Den 24 februari invaderade Ryssland grannlandet Ukraina, vad som många trodde skulle bli en snabb övertagning av landet visar sig vara ett kostsamt och långdraget krig. Detta har skapat en oro världen över och inte bara för invånarna av Ukarina utan också den ekonomiska sidan av konflikten. Efter Rysslands invasion har EU antagit 10 olika sanktionspaket mot Ryssland, fyra av dessa undersöks i studien. I uppsatsen undersöks om sanktionerna mot Ryssland har haft negativa effekter på 16 olika OECD länders växelkurs, samt om dessa effekter varit mer negativa när länderna har varit mer exponerade jämfört med länder som har mindre exponering. Resultatet har varierat för olika sanktionspaket, dock de signifikanta resultaten att växelkursen reagerar mer negativt när landet är mer exponerat.

Under 2020 har den svenska kronans växelkurs mot euron förändrats kraftigt med en appreciering på knappt 7 procent. Detta har skett samtidigt som den globala pandemin har slagit till med hög smittspridning och nedstängningar som följd. Uppsatsen har undersökt om nyheter om pandemin mellan mars och december har påverkat den svenska kronans värde mot euron. Nyheterna ska ha handlat om olika typer av restriktioner som införts eller lättnader av dessa, samt om antalet individer som avlidit eller vårdats för intensivvård. För att undersöka detta har två tillvägagångssätt använts: dels har en eventstudie genomförts angående nyheter om restriktioner och lättnader, dels har regressionsanalys gjorts med data från de presskonferenser som hållits av Folkhälsomyndigheten. Resultatet visade att restriktioner och lättnader inte har någon signifikant effekt på växelkursen. Nyheter om antalet avlidna hade en ekonomisk förväntad och signifikant effekt på växelkursen. Dock hade nyheter om antalet intensivvårdade patienter en motsatt förväntad effekt på växelkursen.

The aim of this master thesis is to empirically validate "hypothesis of twin deficits", resulting from Mundell-Fleming model, in the Czech Republic in years 1999-2010. The econometric method used was VAR models and Impulse Response Functions based on these models. Analysis proved that as a result of government deficit increase, through exchange rate appreciation, the balance of foreign trade deteriorates. Another fact discovered is that people are partially behaving as described by Ricardo-Barro equivalence. Their reaction on increased government deficit is increase of their personal savings as well as consumption. But increase of personal savings is not sufficiently compensating the deficit in government budget. Similar results were achieved also in analysis of government spendings.

<p>Jag undersöker huruvida fundamentala faktorer såsom konsumtion, investeringar, statliga utgifter samt utländsk exportefterfrågan inverkat på fluktuationer i USAs reala växelkurs mellan 1970 och 2005. Ekonomin beskrivs av en Mundell-Fleming-modell. Utifrån denna konstrueras tillsammans med en dynamisk exportmodell av Gottfries (2002) ett uttryck för en hypotetisk real växelkurs, vars utveckling jämförs med den faktiska växelkursutvecklingen. Jag finner vid denna beräkning samt vid en statistik analys, båda grundande på kvartalsdata, att den faktiska växelkursutvecklingen föregår chocker i konsumtion, investeringar, statliga utgifter med tre-fyra års sikt, vilket jag tolkar som att marknadens aktörer förutser förändringar inom de fundamentala faktorerna och påverkar valutaflödena därefter. Detta resultat utmärker sig från rådande empirisk forskning, som överlag inte finner något samband mellan växelkurser och fundamentala faktorer.</p>

Jag undersöker huruvida fundamentala faktorer såsom konsumtion, investeringar, statliga utgifter samt utländsk exportefterfrågan inverkat på fluktuationer i USAs reala växelkurs mellan 1970 och 2005. Ekonomin beskrivs av en Mundell-Fleming-modell. Utifrån denna konstrueras tillsammans med en dynamisk exportmodell av Gottfries (2002) ett uttryck för en hypotetisk real växelkurs, vars utveckling jämförs med den faktiska växelkursutvecklingen. Jag finner vid denna beräkning samt vid en statistik analys, båda grundande på kvartalsdata, att den faktiska växelkursutvecklingen föregår chocker i konsumtion, investeringar, statliga utgifter med tre-fyra års sikt, vilket jag tolkar som att marknadens aktörer förutser förändringar inom de fundamentala faktorerna och påverkar valutaflödena därefter. Detta resultat utmärker sig från rådande empirisk forskning, som överlag inte finner något samband mellan växelkurser och fundamentala faktorer.

With the shift to a system of floating exchange rates among major currencies in 1973, there was a shift of emphasis from the external balance to the exchange rate determination. Attempts have been made to explain the behavior of the exchange rate both theoretically and empirically over the last 20 years. Most models could not explain what happened, as in the 1980s, when the exchange rate moved a lot. Alternative models based on different approaches give different explanations and suggest different policies. This study examines the implications of the models to see what light the empirical results shed on the issues. Results of this study indicate that both monetary and real factors are important in explaining the behavior of the exchange rate, but the results generally support the view of the monetary approach.

The assertion that financial flows are the primary drivers of exchange rates may be considered as financial markets become increasingly large and sophisticated. However, the Post-Keynesian critique leaves little room for the real economy to impact exchange rates. This paper aims to extend the Mundell-Fleming model to address the Post-Keynesian critique of mainstream models, by incorporating wealth effects, expectations, and Taylor-rule interest targeting. Discussion of significant financial events affecting the USDJPY exchange rate finds that wealth effects are significant considerations, and that the real economy cannot be discounted completely. Empirical results find that the real interest rate is a significant factor in exchange rate determination, tying into the discussion over the relationship between savings and consumption.

The present thesis analyzes the application of capital controls and their impact on the economy in the short and long term. These regulatory measures have gone through many periods and opinions in which they were considered as both positive and negative instrument not only of monetary policy. Global financial crisis of 2008 has again raised a lot of questions dealing with this topic. Capital controls may help ease the acute problems associated with inflows or outflows in the short term but they will not solve the issue of the country's susceptibility to movements of primarily debt capital. Long-term capital closeness (whether in terms of export or import) may causes, inter alia, the excessive accumulation of savings in the domestic closed economy or lack of capital for economic development. Therefore, when applying capital controls it is also necessary to improve the country's institutional quality which proved to be an important determinant of capital flows.