsuppgörelser samt underlag för framtida investeringar.</p><p>Vi anser att lagen i sig skall finnas kvar för att det inte skall vara möjligt att dölja privata tillgångar genom att tillskjuta företaget kapital för att på så sätt undvika förmögenhetsbeskattning. Däremot anser vi dagens tolkning och tillämpning är felaktig då personer som är innovativa och som driver lönsamma företag drabbas. Detta eftersom företagens internt upparbetade vinster i princip skall ”lyftas” ut ur företagen och beskattas som ägarens privata förmögenhet. </p><p>Vi anser att lagen leder till att företagare troligtvis blir mer angelägna om att komma fram till avancerade tekniska skattelösningar. Vi kommer säkerligen att få se fler vägledande avkunnanden den närmaste tiden efterhand som Skatteverket upptäcker dessa.</p>
244

Det nya löneunderlagsreglerna - vad blir effekterna?

Antonsson, Erik, Nilsson, Erik January 2006 (has links)
<p>Syftet med uppsatsen är att mot bakgrund av löneunderlagsreglerna i IL 57 kap. 16-19 §§ analysera vilka effekter de nya reglerna kommer innebära för den enskilde fåmansföretagaren.</p><p>Vi har använt oss av den rättsdogmatiska metoden för att analysera det nya</p><p>regelverket. Utifrån detta har vi att analyserat effekterna av regeländringarna.</p><p> </p><p>Numera får endast kontant ersättning som har lämnats till arbetstagarna i företaget ingå i beräkningen. Detta kommer att leda till tolkningsproblem, bland annat vid förmåner. För de mindre fåmansföretagen kommer schablonregeln att innebära dels en förenkling dels en ökning av gränsbeloppet. Det är svårare att uttala sig om de större fåmansföretagen. Deras gränsbelopp har visserligen blivit väsentligt mycket högre än tidigare och utdelningar beskattas numera med en lägre skattesats. Dock kommer de flesta av dessa företag inte kunna utnyttja höjningen, då de inte har möjlighet att dela ut mer än de gjort tidigare. Dessutom finns risken att spärrlönen har blivit högre än tidigare. Därför tror vi att vissa av delägarna i större fåmansföretag kommer att agera annorlunda. De största företagen kommer att gynnas eftersom deras lönesumma inte längre begränsas till 50 gånger den aktiva delägarens lön. Företag med flera aktiva delägare gynnas eftersom de numera kan räkna in sina egna löner i lönesumman. Tjänsteföretag med jämförelsevis stora lönesummor kommer att gynnas framför kapitaltunga industriföretag. Ett av syftena med reformen var att förenkla reglerna. Vi kan konstatera att detta mål har uppnåtts till viss del genom schablonregeln. För de som inte kan utnyttja denna är regelverket minst lika komplicerat som tidigare.</p>
245

Utomståenderegeln 57 kap 5§ IL - är den ändamålsenlig?

Nilsson, Linda, Palm, Jenny January 2006 (has links)
<p>Uppsatsens syfte är att beskriva vad utomståenderegeln innebär, vilka rekvisit som måste uppfyllas för att den ska vara tillämpbar och om den är ändamålsenlig enligt lagstiftarens syfte. Metoden som används är den rättsdogmatiska rättsvetenskapen, vilken innebär att en redogörelse gör för gällande rätt med hjälp av de olika rättskällorna, lag, förarbeten, praxis och doktrin. För att ge en helhetsbild används exempel för att illustrera olika situationer.</p><p>Till kategorin fåmansföretag räknas aktiebolag och ekonomisk förening, där fyra eller färre fysiska personer äger, direkt eller indirekt, så många aktier eller andelar att de tillsammans har mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar i företaget. Det finns undantag som bidrar till att fåmansföretag inte omfattas av fåmansreglerna trots att de räknas till kategorin fåmansföretag. Ett av dessa undantag är utomståenderegeln. </p><p>Utomståenderegeln är en undantagsregel från 3:12-reglerna. Syftet med denna undantagsregel är att fåmansföretag med minst 30 % utomstående ägande befrias från de hårda beskattningsreglerna för fåmansföretag. Det finns vissa rekvisit som måste uppfyllas för att utomståenderegeln ska bli tillämpbar. </p><p>De slutsatser vi har kommit fram till är att sambor och stiftelser inte bör räknas som utomstående vilket de gör idag. Utomståenderegeln bör vidare vara obligatorisk för att inte undergräva skattemoralen. För att ytterligare förtydliga rekvisiten bör betydande del och gränsen för verksam i betydande omfattning preciseras i lagtext och förarbeten i den mån det är möjligt.</p><p>Det finns särskilda skäl som gör att utomståenderegeln inte kan tillämpas, vi anser att de särskilda skälen bör bortses från om det tydligt framgår att syftet inte varit att undgå 3:12-reglerna. Utomståenderegeln uppfyller till stor del sitt syfte. Vissa situationer kan dock ifrågasättas, t.ex. vid sambos och stiftelser som utomstående ägare.</p><p>Enligt dagens lagtext finns stort utrymme för tolkningar. Beträffande användning av förarbeten vid lagtolkningen, är det mot bakgrund av legalitetsprincipen viktigt att tolkningsresultatet underlättar förutsebarheten för den skatteskyldige.</p>
246

A Strategic Analysis of a Company Operating in Fiercely Competitive Environment

Nilsson, Per-Ingvar January 2006 (has links)
<p>This dissertation explores and analyses the effects removal of trade barriers has on a company which has operated in a protected environment for a very long time. Due to the removal of trade barriers, the company which has never been faced with the need to compete is now subject to fierce international competition. </p><p>This dissertation focuses on the possible strategic alternatives the company may have to cope with a sudden increase of international competition and with the implementation of a change process. The theoretical framework upon which the analysis is based on is influenced by strategic management literature.</p>
247

Kontroll av intern kontroll - en jämförelse av små och stora kommuner

Karlsson, Hans-Erik, Svensson, Jonas January 2006 (has links)
<p>Enligt lag skall kommunala nämnder själva bedriva intern kontroll någon exakt definition av vad intern kontroll ges inte i lagen.</p><p>I uppsatsen tar vi fasta på att det enligt en internationell modell som heter COSO behövs en fastställd plan för att man ska kunna utföra och följa upp kontrollen. Därför har vi studerat huruvida små och stora kommuner har en antagen intern kontrollplan.</p><p>Metoden vi använt är datainsamling via e-post och i vissa delar ett efterföljande frågeformulär.</p><p>Resultatet av undersökningen är att de kommuner som har en intern kontrollplan i stort kontrollerar samma saker oavsett om kommunerna är stora eller små. Det har också visat sig att andelen stora kommuner som har antagit en intern kontrollplan är betydligt högre jämfört med små kommuner. </p><p>I slutsatsen har vi presenterat några delförklaringar till varför stora kommuner i större utsträckning har en internkontrollplan.</p>
248

Vad är det som gör en bankkund värd att satsa på?

Ingemarsson, Fredrik, Lalko, Martin January 2006 (has links)
<p>Denna uppsats behandlar vad som gör en kund värd att satsa på för ett lokalt bankkontor. Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken mån banker på ett rättvisande sätt kan avgöra lönsamheten hos sina kunder. Studien syftar även till att fastställa vilka typer av kunder banken har, och i vilken utsträckning man har en relation till dem. </p><p>För att få en större förståelse för ämnet inleds uppsatsen med en teoretisk genomgång av olika modeller om värdeskapande. Den teoretiska genomgången följs upp av en empirisk del. Resultatet påvisar att nästan alla kunder är värda att satsa på. Olika kunder kräver emellertid olika resurser.</p>
249

The Impact of the Euro - A comparing study between Swedish and Finnish Fruit and Vegetable Wholesalers

Liedholm, Mathias, Vajda, Adam January 2006 (has links)
<p>The implementation of the European Economic and Monetary Union has made a significant impact on how business is conducted throughout Europe. It has affected both member and non-member countries in many ways.</p><p>This dissertation investigates the effect of the EMU on the Fruit and Vegetable wholesaler markets in Sweden and Finland. Five factors are used to make a comparison between the two markets. The factors are: Competition, Foreign Direct Investments, Euro-related costs, Trade and Supplier relations.</p><p>Semi-structured interviews with four Swedish and three Finnish companies were conducted. In the interviews, the companies were asked questions related to the five factors.</p><p>Our conclusion is that there is a difference between the two markets. However, the Euro affected each factor we examined differently. Generally, the differences were not that significant between the two markets. Nevertheless, some factors varied to a larger extent than others. </p><p>Keywords: Euro, Fruit and Vegetable Wholesalers, Competition, Foreign Direct Investments, Euro-related Costs, Trade, Supplier Relations</p>
250

Is it just culture? Or is relationship marketing in an international financial centre superior to one in a small market with a domestic focus?

Elofsson, Mattias, Salén, Caroline January 2006 (has links)
<p>Relationship marketing is today becoming a more important element for the financial service providers, since competition within the market is increasing due to regulations and globalisation. Due to the fact that competition is increasing customer retention is becoming more and more important for the financial service providers. In order for the financial service providers to keep the customers there has to be a certain degree of trust between the actors in the relationship. </p><p>The purpose with this dissertation is to investigate what causes the differences between strategies of banks in an international financial centre such as Hong Kong, and banks in a smaller market with a domestic focus. Further we wanted to investigate what constitutes a relationship within the financial service industry, and what are the advantages and disadvantages with relationship marketing. In order to answer our research questions we made case studies on Hong Kong and Sweden. Within these case studies we conducted interviews with HSBC, Regan Lam, SEB and Handelsbanken. An additional interview was added in order to identify the differences in culture between Sweden and Hong Kong.</p><p>Our interview questions related to trust and culture and our interviews were conducted by phone. The result of our research was that there are differences between banks’ strategies in an international financial centre and a small market with a domestic focus. However, they all can be explained by cultural and environmental factors.</p>

Page generated in 0.0477 seconds