Syftet med denna studien är att utifrån en kvalitativ metod ta reda på om pojkar och flickor gör olika bokval i skolan. I den kvalitativa studien utförs totalt två intervjuer, med en lärare och en skolbibliotekarie. I den kvalitativa studien genomförs även två observationer, den ena i ett klassrum och den andra i ett skolbibliotek. Den teoretiska utgångspunkten för arbetet har varit Lena Gemzöes genusteori utifrån feminismens grundtankar. Genusteorin genomsy-ras i hela studien som en röd tråd. Resultatet av studien visar att läraren och skolbiblioteka-rien arbetar med elevernas bokval på varsina håll och i olika utsträckning. Skolbibliotekarien är mer närvarande i elevernas bokval. Det synliggörs även att skolbibliotekarien har en större kännedom kring elevernas bokval. Läraren blir alltmer medveten kring elevernas val av böcker under intervjuns gång. Studien tar således upp möjliga faktorer som kan ligga till grund för elevernas genusbundna bokval med genusvetenskaplig bakgrund för arbetet. / <p>Godkänt datum 2020-01-09</p>

This essay analyzes the novel Written on the Body and finds that the novel can be used as a tool in the classroom by the teacher to help spark discussions about preconceptions regarding gender and sexuality. Reader response in combination with literary analysis and Queer theory can highlight the students’ own preconceptions and views of gender and sexuality and can through discussions in the classroom led by the teacher be challenged.

This thesis examines how working women and women’s work tasks are described in novels by the Swedish author Per Anders Fogelström, and how the portrayal of working women changed during Fogelström’s long period of literary activity. The results show that working women, women’s work tasks and household chores are present in most novels, and that Fogelström had a distinct ability to portray living and working conditions specific for women. However, the narrative is to some extent colored by a male perception. In addition, the development in Fogelström’s portrayal of working women correlates with changes in the field of labor law and questions addresses by the labor movement in Sweden. For instance, the severe tensions between the Swedish Trade Union Confederation (LO) and the employers’ organizations, and in society at large, in the 1970s are reflected in the tone and content of contemporary novels. In addition, gender inequality are questioned in novels of the 1980s and 1990s, which correlates with the activities of the women rights’ movement in the contemporary context.

No description available.

The aim of this study is to expose and analyze the ways Yennefer of Vengerberg in the series The Witcher is prescribed a monstrous female identity. This has been done by applying three theories to the selected material, Crip Theory by Robert McRuer, The monstrous feminine by Barbara Creed and Colleen Donnellys analysis of the visual impact. The three theories have been used to identify how Yennefer is defined as a female monster and how this is done based on her physical appearance and personal characteristics as well as her performative actions. The conclusions of the study highlight the importance of beauty and a normative body in relations to what can be seen as the monstrous feminine. The findings can be applied to a wider set of society context, to better understand our view and perception of the female identify, and to help us expose underlying cultural patterns that in many ways place barriers for women.

Sammanfattning  Bakgrund: Typ 2 diabetes (T2D) är en av de vanligaste folksjukdomar. Miljoner människor lider av diabetes och flera miljoner dödsfall av diabetes sker varje år. Sjukdomar är ärftligt och livsstilsvanor har en stor betydelse för utveckling av sjukdomen. T2D behandlas med livsstilsförändring som rätt kost, ökad fysisk aktivitet och medicinering. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelse av att leva med typ 2 diabetes. Metod: Det är en litteraturstudie med beskrivande design. Huvudresultat: Resultatet visar att patienter med typ 2 diabetes upplevde att egenvård är viktig för daglig hantering av diabetes, vilket innebär livsstilsförändringar såsom koständring, regelbunden fysisk aktivitet och intag av läkemedel.  Att leva med typ 2 diabetes upplevde patienter som psykisk påverkan och sociala begränsningar. Vidare tyckte patienter att de behövde ha tillräcklig kunskap för att behålla kontrollen av sin sjukdom. För att kunna hantera sjukdomen upplevde patienter att det fanns behov av olika stöd från familjemedlemmar, vänner och vårdpersonal. Slutsats: Denna studies resultat visade att patienter med typ 2 diabetes upplevde ett behov av tillräcklig kunskap för att bibehålla kontrollen över sin sjukdom. Patienter upplevde att sjukdomen påverkar deras liv. Egenvård är det viktigaste strategin för att kunna hantera sjukdom i vardagsliv. Patienter upplevde att de behöver information och undervisning om sin sjukdom och egenvård. Patienter med typ 2 diabetes upplevde behov av olika stöd och genom att få stöd från familjemedlem, vänner och vårdpersonal underlättas patienter att utföra självhantering.  Nyckelord: Typ 2 diabetes mellitus, patientupplevelse, livsupplevelse. / Abstract:  Background: Type 2 diabetes (T2D) is one of the most common diseases. Over millions people suffer from diabetes and over millions of deaths each year. Diseases are heredity and lifestyle habits are of great importance for the development of the disease. T2D is treated with lifestyle changes like the right diet, increasing physical activity and medication. Aim: The aim is to describe patients’ experience of living with type 2 diabetes. Method: There is one literature study with descriptive design. Main Results: The results show that patients with type 2 diabetes experienced that self-care is important for the daily management of diabetes and depends on lifestyle changes including diet change, regular physical activity and medication intake. To live with type 2 diabetes, patients experienced psychological distress and social limitations. Further patients felt that they needed to have sufficient knowledge to maintain control of their disease. In order to manage the disease, patients experienced the need for different support from family members, friends and caregivers. Conclusion: This study results showed that patients with type 2 diabetes felt that they need sufficient knowledge to maintain control of their disease. Patients felt that the disease affected their lives. Self-care is the most important strategy for being able to manage disease in everyday life. Patients also felt that they needed information and education about their disease and self-care. Patients with type 2 diabetes experienced a need for various supports and by receiving support from family members, friends and care staff, it made it easier for the patients to manage self-care. Keyword: Type 2 diabetes mellitus, Patients experience, life experience.

No description available.

No description available.

No description available.

I min uppsats kommer jag att diskutera döden och rymden som hyperobjekt och hur vi kan se på romantisk poesi ur ett ekokritiskt perspektiv idag med hjälp av dessa tolkningar. Genom att sätta poesin i kontext till tiden som den skrevs under vill jag markera var diskussionen om döden och rymden började och analysera de romantiska poeternas verk genom Timothy Mortons ekokritiska teorier om hyperobjekt. Människans ansvar till naturen från den enskilde individen till stora industrier är en del av vår samtidsdialog, en global dialog och jag tolkar de så att de romantiska poeterna, i sitt avståndstagande från den industrialiserade världens livsförhållanden, format delar av den här nya dialogen. Romantikernas koppling till naturen är rotad i deras fascination för mystik och det ockulta. Deras tid var en då man fortfarande kunde välja att ta avstånd ifrån den stundande industrialismen. W.B. Yeats, den sista romantiska poeten omringades av industrien och de nya samhällsstrukturerna, han flydde från rigiditet i religion och politik både spirituellt och fysiskt. Yeats liv förkroppsligar den romantiska poetens sökande efter frihet och därför är han också central i min uppsats. Vi kan förändra hur vi läser och uppfattar romantisk poesi i modern tid genom att se på döden och rymden som hyperobjekt. / <p>Godkänt datum 2021-08-25</p>