The purpose of this study was to analyze Swedish Twitter users participation in Swedish migration politics in an online setting by examining the interactions and discussions between users on the platform the day before the Swedish election of 2018. The potential insight into political views that social media presents gave us an opportunity to explore how Swedish citizens, politicians, or members of other social and professional roles involved themselves politically and how they interacted with others on Twitter. We did this by examining the hashtag “#Migpol” (short for “Migration politics”). We collected and analyzed a total amount of 328 tweets and an additional 400 replies to these tweets where users had included the hashtag. This was done in order to construct our network which consisted of the platform functions @mention and @reply. It was through these we analyzed users interactions with other users and organizations. To perform our study, we chose a mixed method approach of network analysis and a secondary method inspired by discourse analysis. For our analysis, we applied a theoretical framework consisting of Erving Goffman’s dramaturgical theory and Alessandro Pizzorno’s ideas on political participation. Pizzorno’s ideas from 1970 were reworked and adapted in order to fit for research on social media. The result of the network analysis was displayed as a visualization that revealed how multiple users obtained various values of centrality due to the interaction rate between users, it also revealed that the total number of mutual relationships in the network was low and instead there was a prevalence of clusters of smaller networks inside the much larger network. The tweets containing the hashtags were then analyzed with the method inspired by discourse analysis as we wanted a deeper insight into how the users expressed their opinions. This was also done in order to find dominant topics and whether or not the discourse was affected by the actor’s centrality value. The result of this showed that an anti-immigration party and the party leader public debate on the 7th of September held a great focus while there was a third subject emerging which showed signs of nationalism. The discourse was not affected by centrality value but an indication that some actors were more known inside the hashtag than others. / Syftet med den här studien var att analysera svenska Twitter användares deltagande i svensk migrationspolitik online genom att forska kring interaktioner och diskussioner mellan olika användare på plattformen en dag före Riksdagsvalet 2018. Den potentiella insynen i politisk åskådning som sociala medier kan bistå med gav oss en möjlighet att utforska hur svenska medborgare, politiker, eller medlemmar i andra sociala- samt yrkesroller involverar sig i politisk aktivitet och hur de interagerade med andra på Twitter. Forskningen i detta arbete har skett genom att granska hashtagen “#Migpol” (kort för migrationspolitik). Vi samlade och analyserade totalt 328 tweets samt ytterligare 400 svar på dessa, där användarna inkluderat hashtagen. Det var med dessa vi konstruerade vårt nätverk som består av @replies och @mentions och det var genom dessa plattforms funktioner som vi också analyserade användarnas interaktioner samt diskussioner med andra användare och organisationer. Vi använde oss utav en metod blandning bestående av nätverks analys och en sekundär metod inspirerad av diskurs analys. Som underlag för vår analys, använde vi oss utav ett teoretiskt ramverk bestående av Erving Goffmans dramaturgiska teori samt Alessandro Pizzornos idéer om politiskt deltagande. Pizzornos idéer från 1970 var återskapade och anpassade för att de skulle kunna bli applicerbara för forskning på sociala medier. Resultatet av nätverksanalysen visade att många av de svenska användare fick olika värden av centralitet på grund av att dom integrerade i stor utsträckning med varandra, dock visade det sig att ömsesidiga förhållanden i nätverket var väldigt få. Resultatet visade också att det fanns flera mängder av mindre kluster av nätverk inom det större nätverket. Vi analyserade också de tweets som innehöll hashtagen med metoden inspirerad av diskursanalys, detta då ville få en insikt i hur användarna uttryckte sina åsikter i diskussioner som uppstått. Det var också på så vis vi kunde urskilja vilka ämnen som dominerade inom diskussionerna samt huruvida centralitet påverkade diskussionerna. Resultatet av denna analys visade att ett parti med antimigration åsikter och partiledardebatten som ägde rum den 7:e September var i fokus men att det även fanns spår av ett tredje resultat som indikerade en viss nivå av nationalism. Resultatet visade också att centralitet påverkade inte diskussionerna, dock fann vi en indikation på att vissa användare kan vara mer kända inom hashtagen än andra.