I denna avhandling visar jag hur elever och lärare genomför NO-verksamhet i grundskolan. Avhandlingen illustrerar hur elevers frågor och uttryckta erfarenheter blir en del av ett etablerat ämnesinnehåll. Syftet med studien är att skapa förståelse för hur två agendor – varav den ena baseras på elevers deltagande och den andra baseras på ett etablerat ämnesinnehåll – orkestreras så att båda agendorna tillgodoses vid genomförandet av NO-verksamheten. Studien bygger på videoobservationer under NOlektioner i skolår 5-9. Analysen visar hur olika aktiviteter i genomförandet av ett NOprojekt orkestrerar elevers frågor och uttryckta erfarenheter med ett naturvetenskapligt innehåll. Analysen visar också hur naturvetenskapens karaktär, the Nature of Science (NOS), kommuniceras som följemening till instruktioner. Vidare illustrerar avhandlingen olika sätt att använda frågor för att överbrygga vetenskapliga och vardagliga sätt att kommunicera. Resultaten visar också olika roller som elevers erfarenheter antar i en NOverksamhet. Resultaten utgör en konkretisering av skolans naturvetenskap, the Nature of School Science (NOSS). Skolans naturvetenskapliga aktiviteter begripliggörs lämpligen om de betraktas utifrån sina egna syften och förutsättningar. I avhandlingen utvecklas begreppet NOSS för att lyfta fram sådana syften och förutsättningar såsom dessa framträder i aktiviteten. / This thesis investigates and considers how students and teachers realize school science activities. Students’ questions and accounts of their experiences as they become part of an established science content form the focus of this work. Its purpose is to provide an understanding of how two agendas –one, based on students’ participation and the other, based on the already established science content –are orchestrated so that both are accounted for. The empirical work is based on video-recorded observations in science classrooms. The findings show how different activities in the accomplishment of a school science project orchestrate students’ questions and accounts of experiences with the science content. The findings also show how the nature of science (NOS) is communicated as a by-product of instruction. In addition, different uses of questions for bridging science and everyday ways of communicating are shown in the results. The findings also indicate the different roles that students’ experiences acquire in a school science activity. These results should be seen as a step towards a definition of the nature of school science (NOSS). School science activities become intelligible if we consider them from a basis of their own purposes and prerequisites. The concept of NOSS is described to elicit such purposes and prerequisites as they become apparent in the activity.