<p>Nätverk är en platt arbetsorganisation som nyttjas alltmer frekvent. I Skåne startades nätverk för Hälsofrämjande skola/skolutveckling 2000, vars syfte var att få igång, stödja och utveckla grundskolornas hälsofrämjande processer. Kontaktpersoner utsågs, med ansvar att driva frågorna i deras respektive kommun. Det centrala i konceptet är att det hälsofrämjande arbetet skall fördelas över hela läroverk, inte enbart angå ett fåtal engagerade individer. Skolledare/rektor och en koordinator framställs i bakgrunden som nyckelpersoner för att möjliggöra denna process genom deras befogenheter respektive överblick och relationer till de involverade. Genom djupintervjuer har fyra nätverksdeltagare och en Skolkoordinator, fått ge sin syn på vilka framgångsfaktorer de anser förekomma. I resultatet framkom att fördelningen inte upplevs föreliggande, att skillnader råder mellan miljön i nätverket och på skolan samt att personligheter/egenskaper framför bestämda tjänster och befattningar är framgångsfaktorer. Att verkligt mandat ges till kontaktpersonerna från skolledningen är likaledes en framgångsfaktor, det räcker inte att få avsatt tid till nätverksdeltagande, utan verkställandet av konceptets innehåll måste få tillåtelse genom mandatet. Studien har också visat att förändringsarbetets stadium påverkar vilka befattningar och egenskaper/personligheter som kan betraktas som betydelsefulla, varför det förefaller viktigt att synliggöra stadierna innan kompetens, befattningar och egenskaper/personligheter diskuteras.</p>

<p>Den psykosociala hälsan bland Sveriges befolkning blir allt sämre. Undersökningar visar att mellan femton och fyrtio procent av befolkningen lider av oro, nedstämdhet, sömnbesvär och trötthet. Den största ökningen har skett i yngre åldrar med i stort sett fördubblade andelar. Då skolan utgör en central plats i barns och ungdomars liv är det viktigt att den är välfungerande och arbetar för att främja elevernas hälsa. Syftet med studien var undersöka hur eleverna på en skola i Helsingborgs stad upplevde sin skolmiljö i relation till sin psykosociala hälsa samt om skolans hälsofrämjande arbete påverkade elevernas upplevelse av hälsa i positiv riktning.</p><p>Datainsamling har skett genom enkäter till alla elever i årskurs 4 – 9. I resultatet framkom det att det fanns skillnader i förekomsten av psykosomatiska symtom mellan flickor och pojkar samt att olika faktorer i skolmiljön påverkade förekomsten av psykosomatiska besvär. Det fanns inga samband mellan skolans hälsofrämjande aktiviteter och minskad förekomst av psykosomatiska symtom. I diskussionen relateras studiens resultat till de teoretiska utgångspunkterna och till tidigare forskning beträffande ämnet. Slutsatser som drogs var att barns uppväxtmiljö, samspel med andra människor samt hur individer tolkar omvärlden ligger till grund för barn och ungdomars psykosociala hälsa. Ur ett folkhälsopedagogiskt perspektiv är det viktigt att utveckla hälsofrämjande miljöer för barn och ungdomar samt att ha kunskap om enskilda individers förutsättningar och tidigare erfarenheter för att främja lärande och utveckling.</p><p>Poor mental health conditions in the Swedish population are getting more common and mental</p><p>disorders seem rapidly to increase. Studies have shown that between fifteen and forty percent of the population suffers from tiredness, low feelings and difficulty in getting to sleep. The increase of self-reported psychosomatic symptoms has been shown especially among children and adolescents. The school represents a central place for children and it is therefore important that the school provides an environment that promotes their health. The purpose of this study was to examine how the pupils at a School in Helsingborg city experience their school environment in relation to their mental health and if the school’s health promotion work have a positive effect on their health. Data was obtained from a questionnaire distributed to all pupils from the 4th to 9th grade. The result showed that there were differences between girls and boys in occurrence of psychosomatic symptoms and that that different factors in the school environment influenced the occurrence of psychosomatic symptoms. There were no association between the health promotion activities in school and lower occurrence of psychosomatic symptoms. The results of the study are related to the theoretical perspectives and to earlier research concerning the subject. The conclusions of this study were that children’s environment, the social interaction and how individuals understand their surroundings are important factors for children’s mental health. It is important in both a health promotion and an educational point of view to develop health-promoting environments for children and to have knowledge about individual conditions and earlier experiences to promote learning and development.</p><p>This thesis is written in Swedish.</p>

<p>Idag finns hälsoskillnader mellan könen, vilka delvis beror på ojämställda förhållanden i samhället, som uppkommit av värderingar för hur kvinnor och män ska vara. En förändring av värderingar kan ske i skolan där läraren har en betydelsefull roll. I lärarutbildningen förekommer ingen kontinuerlig undervisning kring hur lärarstudenterna ska integrera ett</p><p>genusperspektiv i sin framtida yrkesroll. Syftet med denna uppsats var att undersöka på vilket sätt lärarstudenter anser sig kunna arbeta med jämställdhet i skolan ur ett lärande- och hälsofrämjande perspektiv. Datainsamlingen har skett genom tio intervjuer med lärarstudenter. I resultatet framkom att lärare bör vara förebilder och handledare för sina elever i jämställdhetsarbetet. Lärarstudenterna menar att klimatet i skolan bör genomsyras av öppenhet och respekt där dialog och reflektion är viktiga komponenter för att skapa medvetenhet hos både lärare och elever. De anser även att det är viktigt att se alla elever samt uppmuntra och respektera individen som den är oavsett samhällets förväntningar. Eleverna kan då känna trygghet och därmed utveckla ett starkare självförtroende som kan främja god hälsa. Om elever reflekterar över ställningstaganden och samhällssituationer är vår slutsats att elever kan medvetandegöras, vilket skapar förutsättningar för ändrade värderingar. Dessa värderingar ligger till grund för framtida val i livet och det är därför viktigt ur ett folkhälsopedagogiskt perspektiv att utöva jämställdhetsarbete i skolan, för att förhindra val som leder till hälsoskillnader mellan könen.</p><p>Today there are differences in health between the genders. These differences are partly caused by unequal relationships in the society that have developed out of values for how women and men should be. In order to change a set of values it’s important to begin the process in school where the teacher has a significant role. In the teachers’ program of education there is no continuous training as to how teachers can integrate the perspective of genders in their future profession. The aim of this study was to examine in which way student teachers consider they can work with equality in school from a health promoting and educational angle. Data has been collected through ten interviews with students. The result shows that teachers need to be role models and supervisors for their pupils in the work of equality. In order to make teachers and pupils aware and make them begin to reflect, the dialogue is emphasized. The students also believe it’s essential to pay notice to each pupil as well as encourage the individual as she or he is, irrespective of the expectations of the society. Further more the atmosphere in school should be permeated with openness and respect. Then the pupils can feel safe and secure and improve their self-esteem, which can provide health. Our conclusion is that it’s important to make pupils cogitate upon standpoints and situations in society. Sets of values and lines of action are established in the school years and predict future life choices. Therefore it’s important, from a health promoting and educational viewpoint, to work with equality in</p><p>school, in order to prevent differences in health.</p>

<p>Statistik visar att fem procent av alla sjukskrivna i Sverige är lärare. Sjukskrivningar orsakade av den arbetsrelaterade ohälsan har under senare år alltmer även kommit att förknippas med psykosociala faktorer. Syftet med studien är tvådelat. Vi ville för det första undersöka hur grundskollärare anser att den psykosociala arbetsmiljön påverkar deras hälsa. För det andra ville vi undersöka om lärarna anser att lärarutbildningen har bidragit till deras förmåga att hantera den psykosociala arbetsmiljön eller om hälsofrämjande insatser behövs. Datainsamling skedde genom tio intervjuer på tre grundskolor i Skåne. I vårt resultat framkom att det finns vissa faktorer i den psykosociala arbetsmiljön som kunde påverka lärares hälsa, varav ett exempel är läraryrkets gränslöshet. Andra faktorer i den psykosociala arbetsmiljön kunde vara</p><p>rollkonflikter samt brist på bekräftelse och belöning. För att förhindra att vissa av faktorerna orsakade hälsoproblem ansåg lärarna att arbete med detta kunde integreras i lärarutbildningen. Förslag till det kunde innebära t.ex. konflikthantering, reflektion över lärarrollen, samt att verksamma grundskollärare kunde föreläsa i lärarutbildningen. Slutsatsen blev den att det fanns faktorer i lärares psykosociala arbetsmiljö som kunde påverka deras hälsa negativt och att en del av dessa faktorer skulle kunna arbetas hälsofrämjande med redan under lärarutbildningen.</p><p>Statistics show that in Sweden teachers make up five percent of the total number of people on sick leave. During recent years the number of people on sick leave caused by work-related health problems have also come to be associated with psychosocial factors in the environment. The aim of our study is divided into two parts. First, the aim was to examine to what extent elementary teachers between the grades 1-9 consider their psychosocial environment to influence their health. Secondly, our aim was to examine if they found the teacher education to have contributed to their coping ability of the psychosocial working environment or if health promotion was needed. The collection of data was made by ten interviews in three different elementary schools in Skåne, Sweden. The results show that there are some factors in teachers’ psychosocial environment that could affect their health, for example the boundless nature of the teaching profession. Other factors could be role conflict and lack of confirmation and reward. To prevent some of the factors from causing health problems the teachers’ opinion was that health promotion could be integrated in the teacher education. Suggestions for this could involve more attention paid to the ability of handling conflicts and reflection on teacher role. Another example was to involve elementary teachers in lectures during teacher education to share their experiences of being a teacher. We have come to the conclusion that there are psychosocial factors in teachers working environment that could influence their health in a negative way and that it is possible to work in a health-promoting manner with these factors already in the teacher education.</p>

<p>Tillhörighet är ett grundläggande mänskligt behov som bäst kan förstås i sitt sammanhang. Familjen, religionen och skolan är alla samhälleliga tillhörighetsarenor för lärande. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur tillhörighet, kontextuellt betraktat, kan främja hälsan och känslan av sammanhang och hur denna känsla av tillhörighet skapas. Detta gjordes genom en djupdykning i form av en fallstudie, där metoden bestod av ingående intervjuer. Resultatet belyste vad församlingstillhörighet betyder för fem personer som tillhör en religiös församling. Tre kategorier fick utgöra en förklaringsmodell, bestående av: ”Grundläggande” (den gemensamma värdegrundens globala natur), ”Upplivande” (hälsofrämjande känslor av förståelse, uppmuntran, glädje, beröm, delaktighet, acceptans och kärlek) och ”Meningsfyllda” (upplevelser av meningsfullhet, begriplighet, hanterbarhet och förutsägbarhet). Själva församlingstillhörigheten skapades genom den gemensamma värdegrundens globala natur, delaktighet i församlingsgemenskapen samt genom Årsboken där känslan av den gemensamma värdegrundens globala natur bekräftades.</p><p>Resultatets relevans för folkhälsan påtagliggjordes då det kontextualiserades i skolans värld. Skolan har uppenbara problem att hantera och omsätta sin värdegrund i den pedagogiska praktiken. För att elever i större utsträckning ska känna tillhörighet och uppnå god hälsa samt få möjlighet att personligen dra nytta av skolans värdegrund föreslogs Involveringspedagogiken som ett redskap för att underlätta denna process med förbehåll att den betraktas som en princip där användningsområdet varierar med varje skolas unika villkor och de resursbidragande erfarenheterna. Med utgångspunkt i hur känslan av tillhörighet bildades och hälsan främjades i församlingen kan detta i skolans värld skapas genom omsorgsorienterade relationer, gemensamma aktiviteter och delaktighet i beslutstagande och målsättningar.</p>

<p>Vårdpersonal känner ofta stor rädsla att gå in i vårdsituationer med en döende förälder. Tidiga stödinsatser har visat sig vara av värde för barns krisbearbetning och accepterande i dessa vårdsituationer. Vården är vanligen inte anpassad för att barnen ska involveras och många föräldrar upplever det svårt att förmedla information om sjukdom och förväntad död till sina barn. </p><p>Syftet med studien var att undersöka vårdpersonalens upplevelser och erfarenheter av att stödja familjer med minderåriga barn när en förälder är svårt sjuk eller döende. I form av tre fokusgruppsintervjuer intervjuades 10 personer med olika vårdyrkesbakgrund. </p><p>I analysen bildades fyra huvudteman; Osäker ansvarsfördelning, Stärka familjen, Vårdpersonalens egen utveckling och kunskap och Vårdpersonalens arbetsbelastning och förmåga att prioritera arbetsuppgifter. </p><p>Arbetsfördelningen var osäker eftersom personalen inte visste vad som förväntades av dem och vem som skulle göra vad. De upplevde sig ha bristande kunskap om barns behov och deras reaktioner i kris. Familjen behövde stöd av vårdpersonalen så att de i sin tur kunde stödja sina barn på ett adekvat sätt. Vårdpersonalen efterlyste stöd och riktlinjer för att på ett adekvat sätt kunna stödja hela familjen men även handledning för att minska sin osäkerhet i dessa vårdsituationer. Personalen kände sig stressad och upplevde otillräcklighet över att ta tid från sina ordinarie arbetsuppgifter. Handledning, reflektion och ökad kunskap är tillsammans viktiga delar för att minska personalens rädsla och öka deras förmåga att ta hans om barnen till svårt sjuka och döende föräldrar.</p><p>Care personnel often feel great fear about entering into care situations with a dying parent. Early support measures have proven to be of value for children’s crisis handling and acceptance in these situations. Care is not usually adjusted to involving children, and many parents find it difficult to pass on information about illness and expected death to their children. </p><p>The aim of the study was to investigate care personnel’s experiences of supporting families with under-age children when a parent is seriously ill or dying. Ten persons with different professional backgrounds in care were interviewed in the form of three focus group interviews. </p><p>The analysis revealed four main themes: Uncertain division of responsibility, Strengthening the family, Care personnel’s own development and knowledge, and Care personnel’s work load and ability to prioritize tasks. </p><p>The division of labour was uncertain because the staff did not know what was expected of them and who was supposed to do what. They felt that they had insufficient knowledge about children’s needs and their reactions in crisis. The family needed support from care personnel so that they in turn could support their children adequately. The care personnel called for support and guidelines so that they could give adequate support to the whole family, and also guidance in order to reduce their own uncertainty in these care situations. The staff felt stressed and inadequate for taking time off their ordinary tasks. Guidance, reflection, and increased knowledge together are important factors for reducing fear among the staff and increasing their ability to look after the children of seriously ill and dying parents.</p>

<p>Nilsson, P. (2005). Which manager qualities can be related to a health promotive leadership? A questionnaire study among managers at hospitals. (41 p.)</p><p>Abstract</p><p>People’s working life and individual health can be seen as strongly related to each other because people spend the most of their adult lives at their places of work. The organisation a person works in is responsible for creating possibilities for the individual to feel good in a holistic way both at work and at spare time. The leadership of an organisation can work in the direction of health promotion and influence the fellow co-workers´ health. The aim of this study was to investigate how employees in health care in a position as head experienced their qualities and their actions as a leader. Then interpret to what extent their actions could be related to a health promoting leadership. The objective was that the results should be possible to use in working out a health promoting organisation. The method that was used was a quantitative cross-sectional study and a structured questionnaire was used. The data collection was carried out with all the managers at two hospitals. Total answers were 102 of 119 individuals, which mean a response rate of 85 %. The result showed that fifty percent of all the respondents belonged to the leader style motivator, the managers who were of motivator-style was younger and had shorter time of employment as managers. Those managers showed higher sense of coherence, more often delegated work to their fellow co-workers, had higher tendency of development and were more positive to changes than the other leader styles. The analysis indicates that the leader style motivator has qualities and attitudes that have a health promoting influence on the fellow co-workers. In relation to a public health perspective it is important that organisations investigate in what way their managers are conscious about their actions as a health promoting influence in their leadership. A holistic approach to leadership is important to the fellow co-workers´ health and work performance and thereby for public health in general.</p>

<p>Today we spend a lot of time at our place of work. Changes in the Swedish labour market have caused illness for many people. This has contributed to that many people have been reported sick. The purpose with this study was to investigate and deskribe factors the staff, at a social insurance office, identify as important for health at a place of work. Ten employees at the social insurance office took part in the study. The collecting of data was made with semi-structured interviews. The work up of the material resulted in five different themes. The results showed for example that the participants identified working climate, managementship, participation, access to prophylaxis and ergonomic design of the office, as specifically important factors. Our conclusions are that focus of the health promotion must be put on promoting a good working climate and developing a good managementship. It is important to look at the individual from a comprehensive view.</p>

<p>Background: Men that have gone through treatment for prostate cancer may lose their sexuality as result of treatment. The sexual ability might symbolize manliness, despite age and sexual activities. Aim: The aim of the literature study was to describe; Influence on sexuality and the daily life for men with prostatecancer and their experience of informationneeds. Method: The material for the literature study was searched through databases; 13 scientific articles were selected and two articles through manual search, all 15 articles were examined. Result: Five categories were found in the result of the literature study; physical dimension, emotional/mental dimension, social/practical dimension and informationneeds. The result showed side effects of treatment such as impotence, erectile dysfunction, reduced sexual satisfaction and urinary incontinence. Conclusions: The study showed how important sexuality is for men’s identity, quality of life and self-respect. It also showed that sexuality existed in several dimensions and that the nurse should be aware about this when he/she informs men with prostate cancer. Individualized information may strengthen men’s emotional condition and lead to participation in his care.</p>

<p>Individuals of today are living in a community that encourages an inactive life. For many individuals exercise is an important part in their life and can be a health factor and contribute to the joy of living. Some environments in the individuals’ everyday life are of supportive character. These supportive environments can make it easier for the individual to make healthier choices. The goal is to examine girls’ exercise habits and the effects of supportive environments for regular exercise. The theoretical points consist of model learning and the Vygotskijs’, Säljös’ and Bourdieus’ theories of learning. Quantitative approach was chosen in form of a questionnaire. The study received the approval of the University of Kristianstad ethical committee. Fifty-two percent of the girls exercised regularly, no significant differences were found between theoretical and practical programs. Many of the girls exercised together. It didn’t matter which exercise activity the girls were participating in. It was also found that in order to keep on with a specific activity, it had to be enjoyable. The girls’ exercise habits were influenced both positively and negatively due to supportive environments. The supportive environments were: family, friends and school. The conclusion is that supportive environments are importent to regular exercise.</p>