Zugl.: Frankfurt (Main), University, Habil.-Schr., 2006.

Zugl.: Berlin, Techn. Universiẗat, Diss., 2008.

Frankfurt am Main, Universiẗat, Diss., 2004.

Würzburg, Univ., Bachelor Thesis, 2008.

Zugl.: München, Univ., Diss., 2007.

Tesi Università di Berna, 2005. / Titolo e descrizione del fornitore (08.06.2007). Bibliogr.

Zugl.: Stockholm, Universiẗat, Diss., 2008.

Denna studie syftade till att undersöka varför de män som deltagit i våra intervjuer valt att utbilda sig till socionomer, vilka motiv som påverkat valet av utbildning och om de var medvetna om de eventuella fördelar socionomyrken kan innehålla. Kvalitativa forskningsintervjuer har använts som metod. Resultaten visar att män sökte utbildningen på grund av egna erfarenheter som gjort dem intresserade av socialt arbete. Informanterna såg socionomyrket som könsneutralt. De ansåg det önskvärt med en mer representativ bild av samhället där båda könen var representerade. Informanterna ansåg sig ha bra förutsättningar på en framtida arbetsmarknad. Centrala teman från tidigare forskning om varför män valt att utbilda sig inom socialt arbete överensstämmer väl med resultaten av denna studie men de överlappade och gick in i varandra. Samtidigt upplevde de att det fanns en existerande särartsdiskurs inom socionomutbildningen som kan vara både till fördel och nackdel för män. Den uttryckta dubbelhet som fanns i studien sett till männens syn på könsfördelningen blev central i analysen och förklarades dels med särartsdiskurs och ett starkt bevarande av maskulinitet medan den andra sidan av dubbelheten förklaras med, jämställdhetsdiskurs och en mer flexibel maskulinitet.

Zugl.: Salzburg, Univ., Diplomarbeit, 2004 u.d.T.: Ortner, Christina: Das Thema Migration in der Krimireihe Tatort

<p>Samhället har i en allt större utsträckning utvecklats till att bli ett informationssamhälle, där intressenterna ställer allt högre krav på företagen. Företag världen över har börjat fokusera på hur de påverkar den omgivande miljön, och rapporterar detta genom att upprätta en hållbarhetsredovisning. Förutom miljön, rapporterar även företaget i redovisningen hur de arbetar med de sociala och ekonomiska aspekterna för att nå en hållbar utveckling. I Sverige finns det idag inga lagar som reglerar de separata hållbarhetsredovisningarna, vilket gör att företagen åtar sig ett arbete som sträcker sig utöver vad lagen kräver. Syftet med den här studien har varit att undersöka vilka motiv som ligger bakom ett företags val att framställa en separat hållbarhetsredovisning, samt att ta reda på vilka riktlinjer som används vid upprättandet. För att få klarhet i detta använde vi oss av den deduktiva ansatsen. Vi läste först in oss på relevant teori, som vi fann i litteratur på biblioteket, på Internet och genom artiklar vi funnit i bibliotekets databaser. Sedan intervjuade vi två företag för att se hur pass väl det de sade stämde överens med teorin. Det vi kommit fram till i vår studie är, precis som teorin sade, att det är svårt att finna ett gemensamt motiv som gäller för alla företag. Intressenterna lyftes fram som ett stort motiv att framställa redovisningen. Även tidsperspektivet spelar en stor roll då företag sparar mycket tid genom att låta sina intressenter läsa redovisningen och där få svar på sina frågor inom området. När det gäller riktlinjer som används vid upprättandet visade det sig att båda våra respondenter använde sig delvis av Global Reporting Initiative’s riktlinjer. Vi kan dock inte dra några slutsatser om att dessa är de mest använda riktlinjerna, då vi bara intervjuat två företag.</p>