I och med att nyckelharpan blivit allt populärare, har den spridit sig över Sverige och även utanför landets gränser. Som nyckelharpsspelman och lärare på nyckelharpa, väcktes ett intresse för att undersöka hur nyckelharpans spridning ser ut under 2000-talet. Syftet är att få vetskap om hur och till vilka nyckelharpan spridit sig och vilka nya användningsområden den kommit att få. Undersökningen genomfördes som litteraturstudier med jämförelser av litteratur nära knutet till ämnesområdet.   Resultatet av undersökningen visar att nyckelharpans spridning under 2000-talet främst skett genom olika medier där Internet spelat en framträdande roll. Den globala spridningen är betydande med nya utövare, främst i USA men även i flera Västeuropeiska länder. Likaså kan man skönja en stor social spridning bland nyckelharpsspelarna. Studien visar även att nyckelharpan inte längre bara används som traditionellt folkmusikinstrument, utan nya användningsområden uppenbarar sig i dess väg genom olika musikgenrer allt ifrån konstmusik till rock.

Uppsatsen undersöker diskurser om cannabis och hur bilden av ungdomar och vuxna som använder drogen presenteras i tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet under år 2012. Studien är en kvalitativ diskursanalys efter Norman Faircoughs tredimensionella metod. Intresset uppkom i och med den diskussion som internationellt växt fram under året. Länder som kulturellt och politiskt stått förebild för svensk utveckling i många frågor rapporterades revidera och omformulera den egna problembilden av cannabis. För en grundläggande förståelse av hur rapporteringen om narkotika sett ut i svensk dagspress har Daniel Törnqvists avhandling “När man talar om knark” legat till grund för arbetets utformning. De medieteoriska utgångspunkterna har varit moralpanik och skiftet från socialpolitik till kriminalpolitik som skett i pressen. Under det analyserade året återkom teman för hur rapporteringen ser ut, beträffande ungdom och narkotika centraliserar samhällets rädsla för den första att komma i kontakt med den senare. Medias förhållningssätt i frågan har tydliga likheter med hur pressen internationellt förhöll sig till subkulturer decennier tillbaka. Den cannabisanvändande kvinnan belyses likaså, tillskrivs en tydlig offerroll och är ur ansvarssynpunkt överskuggad av relationer med män. Mannen är ansvarig för kvinnans missbruk och i förlängningen hennes förfall, en bild som av media presenterats under flera årtionden. Ur vårt material har vi tyckt oss främst finna två diskursiva drag, låt gå och hårdare tag, varandras motsatser.