<p>Det reformerade pensionssystemet som infördes på 90-talet består av tre delar; den allmänna pensionen, tjänstepension samt eventuellt privat pensionssparande. Till den allmänna pensionen avsätts 18,5 procent av individens inkomst varje år. 2,5 procent av dessa går till premiepensionen där individen själv väljer i vilka fonder de ska placeras. Det finns cirka 790 fonder att välja mellan i systemet. Om individen inte själv gör ett eget val placeras dennes premiepension i premiesparfonden vilken förvaltas av sjunde AP-fonden.</p><p> </p><p>Tidigare undersökningar har visat att engagemanget i premiepensionen är lågt. Det är relativt få individer som själv väljer i vilka fonder deras premiepension ska placeras. Undersökningarna har också visat att allmänhetens kunskaper om premiepensionssystemet som helhet är låga. PPM har bland annat till uppgift att informera allmänheten i frågor gällande premiepensionen och skapa engagemang samt kunskap bland spararna. Det är då av intresse att undersöka denna informationsverksamhet och engagemanget hos spararna. Uppsatsen syftar därmed till att utröna om aktiviteten i fondplaceringar skiljer sig mellan två grupper som är verksamma inom helt skilda yrkesområden, studera hur tillfredsställande PPM:s informationsverksamhet är utifrån hur de två undersökningsgrupperna upplever den samt få förståelse för vilken kunskap de båda grupperna anser sig ha och från vilka informationskällor kunskapen kommer.</p><p> </p><p>Genom att jämföra två grupper inom olika verksamhetsområden; anställda på ett tillverkningsföretag i Umeå och anställda vid Umeå Universitet på institutioner med ekonomisk inriktning undersöktes engagemanget hos de undersökta grupperna samt deras uppfattning kring PPM:s informationsverksamhet. Genom att utgå från teorier kring beslutsfattande och information genomfördes med hjälp av en enkätstudie den kvantitativa undersökningen som ligger till grund för denna uppsats. Utifrån de valda teorierna och med hjälp av statistiska verktyg analyserades enkätsvaren.</p><p> </p><p>Ett flertal av våra respondenter ser systemet som onödigt komplicerat och osäkert. Det upplevs också som att ett för stort ansvar läggs på den enskilda individen att själv förvalta sin premiepension efter bästa förmåga då kunskaperna för att kunna göra detta på ett optimalt sätt är varierande.</p><p> </p><p>Undersökningen visar att det finns skillnader mellan grupperna vad gäller upplevd informationsnivå och engagemang i premiepensionen. Aktiviteten det vill säga huruvida respondenterna själva valt fonder för sin premiepension är högre bland de anställda vid Umeå Universitets ekonomiinstitutioner än bland de på tillverkningsföretaget. Vad gäller den upplevda informationsnivån är den i genomsnitt lägre bland anställda på tillverkningsföretaget än anställda vid Umeå Universitet med ekonomisk inriktning.</p><p> </p><p>Det visade sig att PPM till viss del inte lyckats med att nå upp till sina uppsatta mål för informationsverksamheten för de undersökta populationerna. Detta eftersom en stor del av respondenterna inte ansåg sig vara tillräckligt informerade om premiepensionen. Det framgick även att flertalet av dem som upplever sig ha en högre informationsnivå i stor utsträckning fått sin kunskap från andra källor än PPM.</p>

Det reformerade pensionssystemet som infördes på 90-talet består av tre delar; den allmänna pensionen, tjänstepension samt eventuellt privat pensionssparande. Till den allmänna pensionen avsätts 18,5 procent av individens inkomst varje år. 2,5 procent av dessa går till premiepensionen där individen själv väljer i vilka fonder de ska placeras. Det finns cirka 790 fonder att välja mellan i systemet. Om individen inte själv gör ett eget val placeras dennes premiepension i premiesparfonden vilken förvaltas av sjunde AP-fonden.   Tidigare undersökningar har visat att engagemanget i premiepensionen är lågt. Det är relativt få individer som själv väljer i vilka fonder deras premiepension ska placeras. Undersökningarna har också visat att allmänhetens kunskaper om premiepensionssystemet som helhet är låga. PPM har bland annat till uppgift att informera allmänheten i frågor gällande premiepensionen och skapa engagemang samt kunskap bland spararna. Det är då av intresse att undersöka denna informationsverksamhet och engagemanget hos spararna. Uppsatsen syftar därmed till att utröna om aktiviteten i fondplaceringar skiljer sig mellan två grupper som är verksamma inom helt skilda yrkesområden, studera hur tillfredsställande PPM:s informationsverksamhet är utifrån hur de två undersökningsgrupperna upplever den samt få förståelse för vilken kunskap de båda grupperna anser sig ha och från vilka informationskällor kunskapen kommer.   Genom att jämföra två grupper inom olika verksamhetsområden; anställda på ett tillverkningsföretag i Umeå och anställda vid Umeå Universitet på institutioner med ekonomisk inriktning undersöktes engagemanget hos de undersökta grupperna samt deras uppfattning kring PPM:s informationsverksamhet. Genom att utgå från teorier kring beslutsfattande och information genomfördes med hjälp av en enkätstudie den kvantitativa undersökningen som ligger till grund för denna uppsats. Utifrån de valda teorierna och med hjälp av statistiska verktyg analyserades enkätsvaren.   Ett flertal av våra respondenter ser systemet som onödigt komplicerat och osäkert. Det upplevs också som att ett för stort ansvar läggs på den enskilda individen att själv förvalta sin premiepension efter bästa förmåga då kunskaperna för att kunna göra detta på ett optimalt sätt är varierande.   Undersökningen visar att det finns skillnader mellan grupperna vad gäller upplevd informationsnivå och engagemang i premiepensionen. Aktiviteten det vill säga huruvida respondenterna själva valt fonder för sin premiepension är högre bland de anställda vid Umeå Universitets ekonomiinstitutioner än bland de på tillverkningsföretaget. Vad gäller den upplevda informationsnivån är den i genomsnitt lägre bland anställda på tillverkningsföretaget än anställda vid Umeå Universitet med ekonomisk inriktning.   Det visade sig att PPM till viss del inte lyckats med att nå upp till sina uppsatta mål för informationsverksamheten för de undersökta populationerna. Detta eftersom en stor del av respondenterna inte ansåg sig vara tillräckligt informerade om premiepensionen. Det framgick även att flertalet av dem som upplever sig ha en högre informationsnivå i stor utsträckning fått sin kunskap från andra källor än PPM.

Intention: The purpose of this thesis is to see if an active investment decision in the Swedish Premium Pension System would result in a higher return than a non-active investment decision. A non-active investment decision is equivalent to leaving the money in AP7 Premium Savings Fund. Method: This thesis is a statistical analysis and has a descriptive character in which the calculations are based on secondary data, thus the thesis has a quantitative character. Furthermore three active portfolios in different risk categories have been chosen. These portfolios are compared with the AP7 Premium Savings Fund’s returns. The thesis is deductive because it is using existing financial theories to do empirical examinations. Conclusion: Generally, higher risk is equal to higher returns. This thesis shows that an active investment of the premium pension should be done in portfolios with higher risk. Therefore the selected low-risk portfolio has lower returns than AP7 Premium Savings Fund. Further Research: The authors would find it interesting to redo this study in the future with the new AP7 Såfa as a benchmark. / Syfte: Studien avser att se om ett aktivt sparande och förvaltande av premiepensionen leder till en högre avkastning i jämförelse mot att låta pengarna ligga kvar i AP7 Premiesparfond Metod: Studien är en statistik analys och har en deskriptiv karaktär där sekundärdata ligger till grund för beräkningarna. Studien kan således ses som en kvantitativ studie. Vidare har tre stycken aktiva portföljval i tre olika riskkategorier tagits fram för att jämföras med AP7 Premiesparfonds avkastning. Studien är deduktiv då den empiriska prövningen sker med hjälp av redan befintliga finansiella teorier. Slutsats: Generellt sett ger högre risk en högre avkastning. Studien visar att om premiepensionen ska förvaltas aktivt bör detta göras i portföljer med högre risk. Då den valda lågriskportföljen gav lägre avkastning än AP7 Premiesparfond. Vidare forskning: Författarna anser det intressant att jämföra om AP7 Såfa skulle gynna icke aktiva sparare i högre grad än den gamla AP7 premiesparfonden. AP7 Såfa är en generationsfond där risken anpassas efter spararens ålder. Studien bör därför omprövas då det finns tioårig historik om AP7 Såfa.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida en aktiv individ får högre framtida pensionsutbetalningar än en individ som låter kapitalet vara kvar i Premiesparfonden.</p><p>Vår undersökning har en<strong> </strong>deduktiv ansats, då ekonomiska teorier har utgjort grunden för de beräkningar som har gjorts. Beräkningarna bygger på hårddata, i form av historiska fondvärden, och studien är därmed kvantitativ. Tidigare undersökningar och beräkningar används för att styrka uppsatsen, som i och med detta är en sekundäranalys.  </p><p>Den placeringsstrategi som<strong> </strong>visade sig ge högst framtida utbetalningar med hänsyn tagen till risken var den aktiva placeringen. De portföljer som de aktiva premiepensionstagarna har att välja mellan i vår studie, ger alla högre framtida utbetalningar än Premiesparfonden. Vidare kan tilläggas att Premiesparfonden är ett av alternativen som har för hög risk i förhållande till dess låga avkastning.</p><p>Det skulle vara intressant att om några år, då Premiespar-fonden har förändrats till generationsfonder, göra om denna studie och då undersöka om detta leder till högre pensionsutbetalningar för de icke-aktiva premiepensionstagarna.</p><p>Denna studie bidrar med och stärker, genom konkreta exempel, det som en del andra författare redan påpekat, att de icke- aktiva premiepensionsspararna får lägre framtida utbetalningar än de som är aktiva i sitt sparande.<strong></strong></p> / <p>The aim of this thesis is to compare if being an active premium pension saver give rise to higher future payments, than keeping the capital in the Premium Savings Fund.</p><p>This essay has a deductive approach, as we started to study financial theories. It also has a quantitative research, since our calculations are called statistical data, which are composed of these financial theories. Previous studies and calculations are used to prove our essay.</p><p>The best investment strategy with the highest future payments, regarding risk preferences, turned out to be the active choice. All the choices an active premium pension saver can make by choose one of our different portfolios, has proved higher future payments, than The Premium Pension Fund. Further, the Premium Savings Fund is one of alternatives which have a lower return, regarding to the high level of risk.</p><p>It would be interesting to remake this study, when the new funds "generationsfonderna" has been introduced, and to see if this alternative leads to higher future payments.</p><p>This study<strong> </strong>contributes, through substantial examples, what some other writers already have done. A non-active premium pension saver gets lower future payments then the active savers.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida en aktiv individ får högre framtida pensionsutbetalningar än en individ som låter kapitalet vara kvar i Premiesparfonden. Vår undersökning har en deduktiv ansats, då ekonomiska teorier har utgjort grunden för de beräkningar som har gjorts. Beräkningarna bygger på hårddata, i form av historiska fondvärden, och studien är därmed kvantitativ. Tidigare undersökningar och beräkningar används för att styrka uppsatsen, som i och med detta är en sekundäranalys.   Den placeringsstrategi som visade sig ge högst framtida utbetalningar med hänsyn tagen till risken var den aktiva placeringen. De portföljer som de aktiva premiepensionstagarna har att välja mellan i vår studie, ger alla högre framtida utbetalningar än Premiesparfonden. Vidare kan tilläggas att Premiesparfonden är ett av alternativen som har för hög risk i förhållande till dess låga avkastning. Det skulle vara intressant att om några år, då Premiespar-fonden har förändrats till generationsfonder, göra om denna studie och då undersöka om detta leder till högre pensionsutbetalningar för de icke-aktiva premiepensionstagarna. Denna studie bidrar med och stärker, genom konkreta exempel, det som en del andra författare redan påpekat, att de icke- aktiva premiepensionsspararna får lägre framtida utbetalningar än de som är aktiva i sitt sparande. / The aim of this thesis is to compare if being an active premium pension saver give rise to higher future payments, than keeping the capital in the Premium Savings Fund. This essay has a deductive approach, as we started to study financial theories. It also has a quantitative research, since our calculations are called statistical data, which are composed of these financial theories. Previous studies and calculations are used to prove our essay. The best investment strategy with the highest future payments, regarding risk preferences, turned out to be the active choice. All the choices an active premium pension saver can make by choose one of our different portfolios, has proved higher future payments, than The Premium Pension Fund. Further, the Premium Savings Fund is one of alternatives which have a lower return, regarding to the high level of risk. It would be interesting to remake this study, when the new funds "generationsfonderna" has been introduced, and to see if this alternative leads to higher future payments. This study contributes, through substantial examples, what some other writers already have done. A non-active premium pension saver gets lower future payments then the active savers.