<p>Ett styrverktyg som används flitigt i dagens företag är målstyrning. Syftet med denna uppsats är att undersöka processens utformning när övergripande mål bryts ner till försäljningsmål och dess påverkan på medarbetarnas motivation. Med utgångspunkt i Latham och Lockes målsättningsteori påvisas hur målens utformning inverkar på medarbetarnas motivation. Angreppssättet för studien var kvalitativa intervjuer. I uppsatsens slutsatser konstateras att målen utformas centralt i det företag som studien utförts på. Vidare har budgetprocessen en central roll i nedbrytningsprocessen och viss förhandling om målen sker mellan olika nivåer i företaget. Medarbetarna upplever att målen har inverkan på deras motivation. Den positiva påverkan kan härledas från målens tydlighet, kontinuerlig uppföljning, viss delaktighet och tillgången till stöd. Studien har dock visat att alla mål inte upplevs motiverande. Den svaga motivationen inför vissa mål kan kopplas samman med att den rådande målstyrningen gör det svårt att sätta mål med hänsyn till varje enskild individs förutsättningar. Dessutom är möjligheten att påverka målen endast marginell på lägre nivåer. Vidare upplevs vissa mål orimliga vilket väcker känslor som irritation och uppgivenhet.</p>

Ett styrverktyg som används flitigt i dagens företag är målstyrning. Syftet med denna uppsats är att undersöka processens utformning när övergripande mål bryts ner till försäljningsmål och dess påverkan på medarbetarnas motivation. Med utgångspunkt i Latham och Lockes målsättningsteori påvisas hur målens utformning inverkar på medarbetarnas motivation. Angreppssättet för studien var kvalitativa intervjuer. I uppsatsens slutsatser konstateras att målen utformas centralt i det företag som studien utförts på. Vidare har budgetprocessen en central roll i nedbrytningsprocessen och viss förhandling om målen sker mellan olika nivåer i företaget. Medarbetarna upplever att målen har inverkan på deras motivation. Den positiva påverkan kan härledas från målens tydlighet, kontinuerlig uppföljning, viss delaktighet och tillgången till stöd. Studien har dock visat att alla mål inte upplevs motiverande. Den svaga motivationen inför vissa mål kan kopplas samman med att den rådande målstyrningen gör det svårt att sätta mål med hänsyn till varje enskild individs förutsättningar. Dessutom är möjligheten att påverka målen endast marginell på lägre nivåer. Vidare upplevs vissa mål orimliga vilket väcker känslor som irritation och uppgivenhet.