No description available.

No description available.

<p>Examen i vårdadministration, YH-utbildning: 20 Yh-poäng  </p>

This dissertation comprises three papers introducing strategies, models, and frameworks to guide pandemic response. The first paper uses a novel mathematical model to analyze the coordination between government and humanitarian non-governmental organizations (NGOs) in response to pandemics. This is a vital form of public-private partnership between governments as the primary source for the humanitarian supplies required during a crisis and aid organizations. This coordination involves the equitable distribution of personal protective equipment, including face masks and face shields among health workers, patients, and the public in hospitals. Considering social costs such as deprivation and equity costs in the model, in addition to the other important classic cost terms, enables managers to organize the best possible response when such outbreaks happen. The second paper introduces a decision support framework designed to assist healthcare managers, and clinical informatics specialists in analyzing and selecting the most appropriate consensus algorithm for their organization's blockchain-based health platforms, with a specific focus on managing pandemic-related information. Blockchain technology holds great potential in addressing pandemics by enhancing security and transparency in various aspects of pandemic tracking and mitigation while promoting public engagements by facilitating real-time exchange of electronic health information. By improving information sharing and coordination among healthcare organizations, it offers more effective response efforts and helps reduce the spread of viruses. However, the performance of consensus algorithms, which are a crucial component of blockchain architecture, can vary, posing a challenge in selecting the appropriate algorithm. To address this, the framework incorporates two techniques: data envelopment analysis (DEA) and the ranking distribution technique. DEA enables the analysis of efficiency without relying solely on expert judgment, providing a more objective assessment. The ranking distribution technique enhances differentiation among algorithms, providing decision-makers with a robust basis for selecting the most suitable blockchain architecture and its associated properties. The third paper focuses on the challenges of disseminating guidance-related information to the public during a pandemic, specifically the role of opinion leaders as reliable sources of information. The study determines the practical characteristics of pandemic opinion leaders on public attitudes using surveys and identifies domain-sensitive pandemic opinion leaders on Twitter based on the discovered characteristics using social network analysis and text mining. The framework's results show that pandemic opinion leaders are active in eight different domains on the Twitter platform. Results also demonstrate that trust is the most influential characteristic of pandemic opinion leaders, while expertise, uniqueness, innovation, and reputation also play important roles. / Doctor of Philosophy / This dissertation presents a collection of three research papers that offer insights and practical techniques and strategies to effectively tackle the challenges posed by pandemics through enhanced information sharing, public engagement, and robust public-private partnerships. The first paper introduces a novel mathematical model that thoroughly examines the collaboration between governments and humanitarian non-governmental organizations (NGOs) during crises such as the Covid-19 pandemic. The model's primary focus is on the equitable distribution of vital supplies, including face masks and shields, to healthcare workers as well as the public. By incorporating considerations of social costs, fairness, and other critical factors, this model aids managers in organizing the most efficient response to initial impacts of outbreaks within a short-term planning horizon. Our primary objective is to ensure the prompt and equitable delivery of essential supplies to individuals in need, achieved primarily through establishing strong public-private partnerships. The second paper proposes a decision support framework for healthcare managers, IT analysts, and clinical informatics specialists to help them effectively analyze consensus algorithms, as the most important layer of blockchain architecture. The framework further helps them select the most suitable algorithm for their organization's blockchain-based health platforms, aligning with specific policies, needs, requirements, and goals in managing pandemic-related information. Blockchain technology offers potential in tracking medical supplies, identifying virus hotspots, and verifying protective equipment authenticity to manage pandemics. By enhancing information sharing and coordination among healthcare organizations, blockchain can minimize virus spread and improve overall response efforts. The proposed framework reduces reliance on expert judgment and addresses data uncertainty when selecting proper algorithms for blockchain-based information management systems in mitigating the effects of pandemics. The third paper delves into the intricate challenges associated with effectively disseminating guidance-related information to the public during a pandemic, placing particular emphasis on the pivotal role played by opinion leaders (OLs) as reliable sources. This study thoroughly examines the distinctive characteristics of pandemic OLs and their profound influence on public attitudes. By employing surveys, social network analysis, and text mining techniques on Twitter data, the research successfully identifies OLs within distinct pandemic-related domains. The study's significant findings provide insights into the dynamic role assumed by pandemic OLs on Twitter and their consequential impact on public perception and behavior across various domains. Ultimately, the dissertation findings strive to support decision-makers and public health officials in their efforts to effectively manage pandemics and protect public health. The research emphasizes facilitation of seamless, rapid, and dependable information sharing across various planning horizons.

No description available.

Trots den utbredda personalbristen inom vården så finns det ett sjukvårdsområde, nämligen Rättspsykiatri Vård Stockholm, som mot alla odds inte har samma svårigheter som andra inom regionen att behålla sin personal. I ett samhälle där fler lever längre behöver fler arbeta upp i högre ålder. För att möjliggöra detta behöver arbetsgivare och arbetstagare tillsammans skapa en hälsofrämjande och hållbar arbetsplats genom att stärka och behålla faktorer som bidrar tillarbetsengagemang. Ett tillvägagångssätt är att undersöka vilka faktorer som arbetstagarna upplever är motiverande och som har betydelse för deras upplevda arbetsengagemang. Syftet med studien är att beskriva vilka yttre och inre faktorer som arbetstagare inom rättspsykiatrisk vård upplever som motiverande i sin arbetsmiljö och värdesätter för att stanna kvar på arbetsplatsen en längre tid. Som metod användes semistrukturerad djupintervju med fenomenografisk ansats där sex intervjuer genomfördes. Resultatet mynnade ut i fyra beskrivningskategorier som värderades från högst till lägst enligt följande av deltagarna; känslan av att kunna göra skillnad, upplevelsen av samhörighet på arbetsplatsen, arbetsplatsens möjligheter till självförverkligande och flexibilitet i relation till arbetet och privatlivet. En samstämmighet med självbestämmandeteorins begrepp självstyrande motivation samt med tvåfaktorsteorins motivationsfaktorer i form av inremotivationsfaktorer framkom i studien. Bristande hygienfaktorer i form av yttremotivationsfaktorer var däremot inte motivationssänkande för deltagarna. Vårdorganisationer bör fokusera på att möjliggöra och öka arbetstagarnas upplevelser av inre motiverande faktorer som ett steg för att motverka ohälsa och främja en hållbar och hälsofrämjande arbetsplats. Det finns goda möjligheter för andra vårdorganisationer att skapa hälsofrämjande förbättringsåtgärder på arbetsplatsen med studiens utfallsrum som grund. / Despite the widespread staff shortage in healthcare, there is one healthcare area, namely Forensic Psychiatry Stockholm, which, against all odds, does not have the same difficulties as others in the region in retaining its staff. In a society where more people are living longer, more people need to work to an older age. To make this possible, employers and employees together need to create a health-promoting and sustainable workplace by strengthening and maintaining factors that contribute to commitment to work. One approach is to examine which factors the employees perceive to be motivating and which are significant for their perceived commitment to work. The purpose of the study is to describe extrinsic and intrinsic factors that employees in forensic psychiatric care experience as motivating in their work environment and value in order to remain at the workplace for a longer period of time. The method used was a semi-structured in-depth interview with a phenomenographic approach where six interviews were conducted. The results led to four description categories that were rated from highest to lowest according to the following by the participants; the feeling of being able to make a difference, the experience of togetherness in the workplace, the workplace's opportunities for self-realization and flexibility in relation to work and private life. Our study accords with self-determination theory’s concept of self-directed motivation and with two-factor theory's motivational factors in the form of intrinsic factors. In contrast, lack of hygiene factors in the form of extrinsic motivation factors did not lower motivation for the participants. Healthcare organizations should focus on enabling and increasing workers' experiences of intrinsic motivation as a step towards countering ill-health and promoting a sustainable and health promoting workplace. There are good opportunities for other healthcare organizations to create health-promoting improvement measures in the workplace using the study’s outcome space as a basis.

Studiens syfte är att beskriva undersköterskors erfarenheter av det som är viktigt för att må bra och för att skapa ett långsiktigt hållbart arbetsliv inom äldreomsorgen. För att besvara studiens syfte genomfördes semistrukturerade intervjuer, där sexundersköterskor med varierande arbetserfarenheter inom äldreomsorgen intervjuades. Hanteringen av de transkriberade intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativinnehållsanalys. Studiens resultat påvisar två huvudkategorier: ett givande arbete och förutsättningar i arbetet. Att huvudkategorierna uppfylls har visat sig ha betydelse förundersköterskornas mående och deras möjligheter till ett långsiktigt hållbart arbetsliv. Ett flertal betydande komponenter för ett givande arbete framkommer i studiens resultat där bland annat fina möten mellan vårdtagare och dess anhöriga nämns. Förutsättningar i arbetet påvisar vikten av bland annat en god balans mellan arbetsliv och privatliv. / The purpose of this study is to describe assistant nurses' experiences of what is important to feel good and to create a long-term sustainable working life in elderly care. In order to answer the purpose of the study, semi-structured interviews were conducted, with six assistant nurses. Each of them having varying work experience in elderly care.  Handling of textual material was analyzed using qualitative content analysis. The results of the study show two main categories; rewarding work and working conditions to accomplish good work have shown to be important for the assistant nurses' well-being and their opportunity for a long-term sustainable working life.   A number of significant components emerge in the study's results and, among other things, nice meetings between care recipients and their relatives are mentioned as being valuable for rewarding work. Conditions at work demonstrate the importance of, among other things, a good balance between work life and private life.

Covid-19 pandemin har tvingat hela hälso- och sjukvården till snabba och omfattande förändringar. All personal som jobbade inom hälso- och sjukvården har fått hantera en komplex och utmanande arbetsmiljö med mycket stress och oro. Studiens syfte är att kartlägga vilka utmaningar ledare och medarbetare inom vård- och omsorgsverksamheter ställdes inför under Covid-19 pandemin, samt att identifiera vilka åtgärder som vidtogs för att upprätthålla en hälsofrämjande arbetsmiljö. Studien bygger på en kvalitativ metod med induktiv ansats. För att besvara syftet genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex respondenter från två olika kommuner som arbetade under pandemin. Resultatet i studien visar att vård- och omsorgspersonalen upplevde att den största utmaningen var deras arbetssituation som upplevdes tuff, men de lyckades hantera stressen genom gott samarbete och med bra stöd från sin ledning. Enhetscheferna upplevde att de lyckades hantera stressen i deras respektive verksamhet genom närvarande ledarskap. Detta hjälpte till att lugna och skapa trygghet hos medarbetarna. Resultatet visar även att enhetscheferna vidtog åtgärder för att upprätthålla en hälsofrämjande arbetsmiljö genom att aktivt arbeta utifrån folkhälsomyndighetens rekommendationer för att minimera smittspridningen. Att vara med om utmattande och stressrelaterade arbetssituationer är något som inte är enkelt, men med en god samarbetsförmåga, arbetsmoral och tillit bland personalen så kan verksamheten ändå fungera som den skall.

Inledning: Ambulanssjukvården triagerar patienter till både högre och lägre vårdnivå, vilket gör arbetet komplext. Bakgrund: Hänvisning till lägre vårdnivå har blivit allt vanligare inom ambulanssjukvården. All hälso-och sjukvårdspersonal har skyldighet att föra dokumentation för patientens vårdkontakt. Studier visar att bristande dokumentation från ambulanspersonalen påverkar patientsäkerheten negativt.   Syfte: A) jämföra patientgruppen som hänvisas till lägre vårdnivå med patientgruppen som transporteras med ambulans till sjukhus, B) beskriva patientgruppen som hänvisas till lägre vårdnivå C) studera dokumentationen för den vanligaste patientgruppen som hänvisas till lägre vårdnivå. Metod: Retrospektiv journalgranskning med konsekutivt urval. Mixed Method-ansats med deskriptiv statistik och kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Av 26 070 ambulansuppdrag hänvisades 2846 patienter till lägre vårdnivå, vilket är en lägre andel än vad tidigare studier har visat. Dessa patienter var friskare än de som transporterades till sjukhus och den vanligaste samsjukligheten var hjärtkärlsjukdom. Det fanns inga könsskillnader i gruppen för hänvisning, men de äldre patienterna bedömdes ha ospecifika symtom i större utsträckning än de yngre. Läkare konsulterades oftare för äldre patienter. Dokumentationen visade sig ha stor variation – både vad gäller innehåll och struktur. Primärvårdsläkare konsulterades oftare än akutsjukvårdsläkare.   Diskussion: Den största patientgruppen som hänvisades var äldre med ospecifika symtom, vilket pekar på ett behov av att utforma särskilda riktlinjer för denna patientgrupp. Det framgick också att ambulanspersonalen inte konsulterar läkare i den omfattning som riktlinjerna säger. Den varierande dokumentationen visar på att frågan behöver lyftas i verksamheten för att förbättra uppföljningsarbetet. Konklusion: Det behövs mer utbildning i dokumentation. Det behövs specifika riktlinjer för patientgruppen med ospecifika symtom.

No description available.