Bakgrund Barn med uttalssvårigheter utgör en betydande andel av svenska logopeders patienter. Det är viktigt att dessa barn får effektiv intervention tidigt då uttalssvårigheter kan leda till negativa sociala- och akademiska konsekvenser. På grund av resursmässiga utmaningar har många logopeder dock svårt att erbjuda behandling med den intensitet som forskning rekommenderar. Hemträning används som ett sätt att öka behandlingens intensitet och är således en viktig del av logopedisk behandling för uttalssvårigheter. Trots att hemträning visat sig vara betydelsefull finns det få studier som undersöker hur vårdnadshavare upplever att genomföra uttalsträning i hemmet, vilket motiverar den här studien. Syfte Syftet med denna intervjustudie var att undersöka vårdnadshavares upplevelser av att genomföra logopedisk hemträning för uttalssvårigheter med sitt barn. Metod Semistrukturerade intervjuer genomfördes på distans med 10 vårdnadshavare. Vårdnadshavarna rekryterades via barnlogopeder på logopedmottagningar i flera av landets regioner samt via sociala medier. Alla intervjuer spelades in och transkriberades för att därefter analyseras med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Analysen resulterade i sex teman; olikheter, känslomässiga intryck, utmaningar med hemträning, underlättande erfarenheter, önskemål och förbättringsförslag samt hemträning över tid. Vårdnadshavarna beskriver både positiva och negativa erfarenheter relaterat till hemträningen. Utifrån sina erfarenheter riktar vårdnadshavarna olika önskemål och förbättringsförslag till landets logopedmottagningar. Slutsatser Vårdnadshavarna upplever hemträningen som meningsfull att genomföra, men uttrycker ett behov av mer stöd från logopeden. Författarna föreslår att logopedmottagningar ser över sina möjligheter att erbjuda vårdnadshavare mer utbildning i syfte att underlätta hemträningen. Författarna hoppas även att andra vårdnadshavare ska kunna inspireras av de lärdomar och erfarenheter som studiedeltagarna beskriver.