I denna studie gör jag en analys av evolutionskapitlet i tre läroböcker som är utformade för gymnasiekursen Biologi 1. Fokus för analysen är hur läroböcker lyfter och kommenterar olika typar av alternativa uppfattningar. Dessutom intresserar jag mig för hur man beskriver uppkomsten av variation samt hur stort utrymme som ges för detta. Detta då jag menar att en svag förståelse för variation ligger till grund för flera av de alternativa uppfattningar forskningen har pekat på. De fyra alternativa uppfattningar som behandlas i studien är teleologiska resonemang, antropomorfa förklaringar, Lamarckistiska förklaringar samt att naturlig selektion beskrivs som den enda mekanismen för evolution. Studien visar att selektion ges ett större utrymme i läroböckerna samt att ingen av böckerna ger en grundlig förklaring av mutationer som uppkomst till variation. Detta menar jag kan bidra till att elever får en svag förståelse för variationens betydelse för evolution. Vidare visade analysen att alternativa uppfattningar sällan beskriv men i viss mån bemöts i enskilda meningar i kapitlet. Främst påpekar man bara att ett påstående är felaktigt och säger hur det faktiskt är. En beskrivning av varför påståendet är felaktig uteblir. Jag uppmanar lärare att komplettera läroboken med läsning av refutational texts för att stödja elevernas inlärning.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2007. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2009.

Sammanfattning Bakgrund: Akut myeloisk leukemi (AML) är en av de vanligaste typerna av leukemi, dock är denna cancer sällsynt. AML kan drabba personer i alla åldrar men förekommer vanligast hos vuxna personer som är över 40 år. Idag befinner sig ett antal olika FLT3-hämmare i olika faser i kliniska studier. Kliniska prövningar av FLT3-hämmare för AML visar inte särskilt lovande resultat, detta på grund av framväxande läkemedelsresistans mot FLT3-hämmare. FLT3-ITD och FLT3-TKD är de vanligaste mutationerna som förekommer hos AML-patienter. Läkemedlet gilteritinib är speciellt bland FLT3-hämmare eftersom det hämmar både TKD- och ITD-mutationer. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka tolerabiliteten av gilteritinib samt undersöka om gilteritinib har god effekt hos refraktär/recidiv AML-patienter med FLT3-mutation. Metod: Databasen Pubmed användes för att hitta veteskapliga artiklar som ska analyseras. För att hitta artiklarna användes sökorden "(gilteritinib) AND (relapsed/refractory)". Resultat: Generellt tolererade det flesta patienter gilteritinib tämligen bra. Frekvensen av fullständig remission/fullständig remission med partiell hematologisk återhämtning var högre med gilteritinib jämfört med salvage kemoterapi samt gilteritinib har överlevnadsfördelar jämfört med salvage kemoterapi. Patienter som uppnådde fullständig remission/fullständig remission med partiell hematologisk återhämtning hade längre totalt överlevnad och hade högre grad av FLT3-ITD-clearance jämfört med patienter som inte uppnådde fullständig remission/fullständig remission med partiell hematologisk återhämtning Slutsats: Det flesta patienter från studierna tolererade gilteritnib ganska bra. Gilteritinib har stort terapeutisk fönster samt har överlevnadsfördelar jämfört med salvage kemoterapi. Begräsningar med studierna var att det inte var så många studiedeltagare. Detta ger mindre pålitliga resultat men det är inte så enkelt att genomföra stora studier med många patienter eftersom AML är en sällsynt cancer. / ABSTRACT Background: Acute myeloid leukaemia (AML) is one of the most common types of leukaemia, even if this cancer is relatively rare. AML can affect people of all ages but is most common in adults over 40 years old. Today, a number of FLT3 inhibitors are in various stages of clinical trials. Clinical trials of FLT3 inhibitors for AML are not showing very promising results, due to emerging drug resistance to FLT3 inhibitors. FLT3-ITD and FLT3-TKD are the most common mutations found in AML-patients. The drug gilteritnib is special amoung FLT3 inhibitors because it inhibits both TKD and ITD mutations. Aim: The aim of this literature review was to investigaste the tolerability and to investigate whether gilteritinib has good efficacy in relapsed/refractory AML-patients with FLT3-mutation. Method: The Pubmed database was used to identify scientific articles to analysis. To find the articles, the keyword "(gilteritinib) AND (relapsed/refractory)" were used. Results: In general, most patients tolerated gilteritinib quite well. The frequency of complete remission/complete remission with partial hematologic recovery was higher with gilteritinib compared to salvage chemotherapy. Patients who achieved complete remission/complete remission with partial hematologic recovery had longer overall survival and had higher levels of FLT3-ITD clearance compared to patients who did not achieve complete remission/complete remission with partial hematologic recovery. Conclusion: Most patients from the studies tolerated gilteritinib fairy well. Gilteritinib has large therapeutic window as well and has survival advantages over salvage chemotherapy. Limitations of the studies were that there were not many study participants. This makes for less reliable result, but it is not so easy to conduct large studies with many patients because AML is a rare cancer.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2010.