Mycoplasma genitalium (M. genitalium) är en liten bakterie utan cellvägg som kan smitta sexuellt och efter en veckas inkubationstid orsaka genitala infektioner. Bakterien är svårodlad, men med PCR-teknik kan DNA-sekvens, specifik för M. genitalium, detekteras i prover från uretra/vagina. M. genitalium-infektionen ger ofta inga symptom. Symptom som sveda, klåda, blödningsrubbningar och flytningar kan dock ses vid M. genitalium-infektion, men dessa symptom liknar C. trachomatis-infektion, en annan vanlig sexuellt överförbar infektion. M. genitalium-bakterien har påvisats i prov från patienter med uretrit och cervicit men även i uppåtstigande infektioner, som benämns med det engelska namnet Pelvic Inflammatory Disease (PID). Obehandlade i tid, kan dessa uppåtstigande infektioner orsaka infertilitet, ektopisk graviditet och kroniska buksmärtor. Detta litteraturarbete har som syfte att redovisa hur vanligt M. genitalium- infektion är bland unga kvinnor. I några av studierna undersöks prevalensen av infektionen bland olika riskgrupper med eller utan symptom. Andra studier undersöker prevalensen av M. genitalium-infektion bland kvinnor som har diagnostiken cervicit och PID. I en studie påvisades en prevalens av M. genitalium-infektion på 2,1 % bland unga kvinnor som rekryterats inom primärvården. En betydligt högre prevalens på 22 % för samma infektion fann man hos riskgrupper för sexuellt överförbara infektioner (STI). I samma studie var 54 % av kvinnorna med M. genitalium-infektion smittade med även andra sexuellt överförbara patogener.  Arbetet undersöker också om behandlingen med doxycyklin, ett vanligt tetracyklin som används vid behandling av C. trachomatis-infektion, även fungerar för att behandla M. genitalium-infektionen. I två av studierna användes 1 g azitromycin (en makrolid) som singeldos för eradikering av M. genitalium. Detta gav en eradikeringsfrekvens mellan 85 - 91 %, vilket är betydligt högre än för doxycyklin på17-37 %. Azitromycinbehandling med 500 mg dag 1 och 250 mg dag 2 till 5 gav en eradikeringsfrekvens på 96 %. En retrospektiv studie visade att kvinnor diagnostiserade med PID och positiva för M. genitalium – infektion hade fått dåliga eradikerings- och behandlingsresultat med en standardbehandling som bestod av cefoxitin och doxycyklin. Dessa kvinnor drabbades senare i livet av infertilitet, kronisk smärta och återfall av PID. Utifrån de studier som användes i arbetet framkom att M. genitalium-infektion år 2010-2013 har en prevalens på mellan 2 till 4 % bland unga kvinnor mellan 17och 27 år och att det finns behov av screening och kontroll av infektionen. Incidens av M. genitalium-infektion ligger på ungefär 1 % per 100 kvinnoår. Det behövs nya behandlingsstrategier som undviker doxycyklin och cefoxitin, vilka har en dålig eller helt overksam effekt för eradikering av M. genitalium-bakterien.  Screening för både M. genitalium- och C. trachomatis – infektioner behövs för att välja ett antibiotikum som båda är känsliga för.