Syftet med föreliggande uppsats är att ur ett intersektionalitetsperspektiv studera läromedel ämnade för litteraturundervisningen i svenskämnet för grundskolans senare år, mer specifikt årskurs 7–9. Genom en kartläggning av hur mänskliga litterära gestalter konstruerades i litteraturantologier så ämnade undersökningen belysa och tydliggöra de föreställningar och representationer av genus, sexualitet och etnicitet som förmedlades till eleverna. Frågeställningen som undersökningen utgick ifrån var följande:   -       Vilka konstruktioner av kön, sexualitet och etnicitet återfinns i antologierna? -       Hur korrelerar litteraturantologierna med läroplanen och skolans värdegrund och uppdrag?   En kritisk diskursanalys av Gleerups Portal texter, Natur & kulturs Ess i svenska – Antologi 6 och Bonnier utbildnings Texter direkt synliggjorde generella teman som var återkommande i de olika antologierna. Inom dessa teman reproducerades stereotypa normer och dikotomier vilka befäste en västerländsk könsmaktsordning. Läroplanen uttrycker tydligt att skönlitteraturen i undervisningen i svenskämnet ska fungera såväl identitets- som empatiutvecklande medan skolans värdegrund och uppdrag framhåller alla individers lika värde och okränkbarhet. De stereotypa konstruktionerna av mänskliga litterära gestalter i antologierna fungerade dock exkluderande och kunde även uppfattas som diskriminerande och kränkande. Därför kan antologierna inte sägas korrelera varken med läroplanen eller med skolans värdegrund och uppdrag, på ett sådant sätt som förväntas av samlingsverk producerade för att användas i undervisning inom grundskolan.