Syftet med vårt arbete var att få en uppfattning om pedagogers kunskaper och erfarenheter kring dyskalkyli samt hur de stödjer elever som har eller misstänks ha diagnosen i sin undervisning. Vi har utgått från två frågeställningar. Den första är: Vilka kunskaper har matematiklärare, specialpedagoger och speciallärare om diagnosen dyskalkyli? och den andra är: Hur arbetar de för att hjälpa elever med konstaterad eller misstänkt dyskalkyli?  Vi har i vår studie utgått från det sociokulturella perspektivet på lärande, något som framkommer genom vår analys och diskussion. Vi har utfört en enkätundersökning och en semistrukturerad intervjustudie. Utifrån våra slutsatser kom vi bland annat fram till att det fanns kunskaper om dyskalkyli i de verksamheter som de deltagande tillhörde, men i väldigt olika utsträckning. Det fanns även kunskaper om olika stödinsatser för att hjälpa elever med diagnosen. Vi fick också fram att pedagogerna tyckte att det fanns för lite kunskaper om dyskalkyli i verksamheterna och att det är något som efterfrågas.

Adolescent subjective health and mental problems have become a public health concern, not only in Sweden but worldwide. When stress becomes a part of everyday life you tend to ignore it and disregard the fact that chronic stress is a severe disease. Education in the school system shall promote the development and learning of all pupils adapted to each of the individuals’ circumstances and needs. Research shows that high-performing students are especially at risk for chronic stress related malfunctioning.The overall aim of this thesis is to contribute to the understanding of the influence of mathematic education in developing stress among female high-performers in secondary school. Four 16-year-old girls were interviewed on their experience of math education,stress and the relations between the two. The findings show that how teachers carry out education has a great impact on the students’ well being, which in turn affects how they learn. The teacher holds the most important part. A growth mindset will push development from good to great. Skilled teachers can create rich mathematical problems for their students. Letting go of socio-mathematic norms focusing on fast-forward, are also important measures. Continued research should therefore focus on teacher-education. In pedagogical science there is a lack of psychology and the common approach of neuroscience to learning and child development. The subject of educational psychology is a mixture of neuroscience, psychology and pedagogy that is common in other parts of the world, but not in Sweden. Such knowledge, that is based on experiments linked to the brain functions, is important for understanding children's development and comparing methods for teaching. The two research fields need to learn more from each other. Didactics already provide perspectives to the student’s experiences and motivations and teachers need to use didactics as a useful tool in education. We face a real challenge; the group of high performing students’ long-term health is at risk. There might be a ticking bomb- Stress, and counting. / Våra ungdomars upplevda hälsa och psykiska problem har blivit ett folkhälsoproblem. Inte bara i Sverige utan världen över. När stress blir en del av vardagen finns en risk att vi ignorerar den och bortser från det faktum att kronisk stress är en allvarlig sjukdom. Vår utbildning i skolan skall främja alla barns och elevers utveckling och lärande. Den ska anpassas efter individens förutsättningar och behov. Forskning visar att högpresterande elever löper särskilt stor risk för kroniska stressymptom och åtföljande konsekvenser för bl. a. kognition, minne och inlärning. Studiens syfte är att bidra med kunskap om den roll matematikundervisningen spelar för stress bland högpresterande flickor.Fyra 16-åriga flickor intervjuades om sina erfarenheter av högstadiets matematikundervisning, stress och kopplingar mellan de två. Resultatet visar att hur läraren bedriver sin undervisning har en avgörande betydelse för hur studeterna mår, vilket i sin tur påverkar deras lärande. Läraren är den enskilt viktigaste framgångsfaktorn i klassrummet, även enligt internationell forskning. Ett dynamiskt synsätt kommer främja elevernas utveckling. Skickliga lärare kan konstruera rika matematiska problem som utvecklar elevernas matematiska förmågor. Att avskaffa socio-matematiska normer som fokuserar på att hinna längst fram i boken, är också en viktig åtgärd.Fortsatt forskning bör därför fokusera på lärarutbildning och vidareutbildning. Inom dessa utbildningar och pedagogiken saknas psykologins och neurovetenskapens gemensamma förhållningssätt till inlärning och barns utveckling. Det finns ett ämne, utbildningspsykolog,  som är vanlig i andra delar av världen. Här finns en fruktbar blandning av neurovetenskap, psykologi och pedagogik. Sådan kunskap baserad på experiment kopplade till hjärnans funktioner är viktig för att förstå barns utveckling och kunna jämföra metoder för undervisning och lärande. Didaktik och hjärnforskning behöver ömsesidigt lära av varandra.Vi står inför en viktig utmaning, i våra högpresterande ungdomars långsiktiga hälsa.  Tyvärr måste vi lära oss att Räkna med stress!

Syftet med denna kunskapsöversikt är att få en fördjupad kunskap i modersmålets betydelse för andraspråkselever när det gäller elevernas matematiska utveckling.    Frågan är om kooperativt lärande kan användas som metod för att stärka andraspråkselevers språkliga och matematiska utveckling i klassrummet. Med utgångspunkt i syfte och frågeställning har sökord/sökfraser tagits fram för att kunna göra en systematisk sökning efter relevant och aktuell forskning inom ämnesområdet.    Resultatet är uppdelat i två delar. Första delen tar upp kooperativt lärande i matematiken för att ge läsaren en inblick i hur metoden är uppbyggd. Andra delen går över till språkets betydelse i matematiken för andraspråkselever och vilka faktorer som är avgörande för elevernas språkliga och matematiska utveckling.    Slutsatsen är att andraspråkselevers språk och matematiska kunskaper kan stärkas med hjälp av kooperativt lärande. Detta under förutsättning att metoden utförs på ett strukturerat sätt, att språkliga verktyg utformas samt lärare som är införstådda med och har kunskap om hur kooperativt lärande som metod kan användas i klassrummet.