Sammanfattning Syfte: Att utifrån litteratur beskriva hur patienter som drabbats av Poststroke Depression (PSD) upplever sin livskvalitet. Design: Beskrivande litteraturstudie. Metod: Litteratur söktes i databaserna PubMed och CINAHL, som publicerats mellan 2002-2012. Resultatet baseras på 13 vetenskapliga artiklar.   Resultat: Livskvalitet kan ses ur två dimensioner, psykiskt och fysiskt. Då livet förändras inom dessa dimensioner efter en stroke, kan detta påverka hur individen upplever sin livskvalitet. Patienter som drabbas av PSD kan uppleva en sämre livskvalitet, då de kan uppleva minskad fysisk aktivitet, liksom nedsatt funktionsförmåga och minskad självständighet i utförandet av aktiviteter i dagliga livet (ADL). Minskningen av aktivitetsnivån kan innebära att individen mer sällan deltar i sociala aktiviteter och/eller fritidsaktiviteter, vilket kan resultera i en form av isolering. Kommunikationsnedsättningar är en annan aspekt som kan leda till att individen undviker deltagande i aktiviteter då denne kan uppleva begränsningar i vardaglig kommunikation. Upplevelsen att ha reducerat socialt liv visar på starka samband med upplevelsen av sämre livskvalitet. Socialt stöd från exempelvis vårdpersonal, har däremot visat sig bidra till förhöjd upplevelse av livskvalitet. Slutsats: PSD leder ofta till att individer upplever sämre livskvalitet, inom både den psykiska och fysiska dimensionen. Det är viktigt att sjuksköterskan exempelvis, informerar patienten om rehabiliteringens betydelse samt ger individspecifik omvårdnad utifrån dennes intressen. / Abstract Aim: The aim was to, through literature describe how patients, who are suffering from Poststroke Depression (PSD) experience their quality of life (QOL). Design: A descriptive literature study. Method: Literature published during the period 2002-2012 were searched in the databases PubMed and CINAHL. The litetature study is based on 13 scientific articles.  Results: QOL can be approached in two dimensions, mentally and physically. When life changes within these dimensions after stroke, this can affect how individuals experience their QOL. Patients who developes PSD can experience a poorer QOL, since these patients could experience reduced physical activity, as well as reduced mobility and decreased independence in performing activities of daily living (ADL). This decrease in activity level may lead to, that the individuals are less likely to participate in social activities and/or sparetime activities, which can result in a form of isolation. Communication reductions are another aspect that can lead to that these individuals avoid participating in activities, since they may experience limitations in daily communication. The experience of having reduced social life shows a strong connection to the experience of poorer QOL. Social support from health professionals, for example, has been shown to contribute to an increased experience of QOL. Conclusion: Patients suffering from PSD often experience poorer QOL, in both the mental and the physical dimension. A matter of great importance is that nursing is performed after the patient’s personal needs and interests and that patientes are given proper information about the inpact of rehabilitation and its effects on the recovery phase.