Studiens syfte var att undersöka hur Nike och H&M har använt CSR som en kommunikationsstrategi för att bygga starka varumärken genom deras kollektioner “Move to Zero” och "Buttons with Impact”. Syftet var även att undersöka hur deras CSR strategier har nått ut till konsumenterna ur ett konsumentperspektiv. Studien undersöker hur Nike och H&M har implementerat CSR initiativ i deras kampanjer, hur dessa initiativ har påverkat konsumenternas uppfattning om företagen och deras produkter, samt vilka fördelar och nackdelar som följer med CSR strategier. Genom att undersöka dessa frågor har studien bidragit till en bättre förståelse av hur CSR har implementerats av Nike och H&M, samt hur det har uppfattats av konsumenterna. Studiens utgångspunkt var en kvalitativ metod i form av en multimodal analys för respektive företag samt en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Resultatet av studien visade att medvetenheten kring företagens CSR initiativ var låg bland konsumenterna och indikerar att företagen möjligtvis inte innehar en effektiv CSR kommunikation som man kan tro. Studien tyder även på att företagen faktiskt implementerar hållbarhetsarbete inom sin organisation men hur kommunikationen och budskapet kring kampanjerna inte nått fram till konsumerande kunder.

No description available.

No description available.

Problemformulering och syfte: The purpose of this study was identifying how generative AI, specifically ChatGPT, has impacted Swedish copywriters since its release in November 2022, up until April 2023. Metod och material: In this qualitative study, individual interviews were conducted with a pool of 8 interviewees. The transcribed interviews were coded, then analyzed through an operationalisation of a wide variety of studies, as well three distinct theoretical models. They were: Diffusions of Innovations theory, Technology Acceptance Model, and Cultural-Historical Activity theory. Huvudresultat: Across the eight interviews, most of the interviewees explained that they had tried, and in many cases integrated ChatGPT into their work. This occurred regardless of how they previously viewed new technology. Many, however, were of the opinion that ChatGPT despite several benefits was a service plagued by a multitude of flaws, rendering it incapable of posing an existential threat to the profession, nor did it provide enough benefits to herald a paradigm shift. Yet, ChatGPT still provided enough value to constitute, in some cases, near daily use. In almost all cases, the organizations in which these copywriters currently worked lacked a cohesive plan to educate their creatives in applying generative AI effectively. Despite some organizations encouraging collaborative learning, a noticeable gap in practice was identified – something that we argue had some noticeable effect on the overall perception and in some cases the user experience of ChatGPT. This study concluded by providing an urgent call for furthering our collective understanding of the impact of generative AI in the field of commercial writing and communications as a whole.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Syfte: Syftet med studien har varit att identiera och öka förståelsen för de för- och nackdelar som digitala mötesgrupper kan medföra. Detta genom att undersöka hur mammor upplever, använder och engagerar sig i föräldragrupper på Facebook. Studien ämnade även att undersöka vilken betydelse digitala mötesgrupper har för mammor. Till sist avsåg studien att undersöka om användningen av digitala föräldragrupper på Facebook bidrar till att mammor känner en ökad press kring sitt föräldraskap. Frågeställningar:- Hur upplever mammor föräldragrupper på Facebook?- På vilket sätt engagerar sig mammor i föräldragrupper på Facebook? - I vilket syfte använder mammor föräldragrupper på Facebook? Teorier: Uses and Gratication, Impression Management Theory och The Social Identity Theory Metod: För att uppnå studiens syfte och besvara frågeställningarna har åtta individuella intervjuer utförts på kvinnor från sju olika föräldragrupper på Facebook. Materialet har bearbetats med hjälp av en tematisk analysmetod och kodades i analysprogrammet NVIVO. Slutsats: Studiens resultat visar att mammornas upplevelser av föräldragrupper på Facebook liknar varandra. Framförallt upplevs grupperna vara en stark gemenskap samt en stor källa till råd. Vidare tyder resultaten på att föräldragrupperna inte bidrar till att mammor känner ökad press i sitt föräldraskap, utan snarare tvärtom. Gruppmedlemmarna upplevs inte heller upprätthålla en ltrerad fasad, utan skildrar snarare föräldraskapet på ett verklighetstroget sätt vilket medför positiva eekter på mödrars välbennande. Trots att engagemanget i grupperna skiljer sig lite åt tycks syftet med föräldragrupperna baseras på samma behov. Syftet med föräldragrupperna tycks således framförallt vara baserat på ett socialt behov samt ett informationsbehov. Nyckelord: Facebook, Föräldraskap, Impression Management, Uses and Gratication, Social Identity Theory