Denna studie bygger på en netnografisk analys. Attityder och beteenden undersöks hos medlemmar i Nikes online brand community, samt hur medlemmar påverkar och påverkas av communityn. Detta genom att granska kommunikation, interaktion och intervjumaterial. Studien bidrar med kunskap och en ökad förståelse för betydelsen av konsumentens aktiva deltagande i marknadskommunikationen och hur medlemmarna påverkas av detta deltagande. Beteenden som påträffas är den höga graden av kommunikation och interaktion medlemmar mellan. Denna kommunikation sker främst inom communityn, men kan även påträffas mellan medlemmar utanför communityn, exempelvis i chattforum. Attityden är övervägande positiv och stödjande.  Medlemmarna försöker främst uppfylla behov som är kognitiva och sociala. Respondenternas återkommande svar är att de söker information eller kunskap, samt att de uppskattar interaktionen med andra människor. Behoven blir övervägande tillfredsställda av communityn. Medlemmarnas välmående påverkas till viss del genom social identitet, självrepresentation, sociala jämförelser och emotioner. Utifrån medlemmarnas ord sker praktiskt taget endast positiv påverkan utifrån dessa aspekter, men en viss problematik kan diskuteras.

Företag har kommit till insikt om att det kan vara fördelaktigt att kommunicera sina hållbarhetsinitiativ. Detta har kommit att göra Corporate social responsibility, CSR, framträdande i företagskommunikation. Ett ökat intresse för frågor som berör socialt-, ekonomiskt- och miljömässigt ansvar har satt press på företag när det kommer till utformningen av dess verksamhet.   Denna studie analyserar Gina Tricot och Boohoo som båda klassas som fast fashion företag och har en aktiv roll på marknaden. Gina Tricot är till exempel tillgängliga i över 30 länder och Boohoo har ca 7 miljoner följare på Instagram. Sett ur ett hållbarhetsperspektiv kan modeindustrin anses problematisk. Den bidrar dels till överkonsumtion dels till en ohållbar produktion. Trots att modeindustrin anses vara ohållbar, används hållbarhet som argument inom modeföretags kommunikation, då det anses vara viktigt för konsumenterna. Ett bakomliggande syfte med kommunikationen kan vara att skapa legitimitet, vilket kan skapas genom en trovärdig CSR-kommunikation. Syftet med studien är att undersöka hur Gina Tricot och Boohoo kommunicerar CSR och hur det bidrar till legitimitet.   Studien har påvisat att det i kommunikationen finns en avsaknad av aktiva handlingar. Företagen anses kommunicera CSR-kommunikationen på samtliga sidor som undersökts men missar att ge konkreta exempel på faktiska handlingar. Bristande kommunikation bidrar till ett skadat ethos och legitimiteten kan därmed skadas. Studien har därför kommit att bevisa vikten av att kommunicerar ett konkret CSR-arbete, i form av handlingar, så som de kommunicerar mål och ambitioner inom området.

No description available.

No description available.

The following study covers the process and results of a semiotic analysis of Gillette Venus’ and Billie’s advertisements on Youtube. The intention is to compare how two brands within the same industry portray femininity and how it relates to traditional gender norms and stereotypes. The study aims to contribute with knowledge regarding how commodity feminism is used as a marketing strategy in advertisements. The chosen material consists of six advertisements, three advertisements were produced by Gillette Venus and the remaining three were produced by Billie. The study was implemented through a combination of semiotic tools such as signs, codes, symbols, denotations and connotations, which enabled us to apply our social and cultural values on the analysis. Theories related to advertising, gender norms and stereotypes, femininity and commodity feminism have been used to assure validity. Both Gillette Venus and Billie use commodity feminism as a marketing strategy, which challenges traditional norms and stereotypes. It takes form in female empowerment and body positivity and is related to the product, but their courses of action differ, which distinguishes the brands’ images from each other. Gillette Venus focuses on normalizing skin conditions that oppose normative female skin, meanwhile Billie communicates feministic messages by encouraging women to feel comfortable whether they choose to remove body hair or not. Gillette Venus’ and Billie’s feministic messages are communicated in connection with their products, but the advertisements focus on women empowerment rather than the functions of the shaving products. Therefore, our predominant conclusion is that feministic discourses are used to benefit the brands’ economic and commercial values. Their positions are strengthened through promoting their shaving products as a sign of feminine power.

The COVID-19 pandemic has disrupted global trade and caused many stakeholders to recognize how interconnected the international community is. However, due to nationalist sentiments and the uncertainty associated with the pandemic, most governments rushed to adopt protectionist measures aimed at protecting their essential supplies by imposing export restrictions on foodstuffs and diverse medical equipment and medications. Although most countries have managed to handle this crisis, it is evident that this isolationist effort would have worsened public health in both developing and developed countries if the COVID-19 pandemic had evolved to become a worse crisis than it is now. In particular, South Sudan, Bangladesh and Zimbabwe are vulnerable to the disruption of the global medical supply value chain which facilitates access to essential medications for their citizens. Nonetheless, the implications of the disruption of the global supply value chain may be felt in the distribution of the COVID-19 vaccine. In this regard, there is a need for revisiting the stance of the international community on free trade. There is growing evidence that free trade is essential in enabling countries to develop a diverse medical value chain that will enable them to be resilient in the event of a public health crisis. Organizations such as the Swedish Development International Agency (SIDA) must collaborate with the governments of the countries where they operate to ensure that they build diverse medical value chains. This will enhance their capacity to meet the healthcare needs of all their citizens, a key milestone in their quest for sustainable development. Moving forward, multilateral organizations and development agencies must cooperate to ensure that the needs and concerns of vulnerable populations are addressed as the international community moves to focus on the approval of emerging COVID-19 vaccines and their distribution.

No description available.

The purpose of this degree project in text design was to create an Instagram account for the Södermanland Football Association which contains guidelines on how posts on Instagram can be designed. The study shows how to use clear language, multimodality and design to create uniform effective communication. The study contains an analysis of previously published posts on the Södermanland Football Association's account: sormlandfotboll. In addition, a comparative analysis has been made that compares three posts, two email interviews and an examination of my created design. This study has found, through theories and methods, that the use of clear language, interaction between text and image, the hierarchy of headings, clear contrasts and keywords can contribute to a more uniform and clear communication on Instagram. / Syftetmed det här examensarbetet i textdesign var att skapa ett Instagramkonto för Södermanlands fotbollförbund som innehåller riktlinjer om hur inläggpå Instagramkan utformas. Studienvisar på hur man kan använda sig av klarspråk, multimodalitet och formgivning för att skapa enhetlig effektiv kommunikation. Studien innehåller en analys av tidigare publicerade inlägg på Södermanlands fotbollförbunds konto: sormlandfotboll. Dessutom har det gjorts en komparativanalys som jämför tre inlägg, två mejlintervjuer samt en utprovning av min skapade gestaltning. Denna studie har genom teorier och metoder kommit fram till att användningen av klarspråk, samspel mellan text och bild, hierarkin hos rubriker, tydliga kontraster och nyckelord kan bidra till en mer enhetlig och tydlig kommunikation på Instagram.

This study aims to explore the potential impact of social media platforms in shaping public discourse and political communication. To arrive at such a proposition, I attempt to conceptually problematize the idea of media logic in general and the advent of social network media logic in particular, more specifically the logic of Twitter as a political space. What is more, I argue that, with regard to the current state of political communication and with social media content increasingly contributing to setting the agenda for the public and political dialogue, this field of research may indeed benefit from taking it one step further by studying the even further specialized institutional logics of specific social network media platforms. For, while it is indeed necessary to study a more general social network media logic, it ought to be recognized that each individual platform comes with its own merits and practices for mediating content. Moreover, contemporary research in this area focuses mainly on the material or infrastructural features of media logics. I argue that the symbolic dimension demands equal academic attention. Thus, for the purpose of demonstrating and exemplifying this need for platform-specific media logics and a consideration of their symbolic dimension, this particular study dives into the possible establishment of a symbolic Twitter logic. The practical applicability of said logic is then empirically approached via the specific case of President Donald Trump, who along with a majority of currently active American politicians seem to increasingly rely on Twitter as political space for the purpose of public communication and the dissemination of information, as well as influencing and gauging public opinion.

Studien undersöker vad människor uppfattar som sexualiserat bland de manliga karaktärerna i datorspelet ”League of Legends’’. Det har gjorts tidigare undersökningar kring hur de kvinnliga karaktärerna i spelet är sexualiserade och denna rapport undersöker vad som uppfattas som sexualiserat bland de manliga karaktärerna. Frågeställningarna till denna undersökning är: ● Vad är det som gör en karaktär sexualiserad? ● Skiljer sig sexualiseringen mellan karaktärerna? ● Hur ser spelande och icke-spelande på sexualiseringen av karaktärerna? Undersökningen använder sig av fokusgrupper som metod samt även representationsteorin, Connells Hegemoniska maskulinitet, Althussers teori kring ideologi och Connells arbete kring mannens kropp. Undersökningen kommer fram till att de som spelar spelet tycker att karaktärerna är sexualiserande medan de som inte spelar spelet tycker att endast två i gruppen att en av karaktärerna är sexualiserad. Det som gör en karaktär sexualiserad är hur kroppen visas upp i bilderna. Det som skiljer sexualiseringen mellan karaktärerna är deras kläder och personligheter.