Modellen för röstmaximerande politiska partier i ett proportionerligt valsystem presenterad av Lindbeck och Weibull (1987) respektive Dixit och Londregan (1996) används för att testa svenska regeringens taktiska användning av de allmänna statsbidragen till kommunerna under åren 2007–2010. Resultaten tyder på att statsbidragen använts taktiskt vilket korroborerar teorin. Liknande analys för åren 2015–2018 kunde inte replikera resultaten. Svensk valundersökning används för att identifiera väljarnas ideologiska preferens för regeringen under tiden för riksdagsvalet 2006 varefter mätmodellen presenterad av Johansson (2003) och Dahlberg och Johansson (2002) används för att skatta poängen mot den latenta faktorn "ideologisk bias". Dessa poäng delas upp efter valkrets och används för att skatta den ideologiska biasens täthetsfördelning i respektive valkrets. Valresultatet används för att identifiera indifferenspunkterna där väljarna i respektive valkrets är indifferenta mellan båda politiska blocken. Täthetsfunktionerna utvärderas vid dessa punkter varefter betydelsen av tätheterna som determinant för mängden allmänna statsbidrag en kommun erhåller testas genom linjär regression. / A version of the model for voter share maximizing political parties in a proportional electoral system developed by Lindbeck and Weibull (1987) and Dixit and Londregan (1996) respectively is presented. This model is used to test if there is evidence for the tactical use of intergovernmental grants from the central incumbent government to the local governments at the municipal level during the first term of office 2007-2010 of the conservative Reinfeldt government in Sweden. The results show that such tactical use did occur, and which corroborates the theoretical framework for competing parties. Similar results were obtained for the periods 2011-2014 (conservative government) and 2015-2018 (socialist government). Data from the Swedish election studies are used to identify the voter’s ideological preferences for the incumbent central government during the time of the 2006 general election to the Swedish parliament. The theory behind the model presented by Johansson (2003) and Dahlberg and Johansson (2002) respectively was the guideline to estimate the factor scores against the latent factor “ideological bias”. The Gaussian kernel density function is used to estimate the ideological bias in each constituency: The actual election results are used to approximate the indifference cutpoint where the voters are indifferent between both political alternatives. The probability distribution functions were evaluated at these cutpoints after which the importance of these densities for the amount of intergovernmental grants a municipality receives is tested using linear regression.