The uptime of machinery in continuous flow process industries such as steel manufacturing plants puts pressure on the maintenance function. This in turn contributes to sustaining reliable physical assets. As absence of reliable physical assets highly affects the competitive advantage. Turnaround maintenance is a common practice in such production setups and requires top-of-the-line managerial attention to be planned,executed and assessed in an efficient manner. By applying an abductive approach and combining the qualitative and quantitative research approaches, this thesis aims to explore the managerial issue of coordinating turnaround maintenance within a continuous flow process industry. The research questions that guide this thesis consist of describing how turnaround maintenance can be coordinated and its associated challenges. By comparing publicly available literature and empirical evidence provided by performing a case study, it is confirmed that the main challenges for conducting efficient turnaround maintenance comes down to the management in all stages associated with the turnaround. To coordinate turnaround maintenance activities in the most efficient manner, several challenges must be overcome. Aligning organisational goals and generating management commitment is the first prerequisite before any improvements can be done. It is necessary to define a common scope that strives for creating reliable physical assets to enhance the competitive advantage. The defined challenges in coordination are related to before, during and after the turnaround execution. These relate to creating a cyclical process for the turnaround where previously acquired knowledge is used for improving future turnarounds. While detailed planning is necessary for each turnaround, a high level of contingency is also necessary. To achieve this and succeed, it is argued that a high level of visibility during the turnarounds and the use of standardised methods is required. / Drifttiden för maskiner i industrier med kontinuerligt flöde, såsom ståltillverkningsanläggningar, sätter press på underhållsverksamenheten. Detta för att i sin tur bidra till att upprätthålla tillförlitliga fysiska tillgångar. Eftersom avsaknad av tillförlitliga fysiska tillgångar påverkar konkurrensfördelen i hög grad. Storaunderhållstopp där den kontinuerliga produktionslinan stoppas, är en vanligt förekommande praxis i sådana produktionsanläggningar vilket kräver ledningens uppmärksamhet för att planera och utvärdera på ett effektivt sätt. Genom att tillämpa ett abduktivt tillvägagångssätt och kombinera kvalitativ och kvantitativ forskningsmetodik, syftar detta examensarbete till att utforska den ledarskapsrelaterade frågan om att koordinera underhållsaktiviteter för stora underhållstopp inom processindustrier med kontinuerligt flöde. Forskningsfrågorna som vägleder detta examensarbete består av att beskriva hur större underhållstopp kan koordineras och dess associerade utmaningar. Genom att jämföra offentligt tillgänglig litteratur och empiriska bevis från en fallstudie, bekräftas att de största utmaningarna för att genomföra ett effektivt underhållstopp beror på ledningen i alla steg som är förknippade med underhållstoppet. För att samordna underhållsaktiviteterna på ett så effektivt sätt som möjligt måste flera utmaningar övervinnas. Att anpassa organisationens mål och skapa engagemang hos ledningen är den första förutsättningen innan fler förbättringar kan utföras. Det är nödvändigt att definiera gemensamma mål som strävar efter att skapa tillförlitliga fysiska tillgångar för att i sin tur öka konkurrensfördelen. De definierademanagementutmaningarna sammankopplas till före, under och efter underhållsstoppet. Utmaningarnahandlar om att skapa en cyklisk process för underhållsstoppen där tidigare förvärvad kunskap nyttjas för att förbättra framtida stopp. Även om detaljerad planering är nödvändig för varje underhållstopp, är en hög nivå av beredskap också nödvändig. För att uppnå och lyckas med detta krävs en hög grad av visibilitet under underhållsstoppen och användning av standardiserade metoder.

In the current scenario, competitiveness is increasing, the globalization and technological innovations have brought many changes for organizations, requiring hem to evaluate for world production of assets and services standards. Educational institutions do not differ from this context due to the fact that they are engaged in adopting new practices to improve their services. In this context, observing the dayby- day organizational reality of the secretary of maintenance s coordination of a Public Institution of Higher Education, it has been found that too much information are lost when transferring the information from a group (handoffs) to another by the fact that it has not being recorded, provoking difficulties when executing many activities. This way, the present study has tried to analyze the way the processes occur in the secretary of maintenance s coordination of Pro-Rectory of Infrastructure and the way they can be simplified and/or improved, aiming the standardization and higher organizational efficiency. This study has pointed out the necessity of standardization, apart from automation in the process, aiming the improvement in services provided by this organizational department. In this sense, as the main result of this study is a Handbook of processes and routine for the secretary of maintenance s coordination of Pro-Rectory of Infrastructure of Federal University of Santa Maria/RS. / No atual cenário a competitividade se mostra cada vez mais crescente, a globalização e as inovações tecnológicas trouxeram diversas mudanças para as organizações. Exigindo, principalmente, que as mesmas evoluam para os padrões mundiais de produção de bens e serviços. As instituições de ensino não fogem a esse contexto, pois estão engajadas na adoção de novas práticas de melhoria contínua de seus serviços. Dentro deste contexto, observando a realidade do dia-adia organizacional da secretaria da coordenadoria de manutenção de uma Instituição Pública de Ensino Superior, verificou-se que muitas informações se perdem quando da transferência de uma transação de um grupo (handoffs) para outro por não se apresentarem devidamente registradas, o que acarreta dificuldades na execução das atividades. Assim, buscou-se analisar no presente estudo, a forma em que ocorrem os processos na secretaria da coordenadoria de manutenção da Pró- Reitoria de Infraestrutura, e como podem ser simplificados e/ou melhorados, visando a garantir: a padronização e o aumento da sua eficiência organizacional. O estudo apontou claramente para a necessidade de padronização, além de alguma automatização dos processos, tendo em vista a melhoria da qualidade dos serviços prestados por esta unidade organizacional. Neste sentido, apresenta-se como resultado principal deste trabalho o Manual de processos e rotinas para a secretaria da coordenadoria de manutenção da Pró-Reitoria de Infraestrutura da Universidade Federal de Santa Maria/RS.