No description available.

Huvudvärk är ett mycket vanligt tillstånd och det finns en mängd olika varianter av huvudvärk. Huvudvärk kan delas upp i primär och sekundär huvudvärk. Vanliga primära huvudvärksvarianter är spänningshuvudvärk och migrän. Prevalensen för migrän är ca 15 % och räknas som en av de 10 vanligaste funktionshindrande sjukdomarna i världen. Kronisk migrän är en svår variant av migrän där patienterna har huvudvärk minst 15 dagar i månaden. Vanliga anfallsläkemedel så som triptaner och NSAID kan orsaka läkemedelsinducerad huvudvärk och då är det viktigt med effektiv profylaktisk behandling. Sedan 2011 är Botulinumtoxin A godkänt i Sverige som profylaktisk behandling mot kronisk migrän. Syftet med det här arbetet var att utreda hur effektivt Botulinumtoxin A är som profylax mot kronisk migrän. Litteraturstudien baseras på resultatet från 5 vetenskapliga artiklar. Artiklarna erhölls från databasen PubMed. I de första tre artiklarna jämförs Botulinumtoxin A med placebobehandling och i de två resterande artiklarna så jämförs Botulinumtoxin A med topiramat respektive amitriptylin. Resultatet från den här studien visar att Botulinumtoxin A är mer effektivt jämfört med placebo mot kronisk migrän när det gäller reducering av antal dagar med huvudvärk på en månad. Arbetet har också påvisat att Botulinumtoxin A som behandling är mer effektivt än placebo i reducering av antal dagar med migrän. Botulinumtoxin A har också visats sig lika effektiv som topiramat och amitriptylin som profylaktiskt behandling mot kronisk migrän. / Headache is a very common condition, and there are a number of variants of headache. About 90 % of all people in the world have experienced headache. Headache belongs to the group of diseases with the highest prevalence in the world but the disease is also largely under-diagnosed. Only 50 % of those who suffer from a headache disorder will have a diagnosis. Headaches can be divided into primary and secondary headaches. Common primary headaches are tension type headaches and migraines. The prevalence of migraine is approximately 15 % and is considered one of the 10 most common disabling disease in the world. Chronic migraine is a severe variant of migraine in which patients have at least 15 headache days per month during at least 3 months. Ordinary seizure medications such as triptans and NSAIDs can cause medical overuse headache and that’s why it is important to have effective prophylactic treatment. Since 2011 Botulinumtoxin A is approved in Sweden as a prophylactic treatment for chronic migraine.   The aim of this study was to investigate the effectiveness of Botulinumtoxin A as a prophylactic treatment against chronic migraine. This literature study is based on results from five scientific articles. Articles were obtained from the database PubMed. In the first three articles Botulinumtoxin A was compared with placebo treatment and in the two remaining articles Botulinumtoxin A was compared with topiramate and amitriptyline. The results from this study show that Botulinumtoxin A is more effective than placebo for chronic migraine in terms of reducing the number of days with headache during a month and also reducing the number of episodes. The work has also shown that Botulinumtoxin A treatment is more effective than placebo in reducing the number of days with migraine. Botulinumtoxin A has also been shown to be as effective as amitriptyline and topiramate as prophylactic treatment for chronic migraine. Botulinumtoxin A also has fewer side effects than amitriptyline

No description available.

Syftet var att beskriva framgångsfaktorer vid implementering av riktlinjer på sjukhusavdelningar. Metoden var en litteraturstudie där 9-stegsmodellen av Polit och Beck (2017) följdes. Databaser som användes var Cinahl och PubMed. Resultatet baserades på 12 vetenskapliga artiklar varav 7 var kvalitativa artiklar, 4 mixad metod och 1 kvantitativ. Resultat: Fyra kategorier av framgångsfaktorer vid implementering: (1) Att involvera alla berörda parter, (2) Ledaren, (3) Implementeringsprocess innehåll och potential, (4) Kommunikation och lärande. Slutsats: Genom denna studie gick det inte att avgöra vilken eller vilka faktorer som var de viktigaste. En förutsättning var att alla berörda parter var involverade, förstod interventionen, vad som förväntades av var och en samt att utbildning eller information gavs inför implementeringen. En fördel var om interventionen kunde anpassas till kontexten, för att stärka personalens engagemang och känsla av meningsfullhet samt att skräddarsy implementeringen. Att samarbeta och kommunicera stärkte både personal och implementeringen.

No description available.

Bakgrund: Crossfit är en högintensiv träningsform som blivit populär på senare år i alla åldrar för att hålla sig i form. Crossfit använder sig både av anaerob och aerob träning där uthållighet, styrka, explosivitet, balans och koordination kombineras på olika sätt. Att få ökade kunskaper kring hur olika delmoment inom Crossfit påverkas av varandra kan bidra till förbättrat träningsupplägg. Tidigare forskning har visat att styrketräning inte påverkar efterföljande uthållighetsträning men att tung styrketräning med kortare vila ger en försämring av prestation och teknik. Få studier har studerat tung styrketräning med efterföljande WOD inom Crossfit. Därför behövs mer forskning för att studera träningens olika moment och påverkan. Syfte: Det primära syftet var att studera hur en maxning i stöt påverkade efterföljande prestation i en standardiserad högintensiv styrketräningssekvens samt vertikal hoppförmåga inom Crossfit. Det sekundära syftet var att studera hur en maxning i stöt före en standardiserad högintensiv styrketräningssekvens påverkade självrapporterad muskeltrötthet. Metod: Samtliga testpersoner (TP) var medlemmar i ett Crossfit center och hade erfarenhet av stöt och Crossfit. Datainsamlingen genomfördes vid två olika testtillfällen. Vid det ena testtillfället utfördes en uppvärmning, deluppvärmning till startvikterna och en standardiserad högintensiv styrketräningssekvens med 30 stötar så fort som möjligt. TP rapporterade sin muskeltrötthet genom Borgskalan och genomförde ett Sargent jump. Vid det andra testtillfället utfördes samma uppvärmning med en maxning, 1RM (one repetition maximum) före den standardiserade högintensiva styrketräningssekvensen och därefter utfördes samma delar som vid testtillfälle ett. Resultat: Femton TP, åtta män och sju kvinnor deltog i studien. Resultatet visade en signifikant skillnad (p=0,001) för prestationen, där tiden var sämre med en föregående maxning innan den standardiserade styrketräningssekvensen. Maxningen påverkar inte resultatet avseende hopphöjd (p=0,063) eller självrapporterad muskeltrötthet (p=0,791). Konklusion: Studien visade att maxning i stöt påverkade styrketräningssekvens negativt och indikerar på att längre vila krävs efter maxning och en kombination med uthållighet skulle vara att föredra. Det fanns ingen skillnad i hopphöjd och det indikerar på att kombinationsträning av styrketräning och vertikala hopp kan vara en fördel inom Crossfit. Det krävs mer forskning inom området och för vidare forskning skulle det vara intressant att studera en större population och skillnader mellan män och kvinnor.

No description available.

Bakgrund: En stillasittande livsstil har idag blivit ett globalt hälsoproblem hos barn och ungdomar. För närmare 50 år sedan så gick/cyklade 90 % av Sveriges alla barn till skolan. År 2014 beräknades antalet sjunkit till under 50 %. Syfte: Syftet med studien är att undersöka föräldrars attityder till aktiv skoltransport (AST). Metod:I studien deltog 63 föräldrar från Luleå kommun, varav 57% var kvinnor och 43% var män. En enkät innehållande slutna frågor samt en öppen fråga gavs till deltagarna. Data analyserades deskriptivt samt kvalitativt genom en enklare innehållsanalys. Resultat:Resultatetvisar att 43%, nästan hälften av alla barn, inte användesig av AST idag. Trots detta, trodde ca70% av föräldrarna att deras barn skulle blifriskare vid nyttjande. 67% av barnen hadenågon gång bettom tillåtelse för att gå/cykla till och från skolan, samtidigt som hela 16% av föräldrarna aldrig hadeuppmuntrat sina barn till AST. Det visade sig att 53 % av föräldrarna inte kände sig säkra på att låta sina barn gå/cykla till och från skolan på grund av trafikfara.Inga större resultatskillnader kunde ses mellan könen.Konklusion:Studien visar att föräldrars attityder till aktiv skoltransport delvis beror på yttre faktorer såsom infrastruktur och trafiksäkerhet, men även barnets ålder, möjlighet till sällskap och avstånd till skolan spelar roll.

Bakgrund Eftersom en stor del av befolkningen kommer få röstproblem någon gång under sin livstid finns ett behov att kunna analysera röstanvändning. Med informationen kan brister i röstanvändning åskådliggöras och eventuell röstbehandling anpassas. En elektroglottograf har länge setts som gold standard inom röstforskning, men byggdes inte för mätningar i vardagen. Därav behovet av tillförlitliga portabla röstmätare som kan mäta parametrarna; grundtonsfrekvens, amplitud och fonationstid. VoxLog kan möjligtvis uppfylla detta behov. Syfte Voxlog hade inte adekvat validerats, därav syftet med studien; att undersöka ifall mätresultaten från VoxLog var jämförbara de från EGG:n och ifall den således hade en plats av värde i den kliniska vardagen. Metod Studien hade 32 försöksdeltagare, 16 kvinnor, 16 män, i åldrarna 17-63 år. Varje deltagare högläste 5 minuter och bar under tiden bägge röstmätarna. De tre parametrarnas data analyserades i tillhörande programvaror. Pearsons produktmomentkorrelationskoefficient-test gjordes för att åskådliggöra skillnader i mätresultaten på grupp- och könsnivå.   Resultat Grundtonsfrekvensanalysen visade stark korrelation på helgruppnivå och hos kvinnor men måttlig hos män. På individnivå fanns flertalet försöksdeltagare med kraftigt skiljande mätvärden. Amplitudanalysen visade stark korrelation genomgående. Största skillnaden på individnivå var 3 dB. Fonationstidsanalysen visade måttlig korrelation både på grupp- och individnivå. Slutsatser Voxlog och EGG visade liknande mätvärden på gruppnivå gällande grundtonsfrekvens och amplitud men VoxLog uppmätte konsekvent högre fonationstidsvärden. Enstaka stora skillnader i grundtonsfrekvens fanns men i kombination med akustisk och perceptuell analys samt medvetenhet om VoxLogs högre fonationstidsmätning kan VoxLog vara ett viktigt verktyg för kliniker att få en övergripande bild av patientens röst.

Background: Competitive boxers from southern region of Sweden, performed three different strength and power tests in the upper and lower body - body weight-relative standing rotational power (RSRP), countermovement jump (CMJ) and handgrip strength (HGS) - to evaluate correlations between number of completed bouts and the tests. Aim: The aim of this thesis was to investigate the linear correlation between number of completed bouts and three different tests – RSRP, CMJ and HGS in 16 male senior boxers. Methods: Male boxers, (n=16; 23±5 years; 76±11 kg bodyweight; 177±5 cm tall) from three different boxing competitive levels (C≤5 contests, B= 6-14 contests and A ≥15 contests) in the senior ranks (age 17-40) volunteered from several boxing clubs in Sweden. Participants performed the tests RSRP, CMJ and HGS and a correlation was made between the tests results and number of completed. Results: There was a positive moderate correlation (rs=0.406) between CMJ and number of completed bouts and positive weak correlations (rs=0.268, rs=0.200) between RSRP and HGS and number of completed bouts. Conclusions: Weak and moderate correlations between the number of completed bouts in boxers and the strength and power tests in this study show that these tests do not necessary measure attributes needed in boxing. The three tests RSRP, CMJ and HGS can be relevant tests for evaluating upper and lower body strength and power, but their relevance should be reevaluated. There can be study designs with lower risk for bias as number of completed bouts does not seem to be the right variable for such correlation.