När den nya läroplanen för Gymnasieskolan infördes 2011 tillkom en ny betygskala och en diskussion startades om sju olika förmågor som en elev bör utveckla. Hösten 2014, det vill säga tre år senare, har Skolverket endast formulerat bedömningsstöd för två av de sju förmågorna. Detta motiverar denna stuide som undersöker vad som betygsätts och vad som krävs för den nedre gränsen för betyget E i ämnet Matematik. Studien inriktar sig på den obligatoriska kursen Matematik 1. Sju gymnasielärare intervjuades och besvarade frågor om bedömning och kravet för betyget E.   I intervjuerna lyfte lärarna fram följande moment till grund för sin betygsättning: Taluppfattning, aritmetik och algebra, geometri, samband och förändring, sannolikhet och statistik samt problemlösning. Vilket också utgör det centrala innehållet i Matematikkurs 1 på gymnasiet. Skolverket har förklarat att de nya kunskapskriteteriena för betyget E på gymnasiet innebär att eleven ska förstå sig på alla moment övergripande.   För att få betyget E och bli godkänd i kursen kräver läraren att eleven skriver E på nationella provet eller strax därunder. De intervjuade lärarna ansåg dock att nationella provet inte berör alla förmågor och kunskapskriterierna. Trots detta utgick lärarna från det nationella när elevers betyg skulle sättas. Det nationella provet kunde, enligt lärarna, få eleverna upp över gränsen för godkänt och på så sätt fylla i eventuella luckor som uppstått under kursens gång. Trots eventuell saknad kunskap kan alltså elever godkännas i matematik 1.   Resultatet av intervjuerna har visat att lärarna anser att tiden är för knapp för att bedöma och genomföra läroplanens innehåll. Ingen tid eller inte tillräckligt med tid har avsatts för skolorna att gemensamt sätta sig in i den nya läroplanen. Detta har lett till att lärare forfarande använder sig av den gamla läroplanen.