Självkänslan är ett begrepp som i vardagliga sammanhang framställs som något som är lätt att förstå sig på och att förändra men forskningen visar det motsatta. Självkänslan är sannolikt ett av de mest undersökta fenomen inom socialpsykologin. Forskarna är inte ense om en definition av begreppet eller om självkänslans kausalitet med det är framförallt två teorier om självkänslans tillblivelse som är rådande inom forskningen. 1994 skrivs begreppet självkänsla in i läroplanen och blir således skolans angelägenhet. Forskningen visar att självkänslan har ett prediktionsvärde för de yngre elevernas prestationer samtidigt som elevernas prestationer påverkar självkänslan. Nämnaren är en lärartidskrift som behandlar ämnet matematik och denna studie syftar till att göra en historisk analys av hur självkänslas kausalitet framställs i lärartidskriften Nämnaren under åren 1980- 2010. För att operationalisera studiens frågeställning, det vill säga vilken eller vilka av de två modellerna av självkänslans tillblivelse som finner stöd i artiklarna i Nämnaren, har en kvalitativ textanalys genomförts. Artiklarnas innehåll har testats mot två olika modeller av självkänslans kausalitet, den affektiva uppifrån-och-ner-modellen och den kognitiva nerifrån-och-upp-modellen. Resultat visar på att begreppets användning ökar efter det att begreppet självkänsla skrivs in i läroplanen, Lpo 94 samt att begreppet behandlas mer ingående. Det var endast sex av 24 artiklar som kunde användas för en mer ingående analys. Tre av dessa stödjer den kognitiva nerifrån-och-upp-modellen, två artiklar stödjer den affektiva uppifrån-och-ner-modellen och en artikel stödjer modellernas gemensamma delar men benämner inte den globala självkänslan och därför kan inte artikelns innehåll härledas till en specifik modell.