Bakgrund: Prevalensen av ledbroskskador ökar idag globalt och det finns ingen fullt kurativ kirurgisk behandlingsmetod för att återställa ledens normala funktion vid olika ledbroskskador. Detta tillsammans med att ledbrosk har en låg inneboende läkningsförmåga medför att nya behandlingstekniker behöver utvecklas, en lovande sådan är matrix-assisterad autolog kondrocytimplantation (MAKI), där tredimensionella polymermatriser, ”scaffolds”, används för att stimulera kondrocytintegration och kondrogenes. En utmaning är att framställa scaffolds med optimal komposition för detta. Polymeren chitosan har visats sig kunna ha de efterfrågade egenskaperna. Syfte: Syftet med studien var att analysera scaffoldstruktur och integration av kondrocyter i chitosan-baserade 3D-scaffolds med olika andel chitosan, cellulosa och iso-vanillin. Metoder: Kondrocyter respektive broskfragment odlades under olika tidsintervall i scaffolds med olika komposition. Snitt från odlingarna färgades in med hematoxylin-eosin, DAPI och falloidin för att kunna undersöka scaffoldstrukturen respektive identifiera förekomst av celler i scaffoldsen. Snitten analyserades i ljus- och fluorescensmikroskop och representativa bilder togs. Resultat: Scaffoldstrukturen skiljde sig mellan alla scaffolds, där låg molekylvikt av chitosan gav en mer kompakt och sammanhängande struktur än chitosan av hög molekylvikt. Celler kunde inte identifieras med DAPI i någon av scaffoldsen odlade med kondrocyter eller broskfragment. Celler sågs med falloidin i scaffolds odlade med kondrocyter under en kortare tidsperiod. Slutsats: Resultaten kan inte bekräfta att chitosan-baserade scaffolds kan främja kondrocytintegration. Scaffoldsen som användes i denna studie var möjligtvis för porösa för att bidra till tillräcklig celladhesion. Skillnad på scaffoldstruktur kunde ses men ingen slutsats kring hur struktur påverkar kondrocytintegration kunde dras.