No description available.

Syftet med den här uppsatsen är att analysera de diskurser som media skapar kring fyrtiotalisterna och hur de anses kommer att förändra och påverka samhället efter sin pensionering. Uppsatsen ämnar även svara på följande frågeställningar: Vilka värdeord kopplas till fyrtiotalisterna för att framställa dem som en mäktig samhällsgrupp i media? Vilka samhällsområden anser media kommer att påverkas av att fyrtiotalisterna går i pension? Vilka retoriska tillvägagångssätt använder media sig av för att framställa fyrtiotalisterna som en mäktig samhällsgrupp?

Fashion creates reactions. It is a type of art form that constantly needs to be updated. This is the thrilling part about fashion, but it is also the part that can create unintentional reactions. In this essay I will examine two garments that have achieved a great amount of media coverage, both in Sweden and abroad. One of them is a jumpsuit from H&M that was criticized because of the resemblance to the uniform worn by the Peshmerga-soldiers in Kurdistan. The other garment is a children’s sweater launched by Zara. This one was criticized because of its connotation to what the Jewish people were forced to wear during World War Two. By doing an analysis of the two garments and then a critical discourse analysis I intend to find out if there is a difference in the way media treated the two garments. Another question that my essay will try to answer is who reacted to the two cases? Theoretical premises have been Edward Said’s Orientalism, Pierre Bourdieu’s Habitus and Roland Barthes contribution about Semiology. My main focus was to decide whether the human prejudice was the basis for their reaction on the examined clothes. The result shows that there are distinct differences in the media discourse about the two garments. It also proved that Said’s thoughts about a great diversion between east and west is still applicable and our earlier experiences are of great importance while facing new ones.

The present study aims at the discussion of the contemporary forms of construction of selfidentity through the perspective prompted by the transformations ocurring in the health field. The increasing influence of the health promotional discourses in the media is reflected in the personal sphere, through the popularization of the “healthy lifestyles”. These are understood as supporting the construction of late modern identities. Within this phenomenon, we discuss the specific implications of the health eating discourse as portrayed in a specialized publication, attempting to the overlapping connections between lifestyle, food and discourse in the shaping of self-identities. Through this perspective, food is approached as bearing fundamental implications to the constitution of the individual. The present study is placed within the sociological theories on late modernity, the discourse analysis theories and the media as the provider of the symbolic content. / O presente estudo tem por objetivo discutir as formas de construção de identidade pessoal na contemporaneidade através da perspectiva das mudanças que ocorrem no campo da saúde. A crescente influência do discurso da promoção da saúde na mídia se reflete na esfera pessoal através da popularização dos “estilos de vida saudáveis”, que são observados como oferecendo um suporte para as identidades na modernidade tardia. Dentro deste fenômeno, discutimos as implicações específicas do discurso acerca da alimentação saudável em uma publicação especializada, atentando para as relações que se sobrepõem entre estilos de vida, comida e discurso como centrais para a constituição da identidade. A comida, nesta perspectiva, é vista a partir de suas implicações simbólicas para a constituição do indivíduo. Este estudo posiciona-se dentro das teorias sociológicas sobre a modernidade tardia, as teorias da análise de discurso e o campo da mídia como provedor do material simbólico. / Den aktuella studien syftar på att diskutera nutida form av konstruktion av självidentitet i mediala texter. Från det här perspektivet utgör hälsofrämjande diskurser ett verktyg för att bygga uppfattningar om sig själv där mat är ett särskilt viktigt symboliskt objekt i detta projekt. Inom detta fenomen, diskuteras den specifika innebörden av meddelanden kring hälsosam kosthållning som framförs i ett specialiserat tidningsmagasin. Fokus är på de överskridande förhållandena mellan livstil, mat och diskurser i skapandet av självidentitet. Studien befinner sig inom sociologiska teorier om senmodernitet, teorier om diskursanalys och media som en instans där symboliskt innehåll om subjektiviteter kan hittas.

Syftet med detta arbete är att göra en kvantitativ, korpusbaserad undersökning av den språkliga andrafieringen av tre minoritetsgrupper: romer, vietnameser och ukrainare, i den tjeckiska mediadiskursen under 15 år, samt att få ett omfattande, representativt resultat genom att jämföra neutrala, positiva och negativa adjektiv som står intill sökorden. Till teoretisk grund ligger hur språket hjälper till att bygga och förstärka maktstrukturer samt hur korpussökningar efter kollokationer och närliggande ord kan tydliggöra en språklig andrafiering. Här används en kvantitativ metod för att besvara analytiska frågor om dessa benämningar. Materialet som ligger till grund för analysen är SYN version 4 i det tjeckiska Nationalkorpuset – i sin helhet består det av 275 miljoner meningar. Det verkar inte tidigare ha utförts någon sådan undersökning på ett så stort material, även om några forskare har använt liknande metoder. Resultatet bekräftar att de olika grupperna beskrivs på olika sätt, och är, genom det stora källmaterialet, ett bevis på hur språket i mediadiskursen speglar diskursen i samhället i stort.