<p>Bakgrund: Den senaste finansiella turbulensen på bankmarknaden har uppmärksammat att likviditetsriskhantering varit ett eftersatt område. Förtroendet för men även mellan banker minskade samtidigt som osäkerheten ökade. Detta påverkade bankernas möjligheter till att finansiera sig, vilket i sin tur ledde till ökade likviditetsrisker. Som ett sätt att öka förtroende och minska osäkerheten har Baselkommittén för banktillsyn, BCBS, föreslagit att mer information bör delges bankmarknaden. Problematisering: Om otillräcklig information om bankens likviditetsriskhantering offentliggörs, påverkar osäkerheten förtroendet för bankerna. Utan lagstadgade krav på vilken information om likviditetsriskhantering som de svenska bankerna ska offentliggöra, finns det behov av att undersöka i vilken usträckning de svenska bankerna offentliggör information om sin likviditetsriskhantering i årsredovisningen. Med utgångspunkt i rekommendationerna från BCBS har författarna valt att undersöka vilken, och hur mycket, information om likviditetsriskhantering som offentliggörs i årsredovisningen för 2008 samt om det finns samband mellan mängden information och de svenska bankernas storlek, lönsamhet respektive internationalisering.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera vilken, och hur mycket information som de svenska bankerna offentliggör om sin likviditetsriskhantering i årsredovisningen för 2008. Uppsatsen syftar även till att analysera om de svenska bankernas storlek, lönsamhet respektive internationalisering påverkar mängden information som offentliggörs om likviditetsriskhantering.</p><p>Metod: Uppsatsen använder en kvantitativ ansats för att med en innehållsanalys beskriva vilken information som offentliggörs i årsredovisningen. En kodningsmanual har utarbetats med stöd av BCBS rekommendationer för hantering av likviditetsrisker. Spearmans rangordningskorrelationskoefficient används för att undersöka uppställda hypoteser.</p><p>Slutsatser: Innehållsanalysen visade att vilken information om likviditetsriskhantering som offentliggörs skiljde sig mellan de banker som undersöktes. Det fanns en stor spridning mellan den bank som offentliggjorde mest respektive minst. I genomsnitt uppfyllde de svenska bankerna 38,1% av de undersökningspunkter som eftersöktes. Författarna fann ett positivt samband mellan bankens storlek, respektive internationalisering och mängden information offentliggjord i årsredovisningen.</p>

Bakgrund: Den senaste finansiella turbulensen på bankmarknaden har uppmärksammat att likviditetsriskhantering varit ett eftersatt område. Förtroendet för men även mellan banker minskade samtidigt som osäkerheten ökade. Detta påverkade bankernas möjligheter till att finansiera sig, vilket i sin tur ledde till ökade likviditetsrisker. Som ett sätt att öka förtroende och minska osäkerheten har Baselkommittén för banktillsyn, BCBS, föreslagit att mer information bör delges bankmarknaden. Problematisering: Om otillräcklig information om bankens likviditetsriskhantering offentliggörs, påverkar osäkerheten förtroendet för bankerna. Utan lagstadgade krav på vilken information om likviditetsriskhantering som de svenska bankerna ska offentliggöra, finns det behov av att undersöka i vilken usträckning de svenska bankerna offentliggör information om sin likviditetsriskhantering i årsredovisningen. Med utgångspunkt i rekommendationerna från BCBS har författarna valt att undersöka vilken, och hur mycket, information om likviditetsriskhantering som offentliggörs i årsredovisningen för 2008 samt om det finns samband mellan mängden information och de svenska bankernas storlek, lönsamhet respektive internationalisering. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera vilken, och hur mycket information som de svenska bankerna offentliggör om sin likviditetsriskhantering i årsredovisningen för 2008. Uppsatsen syftar även till att analysera om de svenska bankernas storlek, lönsamhet respektive internationalisering påverkar mängden information som offentliggörs om likviditetsriskhantering. Metod: Uppsatsen använder en kvantitativ ansats för att med en innehållsanalys beskriva vilken information som offentliggörs i årsredovisningen. En kodningsmanual har utarbetats med stöd av BCBS rekommendationer för hantering av likviditetsrisker. Spearmans rangordningskorrelationskoefficient används för att undersöka uppställda hypoteser. Slutsatser: Innehållsanalysen visade att vilken information om likviditetsriskhantering som offentliggörs skiljde sig mellan de banker som undersöktes. Det fanns en stor spridning mellan den bank som offentliggjorde mest respektive minst. I genomsnitt uppfyllde de svenska bankerna 38,1% av de undersökningspunkter som eftersöktes. Författarna fann ett positivt samband mellan bankens storlek, respektive internationalisering och mängden information offentliggjord i årsredovisningen.