Dissertation Universität Ulm, 2006.

Proefschrift Maastricht. / Met lit. opg. en een samenvatting in het Nederlands.

Zugl.: Hamburg, Helmut-Schmidt-University, Diss., 2004.

Die vorliegende Dissertation umfasst drei eigen¬ständige Aufsätze zum deutschen Aktienmarkt. In allen drei Aufsätzen stehen eigene empirische Unter¬suchungen im Mittel-punkt. Bisherige empirische Untersuchungen zum deutschen Aktienmarkt konzentrieren sich meist auf das höchste deutsche Marktsegment, den Amtlichen Markt in Frankfurt. Die Anzahl der empirischen Arbeiten zu den Aktien der unteren Marktsegmente, insbesondere zum Geregelten Markt in Frankfurt, ist hingegen gering. Der erste Aufsatz beschäftigt sich mit dem Geregelten Markt und analysiert, ob die Performance mit dem Amtlichen Markt zu vergleichen ist. Beispielsweise war unklar, ob der Geregelte Markt ein ähnliches Desaster wie der Neue Markt darstellt. Wir stellen fest, dass die Aktien des Geregelten Marktes durchaus mit denen des Amtlichen Marktes mithalten können. Im zweiten Aufsatz wird untersucht, inwiefern das das CAPM nach Sharpe (1964), Lintner (1965) und Mossin (1966) die Renditen deutscher Aktien erklären kann. Zusätzlich wird untersucht, ob das CAPM in Deutschland um Faktoren für Size und Buchwert-Marktwert erweitert werden sollte. Auf Basis unserer Untersuchungen stellen wir fest, dass eine Erweiterung des CAPMs um Size- und/oder Buchwert-/Marktwertfaktoren derzeit nicht sinnvoll erscheint. In beiden Aufsätzen und in empirischen Untersuchungen im Allgemeinen spielt die Qualität der verwendeten Daten eine wichtige Rolle. Dementsprechend wird im dritten Aufsatz die Qualität der Datastream Daten für den deutschen Aktienmarkt untersucht. Hierbei kommen wir zu dem Ergebnis, dass Datastream als primäre Datenquelle für den deutschen Kapitalmarkt vor 1990 ungeeignet ist. Nach 1990 kommt es zwar zu zufälligen Fehlern in Datastream, diese sind allerdings nur selten gravierend. / This thesis consists of three empirical essays on the German stock market. Prior empirical research on the German stock market primarily focused on the top market segment in Germany, the Amtlicher Markt in Frankfurt. Only few empirical studies look at the lower market segments like the Geregelter Markt in Frankfurt. The first essay examines whether the performance of the stocks of the Geregelter Markt is comparable to the performance of the stocks listed in the Amtlicher Markt. For example, it was unclear whether the stocks from the Geregelter Markt performed as disastrous as the stocks from the Neuer Markt. We find that the performance of the stocks from the Geregelter Markt is comparable to those of the Amtlicher Markt. The second essay, examines whether the CAPM of Sharpe (1964), Lintner (1965) and Mossin (1966) explains the cross-section of German stock returns. Additionally, we evaluate whether the CAPM should be extended by factors for size and book-to-market. Based on our results, we conclude that the CAPM should not be extended by size and book-to-market in Germany. Data quality is an important aspect of both essays. As a consequence, we examine the quality of equity data from Datastream for the German stock market in the third essay. We conclude that before 1990 Datastream should not be used as the primary data source for empirical studies on the German stock market. After 1990, we find random errors in Datastream, but these are rarely severe.

<p>Trots att vi idag konsumerar hemelektronikprodukter som aldrig förr står hemelektronikbranschen inför en tuff framtid. Dagens största aktörer Elgiganten, Siba och ONOFF har fått en ny stor aktör att konkurrera med, den tyska lågpriskedjan Media Markt. Den 28 september 2006 öppnade Media Markt sitt första av 30 planerade varuhus i Kungens Kurva i Stockholm med affärsidén “det bredaste sortimentet till de lägsta priserna”. Media Markts främsta konkurrent Elgiganten reagerade direkt med att stämma Media Markt för falsk marknadsföring.</p><p>Syftet med denna uppsats är att genom en fallstudie kartlägga och analysera Media Markts förutsättningar att lyckas på den svenska marknaden genom att besvara följande frågor:</p><p>· Varför valde Media Markt att gå in på den svenska hemelektronikmarknaden?</p><p>· Hur ser Media Markts marknadssituation ut idag?</p><p>· Vilka förutsättningar har Media Markt att konkurrera med de stora etablerade hemelektronikföretagen, främst Elgiganten?</p><p>Uppsatsen avgränsas till att behandla Media Markt och även Elgiganten i Kungens Kurva.</p><p>Information har samlats in dels genom artiklar från Internet och tidningar men även genom en intervju som gjordes med Media-Saturns marknadsansvarige Andre Wedin. Då uppsatsens empiridel huvudsakligen byggs på insamlat material i form av artiklar och intervju grundas studien på den kvalitativa metoden. De modeller som har använts är Konkurrentanalysen och Kotlers Marknadsmix.</p><p>Media Markt har stora möjligheter att lyckas på den svenska marknaden främst tack vare sin storlek på den europeiska marknaden och volymen på produkterna man köper in som tillåter låga priser. Dessutom har de ett stort sortiment med både billiga och dyra produkter som är bredare än någon annan svensk aktör. Media Markts inträde på den svenska marknaden beror på en stagnerande tysk marknad och man planerar att öppna upp ett 30-tal varuhus i Sverige eftersom den svenska marknaden anses ha stor tillväxtpotential. Detta kräver dock att den snabba teknikutvecklingen håller i sig. Media Markts största hot kommer ifrån konkurrenten Elgiganten som trots över 50 butiker i Sverige planerar att fördubbla antalet. Då Elgiganten marknadsför sig som den billigaste aktören med det största utbudet har de två företagen stämt varandra för falsk marknadsföring och kampen kommer att fortsätta. I längden har dock Media Markt bäst förutsättning att klara sig, då Elgiganten dras med stora förluster. Dock kan det bli svårt för Media Markt att öppna 30 varuhus i Sverige på 3 000 kvadratmeter då den svenska marknaden är för liten. Trots det kommer Media Markt att pressa konkurrenterna och ta marknadsandelar.</p>

Trots att vi idag konsumerar hemelektronikprodukter som aldrig förr står hemelektronikbranschen inför en tuff framtid. Dagens största aktörer Elgiganten, Siba och ONOFF har fått en ny stor aktör att konkurrera med, den tyska lågpriskedjan Media Markt. Den 28 september 2006 öppnade Media Markt sitt första av 30 planerade varuhus i Kungens Kurva i Stockholm med affärsidén “det bredaste sortimentet till de lägsta priserna”. Media Markts främsta konkurrent Elgiganten reagerade direkt med att stämma Media Markt för falsk marknadsföring. Syftet med denna uppsats är att genom en fallstudie kartlägga och analysera Media Markts förutsättningar att lyckas på den svenska marknaden genom att besvara följande frågor: · Varför valde Media Markt att gå in på den svenska hemelektronikmarknaden? · Hur ser Media Markts marknadssituation ut idag? · Vilka förutsättningar har Media Markt att konkurrera med de stora etablerade hemelektronikföretagen, främst Elgiganten? Uppsatsen avgränsas till att behandla Media Markt och även Elgiganten i Kungens Kurva. Information har samlats in dels genom artiklar från Internet och tidningar men även genom en intervju som gjordes med Media-Saturns marknadsansvarige Andre Wedin. Då uppsatsens empiridel huvudsakligen byggs på insamlat material i form av artiklar och intervju grundas studien på den kvalitativa metoden. De modeller som har använts är Konkurrentanalysen och Kotlers Marknadsmix. Media Markt har stora möjligheter att lyckas på den svenska marknaden främst tack vare sin storlek på den europeiska marknaden och volymen på produkterna man köper in som tillåter låga priser. Dessutom har de ett stort sortiment med både billiga och dyra produkter som är bredare än någon annan svensk aktör. Media Markts inträde på den svenska marknaden beror på en stagnerande tysk marknad och man planerar att öppna upp ett 30-tal varuhus i Sverige eftersom den svenska marknaden anses ha stor tillväxtpotential. Detta kräver dock att den snabba teknikutvecklingen håller i sig. Media Markts största hot kommer ifrån konkurrenten Elgiganten som trots över 50 butiker i Sverige planerar att fördubbla antalet. Då Elgiganten marknadsför sig som den billigaste aktören med det största utbudet har de två företagen stämt varandra för falsk marknadsföring och kampen kommer att fortsätta. I längden har dock Media Markt bäst förutsättning att klara sig, då Elgiganten dras med stora förluster. Dock kan det bli svårt för Media Markt att öppna 30 varuhus i Sverige på 3 000 kvadratmeter då den svenska marknaden är för liten. Trots det kommer Media Markt att pressa konkurrenterna och ta marknadsandelar.

Eidgen. Techn. Hochschule, Diss.--Zürich, 2006. / Zsfassung in dt. Sprache.

Univ., Diss.--St. Gallen, 2006. / Zsfassung in engl. Sprache.

Zugl.: Diss.

Thesis (doctoral)--European Business School, Oestrich-Winkel, 2000.