<p>Rapporten finns endast som papperskopia.</p><p>Polisen i Skellefteå betraktar våldet utomhus mellan obekanta som ett högprioriterat område. Skellefteåpolisens mål är att öka allmänhetens trygghet på gator och torg under dygnets alla timmar. Hur jobbar Skellefteåpolisen mot detta? Vad har de för strategi för att minska våldet utomhus mellan obekanta? Inom den brottsförebyggande forskningen finns flera teorier om hur man kan jobba just mot våld utomhus mellan obekanta. Vi har sammanfattat de mest framträdande teorierna och kommit fram till att Skellefteåpolisen arbetar efter rutinaktivitetsteorin och beslutsteorin. Det finns flera andra teorier att jobba efter, t.ex. upprepad viktimisering. Vi tror att det finns mycket att tjäna på om man lägger ner mer tid på brottsoffren och genom dem minska brottsligheten.</p>

<p>Tegs central skola har tidigare varit en s.k. problemskola, men har numer ett mycket bättre rykte. Vi har fått antydningar om att det finns ett stort intresse från skolan och föräldrarna till eleverna, att polisen ska komma till skolan och informera ungdomarna om t.ex. alkohol/droger och mobbing. Tyvärr har polisen i dagens läge vare sig resurser eller tid att fullt ut tillmötesgå dessa önskemål. Tanken med vårt arbete är att skaffa oss en uppfattning om det är möjligt, och om intresse finns att starta ett förhoppningsvis långvarigt samarbete mellan Tegs central skola och polisutbildningen i Umeå. Vi vill ta reda på vilka problemområden som finns på skolan och i slutändan kunna presentera idéer om hur man tillsammans ska kunna arbeta för att minimera dessa problem. Arbetet kommer att visa på olika faktorer som ligger bakom ungdomars inträde i kriminaliteten, och även idéer om hur ett samarbete mellan skolorna skulle kunna se ut kommer att presenteras</p>

<p>Mot bakgrund av mängden brottslighet i Sverige kommer den enskilde individens medvetenhet om brott och brottslig utveckling få en allt större betydelse i den framtida brottbekämpningen. Att ungdomar tidigt lär sig att själva identifiera kriminellt beteende, och vad detta beror på, kommer att bli en allt vikigare faktor i kampen mot brott. Liknande kunskapsbaserade förebyggande utbildningar har med framgång skapats för att motverka t.ex. mobbing (nätverket Friends). Att utbilda skolungdomar i vad som ligger bakom brottslig utveckling och vad brott leder till för konsekvenser bör leda till en ökad förståelse för de faktorer som påverkar utvecklingen. Rikspolisstyrelsen presenterade under 1995 en handbok om lag och rättsundervisning på dagis och i skolan. Den bygger på att tid och resurser finns för täta kontakter. I dag torde det inte finnas resurser till att fullfölja tanken som handboken bygger på. Som verktyg för att nå denna ökade förståelsen är målet med denna studie att kunna presentera en modern, levande och engagerande idébank för polisens möte med skolan. Idébanken skall vara utformad på ett sådant sätt att man utan begränsning på grund av resursbrist kan genomföra undervisning utan att detta leder till resursbrist för myndigheten. I denna studie har vi valt att begränsa vårat arbete till att omfatta ungdomar i ålder 14 till 15 år med syfte att kunna tillämpas i årskurs åtta på grundskolan. Det är utifrån dessa ungdomars intresse som idébanken har vuxit fram.</p>

<p>Syftet med vårt arbete är att se hur arbetet med ungdomar sker dels inom rättsväsendet, men även inom socialtjänsten. Vi har riktat in oss främst med att studera hur detta arbete med ungdomar, mellan 15 – 18 år, sköts i Umeå kommun. Använder man sig överhuvudtaget av den kriminologiska stämlingsteorin, när man utformar sitt arbetssätt? Vad är det för lagstiftning som är aktuell? Vilka möjligheter ger lagstiftningen samt vilka begränsningar sätter den? Den gällande lagstiftningen som vi har riktat in oss på är främst; Lagen om unga lagöverträdare (LUL) samt Socialtjänstlagen (SoL). Material vi har använt oss av för att få svar på våra frågeställningar är, utöver lagstiftning, adekvat litteratur, intervjuer med representanter från åklagare, polis samt socialtjänsten. Avslutningsvis i rapporten bollar vi de tre aktörernas synpunkter mot våra egna funderingar på hur det optimalaste arbetssättet med ungdomar skulle kunna se ut.</p>

<p>I denna uppsats gör jag en jämförelse mellan den amerikanska polisutbildningens och den svenska skolans upplägg när det gäller fysisk aktivitet. Det jag jämför är hälsoprogrammen. Då de finns både vid polisutbildningen vid Umeå och polisutbildningen i USA. När jag jämfört hälsoprogrammen så inkluderas en mängd olika fysiska moment som kanske i vardagligt språk benämns som träning. Det är just det som hälsoprogrammen bland annat omfattar, olika tränings/motionsformer för studenten. Hälsoprogrammen omfattar ett stort område, inte bara just träning och fysisk aktivitet utan även mycket annat. Att skapa en viss livsstil där fysisk aktivitet bedrivs regelbundet är grundstommen. Men sedan ser man till studentens/individens utveckling både fysiskt och psykiskt (mentalt) för att han eller hon skall klara av sitt framtida yrke på ett bra sätt, både sett till prestation samt till att vara och förbli skadefri. Allt detta skall även leda till ett bättre socialt liv där allt ovan nämnda länkas samman. Intresset för träning är allmänt stort bland de flesta polisstudenter (se senare undersökningar) och jag har valt att skriva om detta för att öka intresset för studenterna på polisutbildningen att kanske ta sina hälsoprogram på större allvar än vad man gör idag. Vår framtid som poliser kommer att ställa höga krav på vår fysiska som psykiska hälsa för att hålla skärpan under en längre tid. Det gäller att vi är väl förberedda.</p>

<p>Syftet med detta arbete har varit att belysa fyra personers perspektiv på hur vi ska kunna förbereda oss inför ett möte, samt vad vi bör tänka på då vi möter människor med personlighetsstörningar. Detta för att underlätta vårt arbete som poliser. Vi valde ut diagnoserna antisocial personlighetsstörning, även kallad psykopati, samt borderline personlighetsstörning. Vi började med att läsa litteratur inom området. Därefter gjordes intervjuer med en rättspsykiatriker, en polis samt två intagna på en enhet i Mellansverige. Resultatet visade att det är viktigt att våga konfrontera psykopaten vid förhör, att ha regler för förhöret samt att ha färdiga, konkreta, frågor. Resultatet visade också att när man möter en person med borderline bör man veta om att man som polis ena stunden kan vara ”bra” i dennes ögon för att i nästa stund vara ”dålig”. Man bör också veta att det har med dennes sjukdomsbild att göra, inte med polisens arbete. Rapporten visar på vikten av kunskap om att polisen bör behandla dessa människor som vilken människa som helst, med respekt och hänsyn. Däremot bör vi ha vetskap om hur sådana människor fungerar för att ha förståelse för deras beteende vid mötet.</p>

<p>Detta arbete handlar om DAMP/ADHD. Bakgrunden till arbetet är att jag har den uppfattningen att människor med den diagnosen relativt ofta kommer i kontakt med polisen. Syftet är att ta reda på om människor med DAMP/ADHD har en högre benägenhet att bli kriminella. Jag vill också skapa kunskap och förståelse kring bemötande i samband med dessa människor. Jag har använt mig av en metod baserad på litteraturstudier. Diagnosen DAMP/ADHD som jag beskrivit har speciella kännetecken. De mest framträdande kännetecknen är svårigheten att kunna koncentrera sig, svårt med perception och att de handlar impulsivt. När man som polis bemöter personer med diagnosen ska man tänka på att vara extra tydlig, konkret och konsekvent. Resultatet visar tydligt att det är högre risk att bli kriminell om man har diagnosen DAMP/ADHD.</p>

<p>Genom att studera statistik kan man se att invandrare och utländska medborgare procentuellt är överrepresenterade i den svenska brottsligheten. För att försöka förstå varför statistiken ser ut som den gör har vi tittat närmare på olika teorier som förklarar varför vissa människor blir kriminella. För att få en bättre förankring mellan teorierna och verkligheten valde vi att göra intervjuer med två invandrare som hamnat i kriminalitet, och jämförde deras egna åsikter om varför de hamnat i kriminalitet med de olika teorierna. Vi fann att det fanns en del kopplingar mellan de teorier vi tagit upp och deras berättelser, men det är dock svårt att dra några slutsatser med endast två intervjuer som underlag. Resultatet talade ändå för att de sociala faktorerna har en stor betydelse för vilken bana i livet en människa väljer.</p>

<p>Frågan om hur ungdomar i Umeå vill bli bemötta av polisen samt vad de har för erfarenheter av densamme gjorde att författarna valde att skriva om detta ämne. Syftet var att införskaffa kunskap om hur samarbetet fungerar i dagsläget. Dels av egenintresse, men också för polisen, ungdomar och övriga intressenters skull. Vi valde att arbeta med en 9:e klass i vardera Haga- Ersäng- samt Minervaskolan .Där gjorde vi en enkätstudie samt djupintervjuer med två ungdomar från varje klass. En ordningspolis från Umeå samt rektor på Ersängskolan intervjuades. Faktasamlande från diverse medier(internet, rapporter mm) vidtogs också. Teorier införskaffades i form av information om Närpolisreformen samt en rapport om samarbetet mellan rektorer, närpoliser och fältassistenter. Resultatet av ovan nämnda enkätundersökning kan sammanfattas i att många ungdomar vill att polisen kommer ut till skolorna och berättar om sin verksamhet. Många vet inte vilka polisen är och än mindre vad som tillhör deras arbetsuppgifter Ett bra bemötande från polisens sida är också viktigt. Som ex. på ett bra bemötande ges att polisen inte skall vara så misstänksamma och förutsätta att ungdomarna har begått ett brott. Slutligen skall sägas att det är viktigt att polisen kommer ut till ungdomarnas vardag så tidigt som möjligt. Genom att visa upp sig i neutrala sammanhang kan man skapa en nyttig relation till framtida möten.</p>

<p>Rapporten har sitt ursprung från en artikel i Västerbottens Kuriren 2005-08-31, där stod att läsa, att sniffning blivit ett allt större problem på skolor i Umeå. Den kommer att utröna vad som menas med ett större problem och vilka insatser som satts in för de elever som sniffat. Syftet med den här studien har varit att undersöka hur skolan, fritidsgården och socialtjänsten agerade, och vad sniffning är. En litteraturstudie gjordes för att undersöka om sniffning är vanligare bland ungdomar i Umeå än på andra orter i Sverige. Undersökningen visar att sniffning är relativt ovanligt i Sverige och i Umeå. I Sverige har mellan 5-10 % av killarna i årskurs 9 provat att sniffa och en något lägre andel av tjejerna. I Umeå är andelen elever som har erfarenhet av sniffning något lägre än riksgenomsnittet. När problemet med sniffning upptäcktes på fritidsgården Mariehemsgården gjordes en gemensam insats av personal på Mariehemsgården, Bräntbergsskolan och socialtjänsten. Tack vare ett gott samarbete mellan framför allt skola och fritidsgård sattes åtgärder in direkt och problemet kunde lösas. Ökad information till elever, föräldrar och lärare, samtal med de inblandade ungdomarna, stängning av den verkstadslokal där sniffningen skedde är exempel på några av de åtgärder som gjordes.</p>