Health care organisations are extremely complex because they consist of heterogeneous groups of people (clinical professions, patients, managers), use advanced technology (medical devices and patient record systems), and apply many organisational and clinical routines. When introducing Electronic Patient Record systems (EPR) in health care organisations, all these aspects get affected. Using a sociotechnical perspective is necessary in order to get a "successful" EPR usage. The aim of my PhD studies is to provide health care organisations with knowledge and insights into how they can improve their organisation and practice in relation to usage of EPR systems. In my research I have used a grounded theory methodology for studying, analysing and reflecting on how electronic patient record systems are used by professionals in their practice. Studies have been conducted during a 2.5 years collaborative research project. Within the studied health care organisation there are differing opinions if an EPR system is mainly a technical system or a tool to support the clinical organisation. This conceptual division leads to an uncertainty in who is responsible for the proper function of the EPR system and have a major effect for the clinicians in their clinical practice. During the research seven potential problems areas, mandate, usability, education, participation, improvements, support and evaluation have been identified as crucial for the health care organisation to manage to achieve an effective EPR usage. The main results are 1) The health care organisation needs to establish a problem-solving strategy that questions the reasons behind the problems occurred, 2) The different stakeholder groups need to interact, create a better understanding for each other's perspective and agree on the same goal for the EPR system, 3) The clinical organisation needs help to improve their clinical practice in relation to the EPR system, 4) The EPR deployment and usage affect the clinicians in different ways. Their attitude towards the EPR system is dependent on the usability of the EPR system, the deployment process, their experience of participation, education, support and possibilities to improve the system.

The train traffic control system of the future requires new solutions and strategies in order to better meet tomorrow’s demands and goals. Uppsala University and Trafikverket have been collaborating for several years in research regarding train traffic control and how to improve traffic controllers’ support systems and working environment. At an early stage in the collaboration studies and analysis of important aspects of the traffic controller’s tasks, strategies, decision making, use of information and support systems were undertaken. This research resulted in new control paradigms, from control by exception to control by replanning. By using this paradigm we developed and designed prototype systems and interfaces that could better meet future goals and contribute to more optimal use of infrastructure capacity. Based on this research, a new operational traffic control system called STEG was developed in an iterative and user-centred design process. The system was deployed and tested operatively at a train traffic control centre in Sweden. The following evaluations focused on what happens when STEG is introduced in train traffic controllers’ work places. The evaluation of STEG showed satisfied users with a feeling of active involvement during the design and deployment processes, and gave confirmation that the new control strategies are functioning. STEG was seen as successful and was thereafter developed into MULTI-STEG, intended to be used by several users simultaneously, supporting them to share information in a new way. MULTI-STEG was deployed and tested at another train traffic control centre in Sweden. The following evaluations of MULTI-STEG focused on what happens when several users are involved and how train traffic controllers felt when sharing information, that before would have only been in their own minds, with each other. Some complications occurred due to mistakes in the deployment process, but altogether the evaluation showed positive attitudes towards the new system and MULTI-STEG was perceived as an efficient system for train traffic control. The main results are that STEG and MULTI-STEG can be used as an efficient train traffic control system and the new system can reduce the unnecessary cognitive load currently placed upon traffic controllers in today’s system. Also the deployment process is fundamental to the acceptance or non-acceptance of a new system by users. STEG was developed in a user-centred design process, but it is important that the deployment process is also user-centred. / Framtidens system för tågtrafikstyrning kräver nya lösningar och strategier för att bättre kunna möta morgondagens krav och mål inom tågtrafikstyrning. Uppsala universitet och Trafikverket har samarbetat under många år när det gäller tågtrafikstyrning och hur man ska kunna förbättra trafikledarnas styrsystem och arbetsmiljö. I ett tidigt stadium av samarbetet har det gjorts studier och analyser av trafikledarnas uppgifter, strategier, beslutsfattande, användande av tillgänglig information samt deras tekniska stödsystem. Denna forskning resulterade i nya styr-paradigmer; från att arbeta genom att använda styrning genom undantagslösningar till att använda styrning med omplanering. Genom att använda den nya styr-paradigmen utvecklades och designades prototyp-system och gränssnitt som bättre kunde möta framtidens mål och därmed bidra till en mer optimal användning av infrastrukturens kapacitet. Ett nytt operativt tågtrafikstyrningssystem utvecklades och kallades STEG, Styrning av Tåg genom Elektronisk Graf, i en iterativ och användarcentrerad process. Systemet implementerades och testades operativt på en trafikledningscentral i mellersta Sverige. Utvärderingarna som gjordes fokuserade på vad som händer när man introducerade STEG på trafikledarnas arbetsplats. Utvärderingen visade nöjda användare som kände att de fått vara med under både utvecklings- och implementeringsfasen av det nya styrningssystemet, samt att den nya styrprincipen fungerar. STEG var framgångsrikt och har därefter vidareutvecklats till MULTI-STEG som är avsett att användas av flera användare samtidigt och därmed ge trafikledarna en möjlighet att kunna dela information på ett nytt sätt. MULTI-STEG implementerades och testades på en annan trafikledningscentral i norra Sverige. Utvärderingarna fokuserade på vad som händer när flera användare delar information och hur det påverkade deras arbete. En del komplikationer inträffade genom att misstag i implementeringsprocessen gjordes, men sammanfattningsvis så var attityden gentemot det nya systemet positiv och MULTI-STEG ansågs vara ett effektivt system för tågtrafikstyrning. De huvudsakliga resultaten är att STEG och MULTI-STEG kan användas som ett effektivt system för tågtrafikstyrning och att det nya systemet reducerar den onödiga kognitiva belastningen som trafikledarna upplever med dagens befintliga tågtrafiksystem. STEG är utvecklat i en användarcentrerad process, men det krävs även att implementeringsfasen är användarcentrerad för att ett nytt system ska fungera. / FTTS

HRA (Human Reliability Analysis) is a part of PSA (Probabilistic Risk Assessment) to evaluate if and which human actions that could contribute to a core damage in a NPP (Nuclear Power Plant). This thesis investigates requirements that are put on HRA in connection to requirements that are put on the PSA, both from the view of international standard but also through HRA method descriptions and performed analyses from Swedish NPPs as well as through interviews with performers in the field. The results shows that the requirements that are put on the HRA from the international standards are generic (few specific requirements are to be found) and can be said to be reflected in the performed analysis on Swedish NPPs. Another result shows that there isn't much difference between different NPP units on how the HRA is performed; the general requirements from the international standards are most often followed in some sense. There is more a questions of level of detail and/or traceability described in the analysis that can be said to be of difference. The results also shows on the fact that it is very hard to transform the more qualitative results from the HRA into a quantitative value that can work as an input to the PSA. Some of the interviewees expressed a sort of resignation that it felt as if the qualitative parts of the HRA weren't seen in the same light as the quantitative parts, and that there is no consensus on how for example factors that influence the work of the operators (such as stress, the quality of instructions, complexity of the task or available time) in a reliable way can be evaluated quantitatively. This is something that further research could be focused on.

Tankarna som har lett till den här uppsatsen är sprungna ur många långa och sena datorspelsessioner över internet. Man kunde ana att personer pratade olika beroende på om de var tvungna att trycka ner en knapp (Push-To-Talk) när de pratade med varandra eller om de bara kunde tala rakt ut (Voice Activation/Activated). För att undersöka frågeställningarna valdes en kvalitativ metod inspirerad av Hutchins tankar på hur kognition bör studeras i dess naturliga kontext (”cognition in the wild") realistisk soldatsimulator och undersökningsdeltagarna rekryterades från ett community som ofta spelar sagda spel. På så sätt eftersträvades det att studien genomfördes i sin ”vilda” kontext där röstchattandet blir en kombination av uppstyrt problemlösande och socialt småprat. För att sedan analysera skillnaderna valdes teorier om kommunikationsanalys formulerade av psykolingvisten Herbert Clark (1996). Spelet som användes var ”Armed Assault” som är en realistisk soldatsimulator där spelaren agerar i en stor öppen värld med komplex problemlösning och krävande stridssituationer. Det är mer realistiskt och sofistikerat än vanliga datorspel. Under försöket användes även en mjukvaruklient för röstkommunikation som kallas ”Teamspeak”. Den användes dels för att programmet medför enkel inspelning av alla kommunikation och att det enkelt går att välja vilken av sändmetoderna Push-to-Talk eller Voice Activation/Activatet som man vill använda.

Den här rapporten är resultatet av en fallstudie gjord vid Jernbaneverket i syfte att se hur lärande från avvikelse går till, vilka metoder eller verktyg somanvänds i organisationen. Utifrån detta avsågs att formulera ett förslag på en "verktygslåda" med metoder som kan användas i hela verksamheten. Studien bygger på 12 semistrukturerade intervjuer genomförda med anställda inom Bane-, Trakk- och Utbyggingsdivisjonen i Jernbaneverket under våren 2010. Utifrån intervjuerna har sex stycken förändringsförslag formulerats i syfte att förbättra lärande från avvikelser inom Jernbaneverket, förslagen fokuseras kring nedanstående punkter. Att i större utsträckning använda ljud och bild för att illustrera avvikelser vid möten. Att uppmärksamma egna erfarenheter av avvikelser för att sprida lärande Att uppmärksamma andra organisationers arbetssätt kring lärande från avvikelser för att hitta nya vinklingar till det egna lärande Att göra studiebesök i den egna och andra organisationer Att återuppliva redan lösta problem

Denna studie har resulterat i ett nytt koncept med tillhörande design för hur individualiserad informationspresentation till förare i bilar skulle kunna se ut. Designen har framkommit genom litteraturstudier, State of the Art studier om informationssystem i dagens nya bilar, domänexpertintervjuer och användarstudier i form av Goal Directed Design. Slutligen utvärderades designen. Litteraturstudierna gav en god grund för vilken informationspresentation som finns i bilar idag. State of the Art studierna resulterade i en sammanfattning av nya informationssystem som fanns i tre nya bilar från tre olika bilmärken. Domänexpertintervjuer visade på vilken problematik som finns gällande informationspresentation i bilar idag, samt visade på framtidstro inom området. Goal Directed Design resulterade i fyra personor vilka ska representera typanvändare inom den målgrupp som användes, fyra kontextscenarios som är beskrivningar av dessa personors användande av designen och slutligen designer av det nya konceptet i form av en ramverksdesign och fyra detaljdesigner. Utvärderingen genomfördes som ett försök att bekräfta att de olika detaljdesignerna presenterade den information som de olika personorna var intresserade av, vilket utvärderingen tyvärr inte visade på. Dock visade utvärderingen på att användare inom samma målgrupp har olika intressen och troligen är ombytliga i deras tyckande gällande vikt av de olika typer av information som kan presenteras, vilket visar på att gränssnitt i bilar som kan presentera olika typer av information vid olika tillfällen, för att till

This thesis examines the multiplatform design issues of a development project using agile project methods and how they were resolved. Data was gathered through observation, photography and keeping of a journal using action research as a methodological framework. The thesis is concluded with recommendations on how to deal with these issues in similar projects under similar conditions.

Följande studie är en kvalitativ användbarhetsstudie där syftet har varit att hitta eventuella användbarhetsproblem i systemet Pulsen Combine och diskutera eventuella konsekvenser av dessa. Detta har gjorts genom att genomföra användartest där metoden think aloud använts med hjälp av deltagare ur tre representativa grupper: yngre låginkomsttagare, äldre och personer med funktionshinder. Resultaten visar på att det finns användbarhetsproblem i systemet som alla får olika konsekvenser. I vissa fall påverkas deltagarna inte nämnvärt av de existerande problemen. I andra fall kan deltagarna inte slutföra de uppgifter de påbörjat och i de värsta av fall tror sig deltagarna har slutfört en uppgift på ett korrekt sätt men då uppgiften i själva verket har misslyckats. Utöver detta visar även resultaten på eventuella skillnader i hur deltagare ur de olika grupperna ser på dels systemet men också på sig själva i relation till systemet.

Att göra sammanfattningar med hjälp av datorer istället för att manuellt skriva dem är något sommånga försöker komma på en bra lösning för. Hur man ska utvärdera om de sammanfattningar somproduceras är bra är dock ingen självklarhet och flera olika lösningar har föreslagits. I denna studieanvänds det svenska högskoleprovet som grund för att undersöka hur stor skillnad det är mellanoriginaltexterna och deras motsvarande extraktionsbaserade sammanfattningar. I studien visas attdet går nästan dubbelt så snabbt att läsa en trettioprocentig extraktionsbaserad sammanfattningjämfört med dess original. Skillnaden i antal rätt svar mellan sammanfattningarna ochoriginaltexterna blev cirka 10 procent sämre för sammanfattningarna än originaltexterna.Sammanfattningarna skattades också som sämre i de subjektiva skattningar försöksdeltagarna fick göra för varje text.

No description available.