<p>Culture drives how people communicate and what they communicate. In addition,</p><p>culture influences the people’s perception of advertisements. Understanding the</p><p>consequences of cultural differences is, therefore, crucial for marketing and</p><p>advertising people when it comes to the development of international advertising.</p><p>The main purpose of this dissertation was to investigate the approach of</p><p>advertising agencies towards cultural differences during the development process</p><p>of international advertising. Furthermore, the authors wanted to find out, if</p><p>advertising agencies know and apply the cultural theories of Geert Hofstede and</p><p>Edward T. Hall during this process, and whether it would be possible to expand</p><p>their cultural theories by using the insights gained from the practical work of the</p><p>agencies. In order to answer this paper’s research questions, four interviews with</p><p>account managers and CEOs in three advertising agencies were conducted and</p><p>documentary data were collected. Based on the research findings, one can</p><p>conclude that even though advertising agencies are constantly aware of cultural</p><p>differences during their development process, there is no structural knowledge or</p><p>a structured approach to it. Furthermore, the cultural dimensions of Hofstede and</p><p>Hall or any other scientist are not known to the agencies and also not applied, as</p><p>they are for various reasons not regarded as supportive and useful guidelines for</p><p>the development of suitable ads for culturally different target groups. In addition,</p><p>the authors have learned that culture is not a dominating issue during the</p><p>development process of international advertising. Thus, instead of adding further</p><p>cultural dimensions to the existent theories, a model was developed which</p><p>depicts the influencing factors on international advertising and puts cultural</p><p>considerations in relation to them.</p><p>Keywords: culture, cultural dimensions, advertising, advertising agencies</p>

<p>När någon vill låna pengar kräver långivaren någon form av säkerhet för lånet. Ett sätt att säkerställa låntagarens betalningsförmåga är att någon går i borgen för låntagaren. Många människor har mycket knappa kunskaper om vad en borgensförbindelse innebär och åtagandet uppfattas bara som en formalitet. De lagregler som behandlar borgen är dispositiva, vilket innebär att det är avtalet som styr. Det är ofta en bank som är kreditgivare när ett borgensåtagande sluts och förbindelsen sker enligt bankens formulär. Banken är den starkare parten vid en borgensförbindelse eftersom den har mer kunskap om borgen än vad kredittagaren och borgensmannen har. Lagen är gammal och innehåller bara ett fåtal paragrafer där alla inte fyller någon funktion.</p><p>Mitt syfte med uppsatsen är att se om en enkel borgen vore ett bättre konsumentskydd för privatpersoner än vad proprieborgen är. Detta genom att se om bankerna informerar om skillnaden mellan en enkel borgen, proprieborgen samt generell borgen och vilka för- och nackdelar de olika borgensåtagandena har. Syftet är också att se om det skulle vara bättre med en tvingande lagstiftning till konsumentens bästa. </p><p>Jag har använt mig av den rättsdogmatiska metoden och undersökningen bygger på doktrinen, rättspraxis och de intervjuer som genomförts. Vidare har stor vikt lagts på de avtal som utfärdats av bankerna.</p><p>Vid proprieborgen kan banken vända sig till vilken den vill av borgensmannen och gäldenären för att infria sin fordran om en betalning inte inkommit vid avtalad tid. Vid en enkel borgen måste banken först kräva gäldenären på betalning innan den vänder sig till borgensmannen vilket blir en trygghet för denne. Numera är det bara proprieborgen och generell borgen som används i bankvärlden. Enkel borgen används inte eftersom bankerna inte ser den formen som en tillräcklig säkerhet. Generell borgen används inte när det är en privatperson som går i borgen utan bara när det gäller kommersiella förhållanden. </p><p>Under intervjuerna framkom det att enkel borgen skulle vara ett bättre alternativ för borgensmännen än vad en proprieborgen är. Vid en proprieborgen uppstår det en bekvämare situation för banken än vad det gör vid en enkel borgen. Därför anser jag att en enkel borgen skulle vara det enda alternativet då en borgensförbindelse skall ingås för att stärka konsumentskyddet och den skall vara tvingande till konsumenternas förmån. </p>

<p>1997 förvärvades Ericssons fabrik i Kristianstad av Nolato AB i Torekov. 1998 delades Kristianstadsfabriken upp i tre bolag, Nolato Mobile, Nolato Alpha och Nolato Autec. Totalt hade dessa tre bolag 901 anställda 1998. Två år senare, år 2000, var de uppe i cirka 1200 anställda. År 2001 skedde en uppbromsning av telekommarknaden som ledde till stora omstruktureringar inom Nolato. Året därpå slogs Kristianstads tre bolag samman till ett bolag, Nolato Alpha. Efter omstruktureringen hade Nolato Alpha drygt 600 anställda år 2002. Kraven på nedskärning fortsatte och flera sparkrav åtgärdades. Nu år 2004 efter ytterligare ett varsel i april 2004 kommer antalet anställda vara nere i drygt 200. </p><p>Verktygsavdelningen som levererat verktyg till Nolato Alpha har under många år varit skonade från varsel. Detta har motiverats av att avdelningens resurser har varit maximalt utnyttjade då ett verktyg tillverkats. Avdelningen behöver en genomsnittlig överkapacitet, ty resurskraven är så pass stora när väl order på komponenter till ett verktyg, även kallat systemprojekt, anländer. Detta har gjort att det varit svårt för Nolato Alpha att skära ner på personalstyrkan.</p><p>I skrivande stund har dock Nolato Alpha skurit så mycket i personalstyrkan att det inte längre går att motivera en fullt bemannad verktygsavdelning. Sparkraven drabbar nu även verktygsavdelningen.</p><p>Eftersom den sviktande marknaden följaktligen påverkar verktygsavdelningen innebär detta att de inte längre kan lita på Nolato Alpha bidrar till full sysselsättning. De måste nu finna nya utvägar, alternativa marknadsstrategier för att åter igen utnyttja sina resurser till max, så som maskiner, kunskap och erfarenhet.</p><p>Denna rapport behandlar huruvida verktygsavdelningen, med befintliga resurser och rådande marknadssituation inom telekombranschen, har möjlighet att välja nya marknadsstrategier för att nå ut till nya marknader med nya produkter. </p><p> </p>

<p>This dissertation was aimed to research how well the existing theories in decision making and organizational structure agree with the modern organizations of today. The nature of our research made it necessary for us to use both the deductive and the inductive approach. The deductive mainly because we started our research by exploring already existing data and the inductive approach because we created our own data though the multiple case studies, in form of semi-structured interviews, of three Swedish organizations. This was done in order to make it possible for us to get a deeper understanding of the chosen subject, and we kept an open mind for the results. We also researched where in the organizations the authority of decision making is located, in order to see to what extend these organizations are centralized/decentralized and how much authority the local managers have in their own hands.</p><p>The results we got in our research to both the first research question, which was where in the organizations the authority of decision making is located, and to the second research question, which was how much authority the interviewed local managers had, were similar. The results showed that the researched organizations were both centralized and decentralized at the same time. Yet, the level of centralization and decentralization and the authority held by the interviewed local managers depends on the structure of the organization and on the environment that the organizations operate in. </p>

<p>Bolagskodens betydelse för företaget- en explorativ undersökning av Bolagskodens effekter på företaget. Bolagskodens huvudsakliga syfte är att skapa förtroende för bolagen, vilket innebär en extern effekt. Denna studie går istället ut på att se om en institutionell förändring som Koden, kan ha en vidare effekt än att endast legitimera och utforma verksamheten efter externa krav. Syftet med uppsatsen är att undersöka om införandet av Bolagskoden har bidragit till någon intern effekt i de företag som infört Koden. </p><p>Det finns inte någon direkt applicerbar teori som behandlar Kodens påverkan på företaget. Detta har medfört att vi utgått från en teorigenererande ansats, det vill säga induktiv/explorativ ansats. För att skapa en förståelse av de fenomen vi undersöker har vi bildat en referensram, som ligger till grund till vårt angreppssätt i datainsamlingen. Syftet med referensramen är att framställa indikationer på eventuella interna effekter som Bolagskoden kan ha medfört. </p><p>I analysdelen studerade vi Bolagskodens olika delar för att finna explikationer till Bolagskodens interna påverkan. Under analyseringen påträffade vi en del effekter som Koden frambringat. Utifrån dessa effekter konstruerade vi fyra kategorier som vi anser påverkas av Koden. Dessa kategorier är utveckling, resursallokering, medarbetarförståelse samt kostnader. Vid framtagandet av kategorierna har vi funnit att Koden faktiskt kan generera positiva effekter för företaget. Detta resultat påvisar att Bolagskoden utger andra effekter än att endast generera externa effekter. Det finns indikationer på att de effekter som har identifierats hos företagen leder till utveckling. Då den interna kontrollen fått ökat fokus som ett resultat av Kodens krav, har detta lett till att många företag har utvecklat sin interna kontroll och riskhantering. Vidare framkommer att kravet på mer detaljerad dokumentation gjort att företagen på ett mer överskådligt sätt kan utvärdera sina interna strukturer och rutiner. Koden lämnar i många avseenden krav på utvärdering, dokumentation samt rapportering. Dessa faktorer tillsammans med den fokus som skapas av dessa krav, kan på sikt leda till en förbättrad resursallokering. Vidare har Kodens regler medfört att de anställda nu på ett enklare sätt kan få tillgång till relevant information avseende bolagsstyrningsfrågor. Detta leder till att de anställda blir mer varse om dessa frågor och på detta sätt skapas en medarbetarförståelse. Vidare framkommer kritik på Kodens höga detaljeringskrav och formkrav, som leder till ökade kostnader. </p>

<p>Fenomenet utsläppsrätter introducerades i Sverige år 2005, detta medförde ett nytt redovisningstekniskt problem för företagen att ta ställning till. IASB:s tolkningskommitté IFRIC gjorde ett uttalande IFRIC 3 ”Emission Rights” som föreskrev att utsläppsrätterna skulle klassificeras som en immateriell tillgång. Detta uttalande drogs tillbaka då en ändring i IAS 38 var nödvändig för att undvika en ”missmatch” mellan intäkt och kostnad. I Inkomstskattelagen 17 kap. 22a-e § anges att utsläppsrätterna ska hanteras som lager och värderas till nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Inkomstskattelagen är dock bara en skatterättslig lag, detta medför att företagen har möjlighet att redovisa sina utsläppsrätter på många olika sätt så länge de följer god redovisningssed.</p><p>Syftet med vår uppsats är att beskriva och förklara hur svenska företag redovisar sina utsläppsrätter i årsredovisningarna och vad som påverkar valet av redovisningsmetod. För att uppfylla syftet har vi gjort en totalundersökning på samtliga årsredovisningar från de svenska företag som blivit tilldelade utsläppsrätter. I en stor del av årsredovisningarna kunde vi inte utröna vilken redovisningsmetod företagen hade använt sig av, därför blev vi tvungna att komplettera dokumentstudien med en enkät för att kunna uppfylla vårt syfte. Utifrån den institutionella teorin har vi försökt förklara sambandet mellan företag och val av redovisningsmetod.</p><p>Vårt resultat visar att redovisningen av utsläppsrätter i årsredovisningarna är väldigt varierande och att det är svårt att få inblick i hur företagen hanterar sina utsläppsrätter. Med hjälp av teorin kunde vi finna att storlek och bransch till viss del kunde förklara vilken redovisningsmetod företagen valde.</p>

<p>Examensarbete i företagsekonomi vid högskolan Kristianstad, Höstterminen 2006.</p><p>Uppsatsens titel: Vad ligger till grund för revisorns väsentlighetsbedömning?</p><p>Seminariedatum: 2007-01-19 </p><p>Ämne/kurs: FEC 632, kandidatuppsats, 10 poäng</p><p>Författare: Delveen Ali, Sara Gunnarsson, Aleksandra Sivarsson, Anna-Karin Sollin</p><p>Handledare: Fredrik Ljungdahl</p><p>Nyckelord: Väsentlighetsbedömning, revisor, revision</p><p>Syfte: Syftet med vår uppsats är att beskriva och förklara var gränsen går för om ett fel i bokföringen skall anses vara väsentligt samt vad som kan komma att påverka revisorn vid denna bedömning.</p><p>Metod: För att uppnå uppsatsens syfte har vi valt att genomföra en kvantitativ undersökning. Undersökningen utfördes med hjälp av en enkät samt ett fall som skickades ut genom mail.</p><p>För att få förståelse för det valda ämnet har tidigare forskning studerats.</p><p>Slutsatser: En svår del för revisorns yrkesroll är att bedöma om ett fel i bokföringen skall anses vara väsentligt eller inte. Då det inte finns någon generellt nedskriven tröskelnivå för alla revisorer i Sverige, har vi genomfört en undersökning för att kunna besvara vårt syfte om vad bedömningarna grundar sig på. De motiveringar vi har erhållit tyder på en stor variation mellan de grunder som används. Motiveringarna har varit allt ifrån olika procentberäkningar till företagets karaktär. Eftersom att variationerna har varit så många har vi istället tagit hänsyn till detta och fört diskussioner runt varför revisorernas grunder är så olika. Vårt erhållna material tillät en undersökning mellan tre byråer och hur enhetliga de verksamma revisorerna är trots det geografiska avståndet, fann vi att en av tre var enhetlig. De två andra byråernas revisorer gav helt skiljda grunder för sina bedömningar, vilket tyder på att de inte har någon generell bedömningsgrund för de anställda. </p>

<p>Some MNEs encounter frustration or failures when they enter a new market. The main reason is due to a lack of adaptation. There is a lack of theoretical study about the local adaptation phenomenon of Swedish MNEs in China. Most studies are at the level of experience. Therefore, the purpose of this study is to find out the dimensions subject to local adaptation and their degree for the Swedish MNEs in China. </p><p>Culture and business practices, government demands, competition intensity, product customization, distribution channels and organizational structure, are the six main dimensions subject to local adaptation. The degree of their adaptation varies depending on different factors (established network, the MNE strategic choice, entry mode, etc). We have developed eight hypotheses to test the theories and find new factors influencing the need of local adaptation. A new model is developed by applying existing models and with the new insights specific to the Chinese market. The central dimension in this model is the culture and business practices, as it influences the other dimensions to different extents. </p>

<p>An often mentioned reason for consumers not purchasing from Internet vendors, is the lack of trust. The lack of physical clues and physical interaction in the online environment make it more difficult to establish trust with the consumers. So, it is important for companies to learn how to manage consumers’ trust in e-commerce. Although, building consumer trust on the Internet is a challenge for online vendors. </p><p>The purpose with this dissertation was to get a better understanding of consumer trust in e-commerce. We wanted to find important factors that help to establish consumer trust in e-commerce. These factors guided our empirical research, in which our purpose was to investigate how consumers perceive the importance of some selected factors, for them to feel trust to purchase online. We chose to use a survey as our research strategy and the primary data was collected through a questionnaire. </p><p>We found that there are many factors that help establish trust, which are relevant for the consumers when purchasing online. Security and privacy are factors that are of great importance for the consumers to feel trust, to purchase online. Businesses are not able to directly control the trust their customers feel. They can just build environments that encourage people to feel trust. A marketplace can be trustworthy, but the participants have to feel the trust before the marketplace can be trusted.</p>

<p>The market changing of the credit card segment has driven many credit card providers</p><p>reconstructing their business models and set up strategies in order to attract and retain</p><p>customers. This leads to an idea of studying the underlying factors behind the consumers’</p><p>decision-making of using credit cards. After examining different Consumer Decision-Making</p><p>theories and their influential factors, we find that the perceived risk is not included as an</p><p>influential factor in the Consumer Decision Process (CDP). The perceived risks such as</p><p>financial, psychological, social and performance are not regarded in the existing CDP theories,</p><p>which we believe is important in the case of credit card usage. Therefore, the aim of this</p><p>study is to investigate if the perceived risk occurs in the CDP. Our study is focusing on the</p><p>existing credit card holders in Sweden.</p><p>Eight hypotheses are designed to test in which stage of the CDP, the perceived risk occurs</p><p>and whether it affects the consumers’ decision-making concerning with credit cards usage.</p><p>Although our result cannot be generalized, because of the size of the chosen population is</p><p>too small, we do find some indication of the perceived risk actually affects the CDP, especially</p><p>in the first stage of the Decision-Making Process.</p><p>Keywords: Consumer Decision Process, Perceived Risk, Credit Cards</p>