The purpose of this thesis investigation was to determine the responsiveness and validity of a previously developed evaluative instrument (QL-SP), purported to measure quality of life in spouses of patients who have suffered a myocardial infarction. The 26 questions of the index address emotional concerns, functional limitations, sleep disturbances, and lifestyle changes; they are categorized into the Emotional Function Dimension (EFD) , and the Physical and Social Function Dimension (PSFD). Subjects (n=39) completed the QL-SP and a battery of established questionnaires during home visitations, 1-2 weeks after the patient member of the pair had been discharged from the hospital, and 8 weeks later. Predicted associations were derived according to standardized consensus methods suggesting how changes in the QL-SP dimensions should correlate with changes in the other indexes. Scores on the QL-SP between admission to the study and the second visit were improved for both the emotional function (t = 5.56, p < 0.001), and physical and social function (t = 6.11, p < 0.001) dimensions. The agreement between predicted and observed relationships, as measured statistically by a Kappa with Cicchetti weights, was significant (Kw = 0.43, p = 0.0012). The QL-SP appears to be a responsive and valid measure of quality of life in spouses of MI patients related to their partner's illness. It may be useful in clinical practice as a routine periodic assessment throughout the post-MI convalescent period, and as an evaluation tool for intervention strategies. / Thesis / Master of Science (MS)

published_or_final_version / abstract / Medicine / Master / Doctor of Medicine

No description available.

No description available.

A Dissertation submitted to the Faculty of Medicine, University of the Witwatersrand, Johannesburg, for the Degree of Master of Science. / Serotonin (5-Hydroxytryptamine, 5-HT) mediates vasoconstriction and vasodilation in the normal coronary circulation of various animal species. In the presence of coronary artery disease serotonin may inhibit coronary collateral formation and stimulate predominantly vasoconstriction. This study tested the effect of ketanserin, a selective 5-HT2 receptor antagonist and platelet aggregation inhibitor, on ischaemic myocardium blood flow and coronary collateral formation following coronary artery occlusion in primates. / IT2018

Myocardial infarction is the most common cause of heart failure and remains one of the leading causes of morbidity and mortality in humans. Stem cells are important in the maintenance and repair of adult tissues. Hoechst effluxing cells, termed side population cells are a rare subset of cells found in adult tissues that are highly enriched for stem and progenitor cell activity. Recent studies have suggested that Sca-1+/CD31- cardiac side population cells are capable of differentiation into cardiomyocytes in vitro. However, the response of cardiac side population cells to myocardial injury remains unknown in vivo. In this study, we directly transplanted Sca-1+/CD31- cardiac side population cells into an acutely infarcted mouse heart. After two weeks, the transplanted cells were found to express cardiomyocyte or endothelial cell markers. Importantly, when these cells were transplanted into a remote nonischemic part of the heart after MI, they were able to migrate to the damaged myocardium. Consistent with these cells homing property, we found that SDF-1α, a chemotactic chemokine and its receptor, CXCR4 were up-regulated in the damaged myocardium and on Sca-1+/CD31- cardiac SP cells respectively following an acute myocardial infarction. We further showed that SDF-1α was able to induce migration of Sca-1+/CD31- cardiac side population cells in vitro. Our results have therefore suggested that Sca-1+/CD31- cardiac side population cells are able to migrate to damaged myocardium from non-ischemic myocardium and differentiate into cardiomyocytes as well as endothelial cells in the acutely infarcted mouse heart. We postulate that the SDF-1α/CXCR4 interaction may play an important role in the migration of these cells. Understanding and enhancing these processes may hold enormous potential possibilities for therapeutic myocardial regeneration for the treatment of cardiovascular disease.

Thesis (Ph. D.)--University of Wyoming, 2006. / Title from PDF title page (viewed on Dec. 17, 2007). Includes bibliographical references (p. 94-118).

<p>I Sverige har insjuknandet och överlevnanden i hjärtinfarkt förbättrats de senaste åren. Levnadsvanor och livsstil har betydelse. Människor som drabbas av hjärtinfarkt blir utskrivana från sjukhuset allt tidigare idag mot förut. Detta bidrar till att patienter och anhöriga/närstående får ta ett större ansvar efter utskrivningen. Informationsbehovet kring livsstilsförändringar är därför stort. Syftet var att beskriva människors erfarenhet av vad som underlättar respektive försvårar att göra de livsstilsförändringar de fått rekommendation om efter en diagnostiserad hjärtinfarkt. Metoden var en beskrivande studie med kvalitativ ansats. Öppna intervjuer genomfördes med sex informanter. Data analyserades med innehållsanalys. Av informanterna framkom information om hur de upplevt tiden efter insjuknandet gällande de rekommenderade livsstilsförändringarna. Huvudresultatet visade att det som dominerade bland svaren och vad som underlättat att genomföra livsstilsförändringar var den egna motivationen till en förändrad livsstil. Vad som ansågs försvårande var den sociala begränsningen informanterna upplevde. Slutsatsen är att det är viktigt med information till sjukvårdspersonal om vilka faktorer som underlättar livsstilsförändring och att den informationen når ut till patienterna.</p><p>Nyckelord: Livsstilsförändring, hjärtinfarkt. upplevelser</p>

The literature has demonstrated that depression is a significant predictor of morbidity and mortality for individuals who have experienced an acute myocardial infarction (AMI). Despite this robust relationship, few studies have systematically examined the demographic, psychosocial, neuroimmunological and hormonal predictors of depression amung post-AMI individuals in a longitudinal design...

I Sverige har insjuknandet och överlevnanden i hjärtinfarkt förbättrats de senaste åren. Levnadsvanor och livsstil har betydelse. Människor som drabbas av hjärtinfarkt blir utskrivana från sjukhuset allt tidigare idag mot förut. Detta bidrar till att patienter och anhöriga/närstående får ta ett större ansvar efter utskrivningen. Informationsbehovet kring livsstilsförändringar är därför stort. Syftet var att beskriva människors erfarenhet av vad som underlättar respektive försvårar att göra de livsstilsförändringar de fått rekommendation om efter en diagnostiserad hjärtinfarkt. Metoden var en beskrivande studie med kvalitativ ansats. Öppna intervjuer genomfördes med sex informanter. Data analyserades med innehållsanalys. Av informanterna framkom information om hur de upplevt tiden efter insjuknandet gällande de rekommenderade livsstilsförändringarna. Huvudresultatet visade att det som dominerade bland svaren och vad som underlättat att genomföra livsstilsförändringar var den egna motivationen till en förändrad livsstil. Vad som ansågs försvårande var den sociala begränsningen informanterna upplevde. Slutsatsen är att det är viktigt med information till sjukvårdspersonal om vilka faktorer som underlättar livsstilsförändring och att den informationen når ut till patienterna. Nyckelord: Livsstilsförändring, hjärtinfarkt. upplevelser