<p>2019-06-05</p>

<p>2019-06-05</p>

Bakgrund: Gestationsdiabetes mellitus, GDM, är ett tillstånd som diagnostiseras hos gravida kvinnor med förhöjda glukosnivåer utan tidigare känd hyperglykemi. I Sverige drabbas ca 1–2 procent av GDM, i världen upp till 14 procent. Den globala ökningen av fetma tros vara en starkt bidragande orsak till att GDM ökar. GDM har negativa effekter på maternella och fetala utfall. Barnmorskan har en betydande roll att motivera och stödja den gravida kvinnan till en hälsosam livsstilsförändring för att minska risken för komplikationer hos mor och barn. Syfte: Syftet var att genom journalgranskning undersöka predisponerande faktorer för GDM samt maternella och fetala utfall av GDM. Metod: Studien utgår ifrån en kvantitativ ansats med retrospektiv journalgranskning under åren 2014–2017. Studien omfattar 166 kvinnor med GDM. Data analyserades i PSPP statistikprogram. Resultat: Majoriteten av kvinnorna visade på övervikt eller fetma (72%). Det var fler utlandsfödda kvinnor än svenskfödda som utvecklade GDM. Studien visade att BMI och behandling hade störst betydelse för att uppnå ett normalt HbA1c. Slutsats: Resultatet är förenligt med tidigare forskning att övervikt och fetma är en av de största faktorerna till att utveckla GDM. Detta ställer krav på vården och framför allt på barnmorskor inom mödrahälsovården. Genom att arbeta effektivt med TTM för att göra en livsstilsförändring kan förhoppningsvis antalet kvinnor som utvecklar GDM under graviditet eller får manifest diabetes att minska. Nyckelord: Graviditetsdiabetes mellitus, GDM, BMI, utlandsfödd, journalgranskning / Background: Gestational Diabetes, GDM, is a condition diagnosed in pregnant women with elevated glucose levels without prior known hyperglycemia. In Sweden, we have about 1-2 percent of GDM, in the world up to 14 percent is affected. The global increase in obesity is believed to be a major contributory factor in increasing GDM. GDM has negative effects on maternal and fetal outcomes. The midwife has an important role to motivate and support the pregnant woman for a healthy lifestyle change to reduce the risk of complications in mother and child. Purpose: The purpose was to investigate predisposing factors of GDM as well as maternal and fetal outcomes of GDM by clinical record review. Method: The study was based on a quantitative approach with retrospective clinical record review in 2014-2017. The study comprises 166 women with GDM. Data analyzed in PSPP statistics program. Result: The majority of women showed overweight or obesity (72%). There were more foreign-born women than Swedish-born who developed GDM. The study showed that BMI and treatment had the greatest significance for achieving a normal HbA1c. Conclusion: The result is consistent with previous research that overweight and obesity are one of the major factors in developing GDM. This imposes demands on care and especially midwives in maternity care. By working effectively with TTM to make a lifestyle change, hopefully the number of women who develop GDM during pregnancy or manifest diabetes will be reduced. Keywords: Gestational diabetes mellitus, GDM, BMI, foreign born, Medical record review

<p>2019-03-14</p>

<p>2019-01-17</p>

<p>2019-03-14</p>

Syfte och frågeställningar Studien undersöker samband mellan kroppsliga attribut och fysisk aktivitet, med kognition. Detta för att se ifall en persons grad av fysisk aktivitet och välmående har någon verkan på vår mentala förmåga, samt vilka typer av aktiviteter/attribut som har störst effekt. Visar personer med hög självrapporterad grad av fysisk aktivitet en tendens till bättre resultat på kognitionstest? Påverkar socioekonomiska faktorer som utbildning, ålder och kön en persons resultat på kognitionstest i förhållande till deras fysiska aktivitet? Metod Studiens population valdes primärt genom ett bekvämlighetsurval för att underlätta insamlingen av data från så många individer som möjligt på kort tid. Kraven på deltagarna var att de skulle vara helt friska och mellan 25–70 år samt ha ett arbete. I studien användes en enkät baserad på Hälsoenkäten från Gymnastik- och Idrottshögskolan för att se hur fysiskt aktiva deltagarna var. Deltagarna fick även göra ett TMT-test (A+B del) där deras förmåga att se och uppfatta samt deras förmåga att hålla koll på saker i nuet och fokusera på flera saker samtidigt testades, vilket kopplades till deras kognitiva förmåga. Resultat Resultatet från TMT A visade en medeltid (sekunder) på 24,43±6,85 och från TMT B med en medeltid (sekunder) på 56,84±23,38. De som hade svarat högre på hur ofta de är fysiskt aktiva i minst 30 minuter och/eller styrketränade längre tider per vecka klarade av TMT-A och TMT-B på kortare tid. Slutsats Vardagsmotion och MVPA (Moderate to Vigorous Physical Activity) ses ha positiv effekt på resultaten från TMT. En ökning i den totala träningsmängden ses vara kopplad till förbättrade resultat. Övriga faktorer som ålder, socioekonomi och utbildning har inte någon effekt på den population som har undersökts.

<p>2019-06-05</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med vår studie är att undersöka fyra gymnasieelevers syn på kopplingen mellan fysisk aktivitet och mental hälsa. Vi har använt oss av följande frågeställningar: <ul type="disc">Hur tycker eleverna att fysisk aktivitet påverkar deras mentala hälsa? Vad har eleverna för kunskap om kopplingen mellan fysisk aktivitet och mental hälsa? Hur har eleverna fått den kunskapen som de besitter?     Metod Studien är kvalitativ och bygger på fyra semistrukturerade intervjuer med fyra gymnasieelever (två flickor och två pojkar) som går sista årskursen. De deltagande eleverna kunde hittas genom ett bekvämlighetsurval. Resultatet har analyserats utifrån en helhetsanalys. Lev Vygotskijs sociokulturella teori har använts som teoretisk utgångspunkt i denna studie.   Resultat Resultatet visar att eleverna i denna studie anser att det finns en positiv koppling mellan fysisk aktivitet och mental hälsa. Eleverna finner bland annat att fysisk aktivitet hjälper dem att kunna hantera stress bättre och de ser det som avkopplande att vara fysisk aktiva på något vis. Eleverna besitter kunskap om kopplingen gällande fysisk aktivitet och mental hälsa och denna kunskap har de ofta fått i någon form av undervisning i skolan.   Slutsats Eleverna mår bra av att vara fysiska aktiva och upplever att det hjälper de att hantera stress och koppla av. Det är tydligt dock att eleverna saknar undervisning i skolan om kopplingen mellan fysisk aktivitet och mental hälsa. Vi anser att eleverna besitter mer kunskap än de tror eftersom de lyfte sådan kunskap men de var bara inte medvetna om det. De kunde heller inte alltid riktigt sätta ord på den kunskapen som de hade. Det kan också vara så att eleverna har svårt att kommunicera kring detta ämne, då det inte kanske pratas så mycket om det i skolan. Om eleverna ska kunna kommunicera om sina kunskaper behöver detta tas upp i undervisningen så att språket och kommunikationen kan leda till ett lärande. Detta påpekar Vygotskij som något av det viktigaste i den sociokulturella teorin för att ett lärande ska kunna ske.

Sammanfattning Syfte Föreliggande studie syftar till att undersöka om kunskap om fysisk aktivitet och hälsa kan bidra till en ökad fysisk aktivitetsnivå och medvetenhet om eget rörelsemönster hos individer på en stillasittande arbetsplats. Metod En kvantitativ studie har genomförts på en arbetsplats med stillasittande arbete. Interventionen har bestått av workshops om hälsa och fysisk aktivitet. Studiedeltagarna slumpades till en interventionsgrupp som fick workshops och till en kontrollgrupp som fick tillgång till workshop-materialet efter studieperioden. Tjugo deltagare deltog i studien, tio i respektive grupp. Fysisk aktivitetsnivå mättes med stegräknare och en enkät med extrafrågor om fysisk aktivitet från GIH:s hälsoenkät. En utvärderingsenkät användes för att mäta upplevd medvetenhet kring rörelsemönster i interventionsgruppen. Resultat Interventionsgruppens medelvärde i antal steg ökade med 759 steg från baslinjemätningen till vecka fyra. Kontrollgruppens medelvärde i antal steg minskade med 455 steg från baslinjemätningen jämfört med vecka fyra. Resultaten visade att skillnaden mellan baslinjemätningen och sista veckan inte var signifikant varken i kontroll- eller interventionsgruppen. I utvärderingsenkäten svarade 90 % av deltagarna i interventionsgruppen att de blivit mer medvetna om eget rörelsemönster under interventionen och 70 % i interventionsgruppen svarade att de hade förändrat sitt rörelsemönster under interventionen. Slutsats Författarna anser att interventionen delvis uppfyllde sitt syfte och skulle kunna användas på arbetsplatser för att öka fysisk aktivitet hos de anställda. Studien visar på att förmedling av kunskap kan vara ett alternativt tillvägagångssätt för öka medvetenheten om sitt stillasittande beteende och rörelsemönster och därmed lättare kan förändra sina vanor utifrån sin egen livssituation. Interventioner på arbetsplatser kan spela en betydelsefull roll i det framtida hälsofrämjande arbetet.