I denna studie undersöks hur svenska högstadieelever förhåller sig till censur på internet med utgångspunkt från YouTube, världens näst största hemsida. Svenskar som är mellan 12-15 år är de som mest frekvent besöker YouTube och därför har elever i årskurs nio valts ut som respondenter. Studien har en kvalitativ ansats med öppna diskussioner i fokusgrupper. Det som diskuteras är olika typer av känsligt innehåll och huruvida de borde censureras. De teoretiska ramverk som omger studien och ligger till underlag för analysen är Endocing/Decoding modellen av Stuart Hall och den pålitliga kommunikationsprocessen av Ulf Petäjä. Resultatet visade att respondenterna anser att de borde ha samma rätt att uttrycka sig fritt på internet som de har i samhället. De anser att åldersrestriktioner för samhällets yngsta medborgare och system som låter användare rapportera känsligt innehåll är att föredra mot förhandscensur. Respondenterna resonerade att gränsen för vad som får uttryckas fritt på internet går vid lagbrott eller när känsligt innehåll riktas mot särskilda individer eller grupper i avsikt att kränka. / This study examines how of swedish junior high school students relate to internet censorship, using YouTube, the world’s second biggest website, as a starting point. Swedish citizens between the ages of 12-15 years have the largest presence on YouTube and therefore we have chosen to have ninth graders as our respondents. The method of this study is a qualitative approach with open discussions in focus groups. The topics of discussion are different kinds of sensitive content and whether they should be censored. The theoretical frameworks that surround this study and act as the basis for the analysis are the Encoding/Decoding model by Stuart Hall and the Trustworthy communication process by Ulf Petäjä. The results showed that the respondents believed that they should have the same right to express themselves freely on the internet as they have in society. They believe that age restrictions for the youngest citizens in society and systems that allow user to report sensitive content is preferable to premature censorship. The respondents reasoned that the limit of what can be expressed freely can be drawn at lawbreaking or when sensitive content is aimed towards specific individuals or groups with the intention of offending.

This essay is about the term filter bubbles and in what way two of the largest Swedish newspapers write about the subject. The purpose of the essay is to study the discourses related to filter bubbles and to examine how journalists write about their significance in the portrayal of the filter bubble in the media. The essay also strives to highlight how the filter bubble discourse has changed over time. The research consists of a briefer quantitative content analysis followed by a more extensive qualitative discourse analysis of 83 selected articles from the Swedish newspapers Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet between the years 2011-2017. The conclusion of the essay is that the medial discourses about the filter bubble are mainly negative with an alarming characteristic. The term filter bubble is also related to fake news in the media and has a widely spread political connotation. The concept of the filter bubble spread from an unknown subject in 2011 to a well-known term in 2017. In summary, there is no nuanced representation of the term filter bubbles found in the medial portrayal.

En studie av arbetsplatskommunikation på Svartsjöanstalten. Studien är genomförd med hjälp av en kvalitativ intervjustudie av intervjuer med sex stycken av de anställda, varav tre var chefer och tre kriminalvårdare och kontaktman. Frågeställningarna för studien behandlar hur säkerhetskommunikationen ser ut, vilka kommunikativa utmaningar de upplever och hur organisationsklimatet enligt dem är. Resultatet visar att det finns en gemensam uppfattning om att säkerheten ligger i de föreskrivna rutiner, regler och lagar som omgärdar verksamheten, men att det gällande säkerhetskommunikationen är upprepade mötestillfällen som är essentiellt för säkerheten. Rutinerna går även över till nästa frågeställning, där bristen eller felaktigt utförande av rutiner är det som orsakar flest konflikter. Dessa konflikter blir inte så enkelt lösta, eftersom klimatet – vilket är den tredje frågeställningen – tillåter inte fullt ut att de anställda talar med varandra med målet att lösa problemet. Det verkar föreligga en kulturellt betingad prestige som inte främjar varken säkerheten eller klimatet.

Denna uppsats ämnar studera gymnasielevers kunskap och förståelse för källkritiska metoder på Facebook. Studien genomförs i avseende att påvisa eventuella brister i gymnasieelevers kunskap om källkritik och sättet att använda det på sociala medier. De teorier som används genomgående och som uppsatsen grundar sig i är; källkritiska principer, the imperative of sharing, instrumentell och ritualiserad medieanvändning, selektiv medieanvändning samt filterbubblan och confirmation bias. I undersökningen har en kvantitativ forskningsmetod i form av webbenkäter valts, där urvalet består av 110 respondenter. Datainsamlingen har lagt in i statistikprogrammet SPSS och analyserats. I SPSS har urvalet filtrerats för resultatredovisningen så att endast svaren från de som svarat att de studerar vid gymnasiet redovisas. Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av respondenter har goda kunskaper om källkritik och många ser sig även som källkritiska. Dock har en övervägande del respondenter svarat att de inte använder källkritiska metoder på Facebook. Detta testas genom en mängd olika frågor som exempelvis: brukar du kontrollera en nyhet som spridits på Facebook genom att jämföra med något annat nyhetsmedium? Påverkar avsändaren hur källkritisk du är till en nyhet? Resultatet visar att det finns brister i respondenternas förmåga att tillämpa källkritiska metoder på Facebook. I studien har även variabler som utbildning undersökts, där majoriteten anser att de fått tillräckligt med utbildning i skolan för att vara källkritiska på sociala medier. Dock har många av dessa respondenter samtidigt svarat att de tror att mer utbildning skulle få dem att agera mer källkritiskt. I slutsatsdelen diskuteras skolans ansvar att se till att eleverna kan utföra källkritiska metoder i praktiken. Det ligger i skolans ansvar att eleverna inte endast muntligen kan namnge väsentliga delar av källkritiska principer, utan att de även kan lära sig att använda det i vardagen.

In response to different development challenges, Tanzania is striving to achieve her fourth attribute of the National Development Vision, i.e. to have a well educated and learning society by the year 2025. The earmarked approach is to integrate Information and Communication Technology (ICT) in education system (e-learning), in order to improve teaching and learning processes, hence provision of quality education. However, Tanzania is challenged by lack of ICT infrastructures in rural areas, which affects integration of ICT in education. This thesis presents a research work to determine a cost-effective and performance efficient connectivity technology for rural secondary schools to access e-learning resources. The research surveyed wireless technologies, in order to identify potential broadband access technologies suitable for rural areas of the developing countries. Because ICT is a very dynamic sector, the identified technologies were compared by using conceptual framework to study their sustainability and thereafter, analyzed by using techno-economic approach to determine a feasible and cost effective option. Results show that, a third generation (3G) Universal Mobile Telecommunications System (UMTS) operating at 900MHz is a feasible and cost - effective connectivity technology for rural areas of Tanzania. Furthermore, the research employed a simulation modelling approach to study traffic differentiation and priority scheduling mechanisms in providing Quality of Service (QoS) for e-learning applications in UMTS networks. A simulation model of the UMTS network is developed and used to study performance of e-learning applications as perceived by users. Simulation results showed that, UMTS network configured with traffic differentiation and priority scheduling can guarantee delivery of e-learning services with the required QoS. The Public Private People's Partnership (PPPP) model is proposed by this research as an implementation strategy for sustainable broadband rural connectivity solution.

Syftet med den här studien är att undersöka Karolinska Institutets (KI) kriskommunikation under den så kallade Macchiariniaffären. Vi kommer att undersöka detta genom att titta på hur KI kommunicerade med sina intressenter och om de använde verktyg i sin krishantering i enlighet med de riktlinjer som finns inom tidigare forskning och teorin som ligger till grund för den här studien. Efter SVT släppte en dokumentärserie i tre delar i början av 2016, avslöjades en rad uppgifter om Paolo Macchiarini och hans forskning som gav upphov till misstanke för forskningsfusk och oetiska operationer. Mot bakgrund i att dokumentärserien sändes i januari 2016 och därmed kom till omvärldens kännedom fokuserar den här studien främst på tidsperioden efter sändningen av dokumentärserien, trots att de första händelserna utspelade sig under år 2014. För att kunna genomföra studien har vi valt att använda metoden kvantitativ innehållsanalys. Genom metoden och med grund i teorin Situational Crisis Communication (SCCT) kommer vi att kritiskt granska samtliga av KI:s nyhetsartiklar som rör Macchiarini och publicerades på deras webbsida under åren 2015 och 2016. Vi kommer med hjälp av tio variabler (se presentation av dessa i kap 6.6) att undersöka hur KI:s kriskommunikation såg ut under Macchiariniaffären. För att få en djupare förståelse av KI:s kommunikationsarbete har vi även genomfört en informativ intervju med KI:s kommunikationsdirektör. Syftet med intervjun är att ta reda på om KI har en förberedande kriskommunikation internt och hur det kan ha påverkat krishanteringsarbetet i samband med Macchiariniaffären. Studiens resultat visar på att KI till viss del använt sig av olika krishanteringsstrategier i sina nyhetsartiklar i enlighet med tidigare forskning och Coombs (2012) rekommendationer. Med stöd av information från intervjun var det dock ingenting KI var medvetna om, utan något som de omedvetet använt sig av. / The aim of this study is to examine how Karolinska Institutets (KI) crisis communication looked like during the occurrences of the scientist Paolo Macchiarini that arise mostly due to a documentary made by Swedish Television (SVT) and producer Bosse Lindquist. The study focuses on the occurrences that arise mainly in the beginning of 2016 even though it all started further back in time. To examine this occurrence, we look at how KI communicated with their stakeholders and if KI utilized any crisis management strategies in accordance to this studies theory and to Coombs (2012) recommendations that are presented in the theory chapter of this study. The approach of this study is based on a quantitative content analysis as method, where we critically examine all of the news articles that concerns Macchiarini and were released on KI’s website during 2015-2016. The study will be based in the theory Situational Crisis Communication Theory (SCCT). And to be able to examine the crisis communication of KI looked like during the crisis, and if they used any crisis communication management per this study’s theoretical framework, we have chosen to examine ten variables in the analyze of the 50 news articles. In addition to the content analysis we have performed an interview with the communication Director of KI to get a deeper understanding of their communication, both in-house and external, and to locate how KI handled their crisis communication during the crisis. The result of this study shows that KI partly has been using crisis management tools and strategies in their news articles per the theoretical framework of this study. Per the support of information from our completed interview, it was nothing KI was aware of, but something that they unconsciously made use of.

The study examines the usage of media by the Ghanaian new migrants living in Örebro Sweden. It looks at how the new migrants keep abreast with what is happening in Sweden, their home country Ghana and the rest of the world. The findings show that, the growing numbers of migrants and the kind of diasporic media have significant implications for imagining multicultural Sweden and for participating in European societies and transnational communities. What is argued here is how the new migrants will make use of the diasporic media for their benefit. This study further investigates how the diaspora use the media, it is not to show that society is different or to make impulsive statements on the role of certain media in contributing to integration per se of the new migrants in their host countries. Through qualitative interviews, the study reveals that new migrants find it difficult to make use of the Swedish public sphere. The mainstream media is aloof in everything that interests and benefits new migrants. However alternatives like the internet have tended to close the information gap that the mainstream media has created among the new migrants. Sadly the internet does not play the role that the main stream media would have for new migrants into the Swedish public sphere because the information new migrants’ access is varied and there is no motivation to help them easily get into Swedish public sphere as would have been the case with Swedish mainstream media. Information analysed from the interviews conducted in Örebro indicates that new migrants rely more on the internet than Swedish mainstream media regardless of the length of stay in Sweden. The most affected are those who have lived in Sweden for less than two years and have not acclamatized themselves with the Swedish language which would have enabled them to read Swedish publications, listen to Swedish radio broadcasts and watch Swedish television broadcasts. This, coupled with programmes that help new migrants to make use of the Swedish public sphere would have made Sweden a truly multicultural society. Finally the study suggests areas of further study and research that can be explored in order to promote multiculturalism that Sweden strives to achieve through its policy. The limitations that the study points out only help a researcher to avoid situations that could limit the benefits of the study thereby accessing information that develops and promotes multiculturalism where it is lacking currently.

No description available.

No description available.

No description available.