Varje dag utförs riskbedömningar inom rättspsykiatri och kriminalvård. Syftet med denna uppsats är att undersöka det vetenskapliga underlaget för riskbedömningar. Uppsatsen inleds med en kort beskrivning av i vilka sammanhang riskbedömningar används och den traditionella uppfattningen av hur området och instrumenten har utvecklats. Sedan följer en genomgång av olika studier som behandlar bedömningarnas träffsäkerhet generellt samt mellan olika generationer av bedömningar. Därnäst redovisas och framförs kritik mot validiteten i Psychopathy Checklist Revised (PCL-R, Hare, 1991) och dess tillämpning inom riskbedömningar. Avslutningsvis analyseras psykopatibegreppet utifrån Ian Hackings teorier om ”human kinds” och ”loopingeffekter” och det förs en kort diskussion av tänkbara konsekvenser av och farhågor kring användningen av PCL-R och psykopatibegreppet generellt. / Every day, forensic risk assessments are carried out. The aim of this thesis was to evaluate their scientific grounds. Initially, a short description of the contexts in which risk assesments are carried out, as well as a description of the historical development of risk assesment instruments are provided. A summary of evaluations of different types of risk assessments and their predictive validity is presented, followed by a critique on the validity of the Psychopathy Checklist Revised (PCL-R, Hare, 1991) and its use in risk assesments. The psychopathy construct is analysed in relation to Ian Hacking’s theories of human kinds and looping effects and potential risks and consequences of the application of PCL-R and the psychopathy construct are discussed.